LitteraturMagazinets recension
av Vår älskade, Kamila Shamsie
Antigone i ny skepnad
Kamila Shamsie är född och uppvxen i Karachi, Pakistan. Hon har studerat kreativt skrivande i USA och flyttade till London 2007. Hon har skrivit åtta böcker varav "Vår älskade" är den andra att översättas till svenska.
"Vår älskade" handlar om identitet, lojalitet, syskon, krig och kärlek. Familjen Pasha på Preston Road i London består av storasyster Isma och tvillingarna Aneeka och Parvaiz. Deras pappa är borta ur bilden sedan länge, modern och farmodern dog båda när tvillingarna var tolv och Isma nitton. I nio år har Isma tagit hand om Aneeka och Parvaiz. Alla tre är unga muslimska britter med pakistanskt ursprung.
När tvillingarna blivit lika gamla som Isma var när övertog ansvaret för dem, får Isma äntligen möjlighet att fortsätta sin akademiska karriär och hon åker till USA för doktorandstudier. På ett kafé i Massachusetts får hon syn på en ung man som hon inte känner, men som hon mycket väl känner igen. Som brittisk muslim vet hon genast vem han är: Eamonn Lone – son till Karamat Lone, en framgångsrik politiker och skicklig strateg, mycket omstridd, och ogillad bland muslimer. Eamonn Lone har en amerikansk mamma och hans pappa, som också kommer från Pakistan, är ateist. Karamat har inte uppfostrat sina barn i någon muslimsk tradition så Eamonn identifierar sig enbart som britt och hans lojalitet ligger hos pappa Karamat.
Isma och Eamonn fattar tycker för varann. Isma vet allt om hur det är att ha en kontroversiell far. Hennes pappa Adil var nämligen jihadist. Han dog – antagligen på väg till Guantánamo. Och nu har hennes lillebror, den försiktige av tvillingarna, åkt till Raqqa för att ansluta sig till islamiska staten.
Kamila Shamsie har skrivit en tät och storslagen roman med åtskilliga blinkningar till Sofokles tragiska drama om syskonen Ismene, Antigone och Polyneikes. I tur och ordning får Isma, Eamonn, Parvaiz, Aneeka och Karamat berätta sin del av en större historia, och Shamsie har en häpnadsväckande förmåga att framkalla medkänsla. Jag förstår till och med Parvaiz till fullo, precis som jag jag förstår hans vackra tvillingsyster Aneeka, den förståndiga Isma och min personliga favorit Karamat Lone. Med ett okomplicerat språk pekar "Vår älskade" på komplexiteten i religion och politik och även om det kanske blir lite väl dramatiskt precis i slutet så knyter det sista kapitlet an till det första på ett väldigt fint sätt. Jag gillar översättningen även om själva titeln (på engelska Home fire) låter lite, tja, töntig.
Men bortse ifrån den svenska titeln. Läs den. Och låt den stå i bokhyllan bredvid Johannes Anyurus "De kommer att drunkna i sina mödrars tårar".
Mottagen: 7 februari 2019
Anmäl textfel
