Blodet rinner redan på omslaget till hennes bok
Jenny vill ge oss äckelrysningar
I mitten av mars 2012 debuterade Jenny Milewski med ”Skalpelldansen” – en bok där blodet rinner redan på omslaget och innehållet är garanterat barnförbjudet.
– Jag har alltid varit intresserad av otäcka böcker och seriemördare. Jag är nyfiken på det extrema och obegripliga, säger hon.
Nybakade skräckförfattaren Jenny Milewski bor på landet utanför Malmö med man, en gullig hund och två barn, 8 och 11 år gamla. Barnen är stolta över sin mammas författardebut och vill gärna ta med hennes skräckis ”Skalpelldansen” till skolan för att visa kompisarna.
– Det får de göra. Men läsa den får de vänta med. Jag sätter nog 15-årsgräns på den här boken, säger hon.
Till vardags jobbar Jenny Milewski som copywriter. ”Skalpelldansen” är den första längre text hon gett sig i kast med. Det hela började med en skrivarkurs för några år sedan.
– Barnen hade blivit större och jag ville utmana mig själv med något. En del bestämmer sig för att springa marathon jag bestämde mig för att skriva en bok, säger hon.
Att det blev en skräckroman är ingen tillfällighet. Jenny Milewski har alltid gillat böcker som är otäcka, spännande och kusliga.
– I skräckromaner är man med där det händer. Ofta verkar allt normalt till att börja med men sedan går man från det steg för steg. Läsaren ska känna att det skulle kunna hända mig – poängen är rädslan för att dö, risken för hot, risken för att att bli galen, säger hon.
– Jag har alltid dragits till det som är extremt.
Men när Jenny Milewski växte upp i Avesta på 1980-talet fanns det inte så mycket skräck för ungdomar att få tag på. Det blev vuxenböcker som Stephen King, Edgar Allan Poe, Sherlock Holmes och Sjöwall-Wahlöö.
– Jag är avundsjuk på mina barn som får växa upp i dag när utbudet av skräck och fantasy är så mycket större, säger hon.
Stephen King fanns förstås alltid med som en stor favorit.
– Hans böcker formade verkligen mig. Han visar verkligen att man kan skriva skräck om vad som helst och använda vilka medel som helst. Samtidigt handlar hans böcker ofta om något annat än det där monstret.
Enligt Jenny Milewski är det just det som utmärker en riktigt bra skräckroman.
– Skräckeffekterna är bara verktyg för att kunna dra saker till sin spets och se vad som händer. Jag tycker att det är fruktansvärt fascinerande. Sen spelar det ingen roll om det behövs zombies eller galna mördare, allt är tillåtet. Det är känslan man bygger upp som är det viktiga.
När Jenny Milewski i 25-årsåldern precis läst "American Psycho" studerade hon fotot på författaren Bret Easton Ellis på baksidan av boken och undrade om han själv var lika galen som sina böcker. Någonstans där såddes ett fröet till ”Skalpelldansen”. Boken bygger nämligen på just den frågan: "Hur galen är en skräckförfattare egentligen?". Huvudpersonen i Jenny Milewskis bok är en skräckförfattare som det slår rejält slint för.
– Jag utforskar min egen fascination för skräck och frågar mig varför jag gillar det här extrema. Jag kommer väl inte fram till något bra svar. Det handlar ju mycket om underhållning långt ifrån verkligheten. Rent fysiskt så ger det en adrenalinkick att få den här äckelskräcken och rysningen i kroppen. Det handlar väl om att fly från en tråkig verklighet.
Samtidigt understryker hon att verkligt våld inte är ett dugg coolt utan bara skrämmande.
– Det är en sak att roas av underhållningsvåld, en annan att beundra en riktig seriemördare. Det är fel, säger hon.
Att skriva scener som innehåller påhittad tortyr och sadism tycker hon obehagligt men hon blir inte rädd själv.
– Det skrämmande är ju att inte veta hur det ska gå. Och det vet ju jag, säger hon.
Som tur är har hon en god vän som är obducent som hon kan prata blod och "kladd" med.
– Det är väldigt skönt att prata med henne för hon är så pragmatisk.
Att fantasy och skräck har blivit lite trendigt är Jenny Milewski väl medveten om. Men det är inte därför hon valde att skriva om sin galne kirurg.
– Det här är det roligaste jag kan tänka mig att skriva om! Man lägger inte ner så här mycket tid på en historia om man inte själv brinner för den, säger hon.
Eftersom Jenny Milewski själv älskar skräck hon lagt in en del referenser och vinkningar till andra skräckböcker i sin egen roman.
– Min bok är en kärleksförklaring till den skräck jag själv gillar, säger hon.
"Skalpelldansen" antogs av förlaget redan för ett år sedan och Jenny Milewski håller nu på med nästa bok.
Vilken genre? Skräck såklart.
Anmäl textfel
