LitteraturMagazinets recension
av Britt-Marie var här, Fredrik Backman
Backman tillbaka med ett varmt porträtt av en jobbig gnällkärring
”Britt-Marie var här” handlar om alla de i samhället som glömts bort, tappats på vägen eller som aldrig vågade ta klivet ut i omvärlden. Samma människor som utgör en stor del av samhällets ryggrad, utan att kanske någonsin få ett tack för det. Boken är en småputtrig hyllning till vardagshjältarna som aldrig hamnar i tidningar eller på teve.
Saker och ting bör vara som de alltid har varit, annars är risken att det enbart blir kaos av det hela. Det anser Britt-Marie, huvudpersonen i Fredrik Backmans senaste roman.
Fredrik Backman debuterade 2012 med kritikerrosade ”En man som heter Ove” och har nu utkommit med sin tredje, ”Britt-Marie var här”. Historien berättas utifrån huvudpersonens, en 63-årig nyseparerad kvinnas, perspektiv.
Britt-Marie har lämnat sin man efter 40 års äktenskap och jagar nu ett nytt liv. Hon betraktar världen utifrån sina erfarenheter som hemmafru i fyra decennier. Hon har strikta principer och städmani, samt har fått sig ett par rejäla törnar av livet under dess gång. Det enda arbetet hon lyckas få är ett korttidskontrakt som fastighetsskötare på den nedlagda ungdomsgården i Borg, ett mindre samhälle där den senaste finanskrisen har tagit död på både livskraft och gemenskap. Det lokala ungdomslaget i fotboll behöver en tränare och uppvaktar okonventionellt Britt-Marie och utan att hon vet hur det har gått till så är hon engagerad i en rörelse som hon egentligen avskyr.
”Britt-Marie var här” är en varm berättelse – trots att huvudkaraktären är direkt svår att tycka om. Men självklart är det bara skalet utanpå som ser oaptitligt ut. Där innanför finns något annat och Backman skalar noggrant bort lager efter lager. Med tillbakablickar, små förstulna ord och gester visar han på alla de faktorer som har gjort Britt-Marie till det hon oftast kallas; en jobbig gnällkärring.
Med ömsom finlir, ömsom grova penseldrag berättar Fredrik Backman om kulturkrockarna som uppstår när olika världar möts. Han låter medmänskligheten flöda sida vid sida av den lika mänskliga småsintheten, misstänksamheten och avundsjukan. Tillsammans utgör det ett trevligt hopkok. Utöver detta har Backman kryddat med en rejäl dos överraskningar och sammantaget blir det en angenäm läsupplevelse.
Backman skriver med ett driv, har ett lättsamt språk och en tydlig talang för att hitta humoristiska vinklar med små medel. Trots det tappar han inte bort den allvarsamma underliggande tonen, även om den ibland blir lite väl övertydlig.
Mottagen: 24 november 2014
Fredrik Backmans bok blir film
Ove hamnar på vita duken
Läs mer ...
Anmäl textfel
