På vilka villkor bedrivs den svenska jämställdhetspolitiken? Vilken betydelse har begreppet jämställdhet? Hur påverkar det centraliserade svenska styrelseskicket politikens innehåll? Finns det egentligen några politiska kanaler där kvinnorörelsen ges möjlighet att komma till tals?

I denna bok granskas politikens behandling av barnomsorg och arbetsmarknadsutbildning, som båda är områden där Sverige anses vara ett föregångsland. Men även andra frågor granskas, som till exempel våld mot kvinnor och könsdiskriminering. Den svenska jämställdhetspolitiken jämförs med de kvinnopolitiska ambitionerna i Australien - ett land inom en helt annan välfärdstatstradition där hundratals feministiska byråkrater varit verksamma i policyprocessen. Hur kommer det sig att moderna välfärdsstaters förmåga att stärka kvinnors position som medborgare så starkt begränsas av vilka politiska forum frågorna formas i?