LitteraturMagazinets recension
av Scarlet, Marissa Meyer
Underhållande mix av gamla sagor och SciFi
I den andra delen i serien ”Månkrönikan” visar författaren Marissa Meyer att första delen, ”Cinder”, inte bara var en lyckoträff. Både tempot och spänningshalten dras upp ett snäpp när hotet om ett krig mellan jorden och månen blir allt mer överhängande.
Den första boken i serien var löst baserad på sagan om Askungen och på samma sätt är ”Scarlet” inspirerad av Rödluvan och vargen. Dock kan det vara bra för nyfikna läsare att tänka på att det här är den andra delen i en serie och den kommer till sin fulla rätt om de läses i kronologisk ordning.
Berättelsen utspelar sig någonstans i en avlägsen framtid, där jorden är en förändrar plats. Det Fjärde Världskriget har rasat, alla världsdelar har gått ihop till länder för att bättre kunna försörja sig själva och en farsot drar över jorden och skördar offer räknat i miljoner. Efter kolonialiseringen av månen, Luna, hundratals år tidigare, och den avancerade utveckling som har skett med dess befolkning, så har jorden ett ständigt överliggande hot om invasion. Drottning Levana av Luna, begåvad med kraften att kunna manipulera mänskliga hjärnor, försöker med lock, pock och hot tillskansa sig makt över jorden. När hon inser att den mördade lunariska prinsessan Selene inte alls är död utan gömmer sig på jorden trappar hon upp hoten för att hitta henne.
Scarlet, seriens nya huvudperson, bryr sig inte ett skvatt om hemlighetsmakerierna kring Luna och konspirationsteorierna om den försvunna prinsessan, hon har större bekymmer än så. Hennes mormor är spårlöst försvunnen och polisen vägrar att ens undersöka fallet då de misstänker att mormodern har gett sig av själv. Scarlet är övertygad om att så inte är fallet och när mannen Wolf dyker upp från ingenstans och erbjuder sig att hjälpa henne att hitta mormodern och trots att hon till en början inte litar ett skvatt på honom så accepterar hon hans hjälp, det finns ingen annan att få. Tillsammans ger de sig ut på jakt, samtidigt som Cinder på andra sida jorden lyckas bryta sig ut ur sitt fängelse och fly från hotet om utvisning och en säker död.
Det är en snabb berättelse som skiftar mellan den första bokens huvudperson, Cinder, och den nya, Scarlet. Snyggt och ledigt, dock lite förutsägbart, vävs deras berättelser ihop och läsaren kan snart använda pusselbitarna för att lista ut vad som har, och vad som kommer att hända. Det här är riktigt rolig läsning, språket är lättillgängligt och berättelsen snyggt upplagd. På många sätt en klassisk berättelse, men den är ju trots allt baserad på gamla sagor, så det var väl inte alltför oväntat.
Trots nämnda förutsägbarhet och klassiska uppbyggnad lyckas författaren hålla intresset uppe och läsningen utvecklas snart till en ordentlig orgie i bladvänderi, vilket många bra författare innan henne har misslyckats totalt med.
Ytterligare två böcker i serien är planerade och jag är övertygad om att även de inte kommer att bjuda på några stora överraskningar, men förhoppningsvis bra, rolig och välskriven underhållning.
Mottagen: 25 juni 2013
Anmäl textfel
