Jules Verne föddes i Frankrike 1828 och betraktas tillsammans med britten H. G. Wells som grundare till science fiction-genren. Med inspiration ur samtidens snabba utveckling inom teknik och vetenskap skrev han böcker som var långt före sin tid. I år fyller "En världsomsegling under havet" 150 år. Mats Lindström reflekterar här över ubåtens och dess besättning.
Läs mer ...
Vad utmärker ett mästerverk? Författare, filosofer och professorer har olika svar på frågan. Paul George Johansson har utforskat deras tankar.
Läs mer ...
Det är i år 150 år sedan arbetet med Brooklyn bridge påbörjades. Jonas Ludvigsson, professor och barnläkare, har läst två böcker om chefsingenjören, sonen och sonhustrun som rodde det tidvis hopplösa projektet i hamn.
Läs mer ...
Tim Marshall är brittisk journalist och utrikeskorrespondent. Med tio kartor som utgångspunkt undersöker han världskonflikter utifrån ett geopolitiskt perspektiv. Läkaren Jonas Ludvigsson som startade ett eget "mattegrafiskt institut" i tolvårsåldern har läst den första av Marshalls böcker som översatts till svenska.
Läs mer ...
Sergej Lebedevs bok "Vid glömskans rand" handlar om en geolog vars barndomsgranne varit lägerchef i Gulag. Romanen fick inget större gensvar i hemlandet. "Sex år efter att boken släpptes i Ryssland har den fått nytt liv genom internationellt erkännande" skriver Åsalill Andersson som var med på plats när författaren besökte Norrköping.
Läs mer ...
Det var i maj 1945 som figuren Pippi Långstrump första gången blev en färdig bok. Men hon nämndes första gången flera år tidigare när Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman var 7 år och låg hemma och var sjuk och ville att hennes mamma skulle berätta en saga.
Läs mer ...
Många skribenter har fattat pennan och sjungit ut om våren – om hänförelse och sorg, mörker och rus. De flesta kan citera några rader ur Karin Boyes "Ja visst gör det ont..." men vad skrev Tomas Transtömer och Sonja Åkesson?
Läs mer ...
Totalt fyllde Astrid Lindgren 17 dagböcker med anteckningar och tidningsutklipp från krigsåren 1939-45. "Tänk att på nära håll få följa krigsåren i Sverige. Det är unikt," skriver Anne-Charlotte Östman som läst dagböckerna.
Läs mer ...
Emmanuel Boves debutroman "Mina vänner" från 1924 var länge bortglömd. Nu ges den ut igen och betraktas som en klassiker. "Romanen är både hårdkokt och sentimental, sorglig och dråplig" tycker Bovekännaren Anne-Charlotte Östman.
Läs mer ...
Vad innebär det att drabbas av en kris? Esther Hansen har lyssnat på tre ljudböcker som handlar om kris ur olika perspektiv. Kanske kan även den enskilda människan kan behöva en beredskap inför kommande kriser?
Läs mer ...
I Japan har haiku skrivits i hundratals år, i Sverige är det en modern diktform – men en som lockar många skribenter, både etablerade och entusiaster. Sebastian Lönnlöv reder ut begreppen och berättar om de viktigaste haikudiktarna.
Läs mer ...
När Konstantinos Kavafis levde fick hans poesi inte så stor spridning. Först efter hans död 1933 har hans brinnande dikter om samkönad kärlek fått den uppmärksamhet de förtjänar. "Det är något speciellt med förbjuden kärlek, särskilt i litteraturen – och alldeles särskilt i poesin", skriver Sebastian Lönnlöv.
Läs mer ...
"SCUM-manifestet" är en riktig klassiker av flera anledningar. "Dels på grund av sin ständiga aktualitet, dels på grund av sin spridning. Verket kan läsas på många olika sätt", skriver Carl Magnus Juliusson. Lagom till den internationella kvinnodagen den 8 mars benar han ut vad Valerie Solanas manifest handlar om – egentligen.
Läs mer ...
Hur kunde någon byta kön på 1800-talet, helt utan kirurgiska ingrepp? Litteraturvetaren Littberger Casiou-Rosseau har gjort ett fantastiskt jobb genom sin bok "Therese Andreas Bruce. En sällsam historia från 1800-talet". Boken handlar om Andreas Bruce – en man som föddes som kvinna med namnet Therese 1809. "Det här är ett vittnesmål om hur vi inte ska ta någonting för givet, vare sig i nutid eller dåtid" skriver Sebastian Lönnlöv.
Läs mer ...
Under 2013 har det utkommit flera nya översättningar av polsk poesi – och det är absolut ingen slump. Polen har burit fram tunga poeter under nittonhundratalet. Sebastian Lönnlöv har läst Wisława Szymborska, Zbigniew Herbert och Tadeusz Różewicz och reflekterar över vad de har gemensamt. "Alla tre har, liksom sitt land, gått igenom ett världskrig och flera decennier av stenhård stalinism. Herbert kunde debutera först 1956, när det politiska trycket veknade. Alla tre har behövt verka i en diktatur. När jag läser deras dikter kan jag skrapa på ytan av detta, men bara ana djupet."
Läs mer ...
Två av höstens böcker handlar om den pågående krisen i Grekland, Kajsa Ekis Ekmans ”Skulden” och Alexandra Pascalidous ”Kaos”. Båda sätter krisen i ett sammanhang och ger en inblick i hur skört ett samhälle egentligen är. "Riktigt skrämmande är Kajsa Ekis Ekmans sammanställning av hur smutskastningen av det grekiska folket spred sig i den europeiska pressen 2010", tycker Anita Björkqvist.
Läs mer ...
När Kerstin Thorvall dog våren 2010 lämnade hon efter sig enorma mängder brev och anteckningar som skänktes till Kungliga bibliotkekts arkiv. Författaren och kulturjournalisten Beata Arnborg var en av de första som öppnade de 150 lådorna och gick igenom allt material. Nu har hon skrivit den första biografi över Kerstin Thorvall, “Uppror i skärt och svart” (utgivning september 2013).
Läs mer ...
Författaren Janet Frame (1924-2004) är mest av allt uppmärksammad för sin dramatiska livsberättelse. Hon tillbringade åtta år på mentalsjukhus och var nära att utsättas för lobotomi – men hennes bok "Lagunen" räddade bokstavligen livet på henne. I höstas gavs hennes fyra första romaner ut i reviderad översättning av bokförlaget Modernista. Sebastian Lönnlöv har läst dem – och dessutom plöjt en stor del av hennes andra verk. ”Det är sannerligen ingen enkel resa, detta att ge sig in i Frames romanuniversum – men en utfärd till medvetandets och alfabetets utkanter som jag sent kommer att glömma” skriver han.
Läs mer ...
Det har varit mycket Boye våren 2013 – en ny brevsamling, en roman och så nyutgåvan av "Kallocain".
"Blir vi någonsin klara med Boye, hennes liv, hennes dikter och hennes frågor kring människans framtid?" frågar sig Sebastian Lönnlöv.
Läs mer ...
Äldre artiklar
Anmäl textfel
Dölj Anmäl textfel
Aktuella recensioner
Recension: Fakta om hästar och ponnyer : Lär dig allt om världens hästraser
av Kritika Gupta
Recension: Spelaren : Volodymyr Zelenskyj och kriget i Ukraina
av Simon Shuster
Recension: En tid för krig : Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022
av Wilhelm Agrell
Recension: Hand i hand med barnen till Treblinka : Berättelsen om Janusz Korczak
av Margit Silberstein
Recension: Tors vrede
av Elvira Birgitta Holm
Recension: Maskiner som tänker
av Inga Strümke
Recension: Sniglar och snö
av Agneta Pleijel
Recension: Himlen nära. Stig Dagerman och Anita Björk : En bok om konstnärskap, livskamp och kärlek
av Lo Dagerman
Recension: Käraste vänner
av Katarina Widholm
Recension: Vi är inte här för att ha roligt
av Nina Lykke
|
|