LitteraturMagazinet Kuriosa 

Berlin

Se där – ett bokbytarträd!

Viljan att byta böcker är stor runt om i världen, så även i Berlin. Det upptäckte Olof Lindqvist när han var i den tyska storstaden på en jobbresa – och upptäckte ett "Bokträd"! 

Utanför kaféet där Olof Lindqvist och kollegorna satt och åt frukost fanns "Bokträdet" där man skurit ut hyllor i trädstammen och ställt dit begagnade böcker bakom skyddande luckor av plexiglas.

– Det som fascinerade mest var att det verkligen kom dit människor och bytte böcker, säger Olof Lindqvist till LitteraturMagazinet.

Olof Lindqvist bor i en liten by i nordöstra Skåne och är nyss hemkommen från Berlin. Det var när han satt och åt frukost på ett kafé tillsammans med några kollegor som han såg trädet som är försett med lådor längs hela stammen. I lådorna finns böcker.
– Under den tiden vi satt och åt hade trädet en handfull besökare, berättar Olof Lindqvist.

"Bokträdet" ligger på Kollwitzstraße i det som en gång var Östberlin och berlinarna själva verkade inte tycka att det var något märkvärdigt, säger Olof Lindqvist.
– Vår vägledare berättade att det finns liknande ställen till i Berlin.
– Vi som var med på resan tyckte det var en genial idé!

Efter frukosten var Olof Lindqvist och kollegorna så nyfikna att de var tvungna att kolla närmare på trädet.
– Det var kanske inte de senaste böckerna och kanske inte någon titel jag själv skulle välja, men det var klart böcker värda att läsa.

I Sverige finns Stora bokbytardagen och på många arbetsplatser ordnas också bokbyten via en hylla eller låda där de anställda kan lägga böcker de vill göra sig av med – men något i stil med internationella ”BookCrossing” och amerikanska "Little Free Library" finns inte i Sverige (se faktaruta till vänster).
– Vi kanske tror att allting allmänt kommer att misskötas och vandaliseras och därför får det vara, funderar Olof Lindqvist.

En annan anledning till att organiserade bokbyten i störres skala saknas i Sverige kan vara de många bokhandlarna och den utbredda biblioteksverksamheten i Sverige.

Men nu när bokhandel efter bokhandel slår igen borde det finnas en grund för både ett eller flera bokbytarträd, tycker Olof Lindqvist.
– Jag skulle gärna se ett liknande träd här där jag bor, och jag skulle vara en av de första att donera några band!


Profil: Hanna Modigh Glansholm

3 oktober 2013
 

Anmäl textfel

 Delad glädje är dubbel... 

Viljan att dela med sig av sina böcker sprider sig som en löpeld över världen. Här är några varianter:

Privata ge-bort-lådor. Lådor eller hyllor med gratisböcker dyker upp lite här och var till exempel i köpcentrum, på arbetsplater och i trapphus.

Bokbytardagar. Bland annat ordnas Stora bokbytardagen varje år i Sverige.

Ge-bort-en-bok-kampanjer. Ibland sprids kampanjer exempelvis på Facebook där bokälskare uppmanas att ge bort en bok.

”BookCrossing”. Det innebär att den som vill ge bort en bok registrerar den på en hemsida där boken får ett ID-nummer. Ägaren skriver ID-numret på bokens omslag och ger sedan bort den. Sedan går boken från läsare till läsare. Den som tar emot boken går in på hemsidan och berättar var boken befinner sig och vad man tyckte om den. Alla som haft med boken att göra kan på så sätt följa bokens färd över världen.

Little Free Library. Den amerikanska organisationen Little Free Library ligger bakom idén med bokholkar (som ser ut som fågelholkar men är fyllda med böcker). Organisationen uppmuntrar människor att bygga en egen bokholk, fylla den med böcker och registrera både holken och böckerna på hemsidan. Sedan kan vem som helst hitta både holk och böcker och komma och låna. Little Free Librarys projekt växter. Från början fanns det bara bokholkar på den nordamerikanska kontinenten, nu poppar de även upp på olika håll i Afrika, Asien, Australien och Europa.

Bokbytarträd. I Berlin – och eventuellt i andra städer – finns träd där man skurit ut hyllor i trädstammen och ställt dit begagnade böcker bakom skyddande luckor av plexiglas. Tanken är att man tar en bok och lägger dit en annan.

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Aktuella recensioner

Bläddervänligt om världens hästraser

Recension: Fakta om hästar och ponnyer : Lär dig allt om världens hästraser av Kritika Gupta

Zelenskyj och den ryska propagandan

Recension: Spelaren : Volodymyr Zelenskyj och kriget i Ukraina av Simon Shuster

Kan vi lära av historien?

Recension: En tid för krig : Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 av Wilhelm Agrell

Berättelse om en hjälte

Recension: Hand i hand med barnen till Treblinka : Berättelsen om Janusz Korczak av Margit Silberstein

Starka kvinnor i en levande forntid

Recension: Tors vrede av Elvira Birgitta Holm

Lättläst och lugnande om AI

Recension: Maskiner som tänker av Inga Strümke

Storartat om kärlek som varar

Recension: Sniglar och snö av Agneta Pleijel

Varför måste Dagerman dö?

Recension: Himlen nära. Stig Dagerman och Anita Björk : En bok om konstnärskap, livskamp och kärlek av Lo Dagerman

Tredje boken om Betty gör mig besviken

Recension: Käraste vänner av Katarina Widholm

Pricksäker satir över kulturlivet

Recension: Vi är inte här för att ha roligt av Nina Lykke
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB
Webbplatsen ligger i Framkantoch drivs av SpaceLoops CMS v.0.4.2