LitteraturMagazinets recension av En bror att dö för, Anders Rosberg

Roslund och Thunbergs uppföljare gör ingen besviken

Författarna är skickliga på att variera sig och på att konstruera övertygande detaljer till varje berättelse "

Bok- presentation:	En bror att dö för
Författar- presentation:	Anders Rosberg

Roslund och Thunberg gjorde det inte lätt för sig när de skrev sin första roman tillsammans. Succén med ”Björndansen” som inspirerades av verkliga brott av ”Militärligan” gör det svårt att åstadkomma en uppföljare som lever upp till förväntningarna. ”En bror att dö för” är inte heller lika gripande och spännande men gör inte thrillerläsaren besviken.

Leo friges efter att ha avtjänat sitt straff som följde på brotten med Militärligan där även hans bröder Felix och Vincent samt hans pappa Ivan var inblandade. Hans splittrade familj kämpar för att hålla sig på rätt sida lagen, men själv har han inga planer på att lämna sin kriminella karriär. Nästa stöt är redan planerad och denna gång ska det bli det perfekta brottet – Sveriges största tillslag som ingen ska märka.

”En bror att dö för” är, liksom alla romaner som Anders Roslund är inblandad i, välskriven och funkar såväl som fortsättning på ”Björndansen” som fristående bok. Från första boken återkommer temat om hur relationerna mellan bröderna formas av uppväxten och deras gemensamma erfarenheter. Parallellt med Leos planering av det perfekta brottet efter frigivningen berättas historien om hans första inbrott som 14-åring efter det att hans pappa greps av polis för misshandeln av brödernas mamma. På det sätt som Leo begår sina brott och när förhållandet till hans bröder och föräldrar förändras, blir vuxenlivet en förlängning och en spegling av barndomens händelser.

Även kriminalkommissarien John Broncks har traumatiska upplevelser från uppväxten som läsaren får veta mer om i denna bok. Då hans egen bror blir inblandad i Leos verksamhet är han naturligtvis helt olämplig att fortsätta med fallet. Trots det kan han inte avhålla sig från det utan konfronterar både Leo och sin bror. ”Drar du in min bror, drar jag in din bror.” Liksom Broncks litteräre kusin Ewert Grens går han sin egen väg och bryter de regler som krävs för att nå resultat. Det blir lite klichéartat men räddas till viss del av Broncks kollega Elisa Cuesta, som genom mer systematiskt polisarbete är i hälarna på både hans privatutredning och Leos planer. Elisa är en intressant personlighet som förhoppningsvis kan få mer plats i kommande böcker.

Den som har läst ”Björndansen” och böckerna av Roslund och Hellström känner väl igen sig i den mall som ”En bror att dö för” följer. Eftersom författarna är skickliga på att variera sig och på att konstruera övertygande detaljer till varje berättelse blir det ett resultat som känns originellt. Förutom den genomarbetade skildringen av människorna bakom brotten följer berättelsen ett på förhand uttänkt förlopp. Det är alltid någon intelligent karaktär som har kunnat tänka flera steg framåt, en Piet Hoffmann eller en Leo Dûvnjac med förmågor att förutse in i minsta detalj vad som måste göras, vilken rekvisita som krävs och hur andra inblandade kommer att reagera.

Läsaren leds med säkerhet in i berättelsen, inledningsvis skönjer man så där lagom mycket av konturerna av handlingen, tillräckligt för att man ska sugas in och vilja följa det till slutet oavsett hur det ser ut. Det knyts också ihop på ett trovärdigt sätt. Även om "En bror att dö för" inte når de allra högsta höjderna, står den sig väl som spänningsroman. I genren gör det att Roslund och Thunberg höjer sig över den mängd av svensk och internationell thrillerlitteratur som ges ut.

Mottagen: 31 januari 2017

Anmäl textfel