I januari 2012 släpptes Sveriges första barnbok med pronomet "hen". Sedan dess har debatten gått het. Men varför alla dessa tramsiga argument? Vad vill debattörer åstadkomma med att tala om att "hen" betyder höna på engelska?

Det undrar Kåkå Olsen som efterlyser en mer städad debatt, utan tramsargument. "Min bestämda åsikt är att hen ska komplettera – inte ersätta – våra andra personliga pronomen. Det är ju svårt att utveckla ett språk om varje tillägg innebär två avdrag."

Läs mer ...

Nina Ruthström läser den femtonde boken om Håkan Bråkan – och blir heligt förbannad. ”I hela den här historien behandlas killar och tjejer som två olika sorters varelser. Författarna spelar på och överdriver de stereotyper som vi moderna människor har förstått baksidan av och vill motverka. Jag blir vansinnig på författarna som skrivit och jag blir arg på förlaget som valt att ge ut den här boken” skriver hon.

Läs mer ...

Nina Ruthström skrev en arg debattartikel om boken "Håkan Bråkan och den stora fasan". Debattartikeln drog upp en storm av upprörda kommentarer.

Nu svarar författarna Anders Jacobsson och Sören Olsson på kritiken. "Vi skriver definitivt inte böcker för att göra recensenter nöjda eller för att vara politiskt korrekta överhuvudtaget. Vi skriver, sedan 1983, för att ge barn och ungdomar en läsupplevelse byggd på kärlek, icke-våld, tolerans, humor och hopp. Vi vill beskriva vardagen i den tid vi lever nu."

Läs mer ...

Varför tappar ungdomar intresset för läsning? Gymnaiseläraren Natalie Duvkrans är är övertygad om att det har att göra med vårt behov av att ständigt vara uppkopplade. Spel, mobiler och datorer har tagit över tiden som förr fanns för fokuserad läsning. Hennes råd är att föräldrar måste hjälpa sina barn att ta reda på hur mycket tid som går åt vid datorerna och visa dem alternativ till datorerna. "Hjälp dem att dra ut kontakten om det är nödvändigt! Tänk på att de ska kunna tacka dig vid 25 års ålder också, inte bara nu."

Läs mer ...

"Herman Lindqvist har gjort en ovärderlig insats inte bara för historiemedvetandet utan även för integrationen i Sverige. Det är, som bekant, mycket lättare att trivas i ett land vars historia och kultur man har grepp om. Det är ingen överdrift att säga att det var Herman Lindqvist som först lärde mig att älska Sverige,” skriver Liliana Komorowska Ahmed i ett debattinlägg där hon undrar varför de flesta i den akademiska världen så svårt för Herman Lindqvist.

Läs mer ...

Läsambassadören har följt Håkan Bråkan-debatten och känner igen kritiken han själv fick för några år sedan.

– Själv beskrev jag i en bok killar som var barnsliga och uppförde sig omoget i sina möten med tjejer. Kritiken hade samma agenda då. Man ska inte beskriva killar så. Då konserverar man könsroller.

I sin replik skriver han "Utan konflikter försvinner den viktigaste drivkraften i allt drama. Och försvinner spänningen som olikheter skapar blir det nog ännu svårare än det redan är att locka unga till böckernas värld. "

Läs mer ...

Nina Ruthström mötte en flod av engagerade kommentarer, och fick repliker från både författarna själva och från läsambassadören Johan Unenge, när hon skrev sin debattartikel om senaste Håkan Bråkan boken här på LitteraturMagazinet. Nu skriver hon slutreplik:

"Jag är övertygad om att böcker, filmer, serier osv har stor inverkan när vi skapar oss vår världsbild. I den här boken att det är ok för pojkar att bete sig illa, föraktfult och elakt mot flickor och vi lever i ett samhälle där kvinnor inte räknas i samma utsträckning som män."

Läs mer ...

"Frågan om avtalen för e-böcker på biblioteken oroar mig. Jag får en domedagskänsla när jag läser om förslag på olika avtalsmodeller som försvårar bibliotekens möjligheter att tillgodose sina låntagares önskan av e-böcker. Om biblioteken och medborgarna ska straffas på grund av att det i dag inte finns raka riktlinjer kring utlån av e-böcker, så kan det drabba många i framtiden." skriver Maria Sidén på LitteraturMagazinet debatt.

Läs mer ...

Varför anses slabbigt våld fortfarande som finare än romantiskt dravel i dagens samhälle? Och varför värderas champagneomslagen alltid lägre än blod-och-kniv-omslagen?

Det undrar LitteraturMagazinets profil Emma Kreü som ofta känner sig obekväm när hon drar upp en bok ur väskan vars omslag pryds av rosor, champagne, diamanter och praliner. Kanske drar folk otrevliga slutsatser om henne när de ser omslaget? För oftast är det just omslaget som avgör vad som anses vara smörja och inte smörja – oavsett innehåll.

Läs mer ...

Filmen ”Hungerspelen” hade premiär på svenska biografer den 23 mars 2012. I filmen, liksom i de populära böckerna av Suzanne Collins, tas ungdomar ut för att delta i en dokusåpa på liv och död. I filmen visas hur barn dödar barn. Åldersgränsen är 11 år. "Något så hemskt som mord och mobbning görs till ett spännande äventyr" skriver författaren Jessica Hardiman som tycker det är "skrämmande" att filmen finns tillgänglig för barn. "Är det så här vi ser på framtiden? Att en dag kommer vi bli så känslokalla att vi offrar barns liv för att folk ska se mer på teve?".

Läs mer ...

I en kulturartikel i Aftonbladet slår Martin Aagård fast att böckerna blir fler men innehållet sämre. Men tendensen gäller inte bara bokbranschen. Vi går mot ökad ytlighet och snabbhet på alla områden – och ALLA böcker behöver inte nödvändigtvis bli sämre. "Det tror jag är ett logiskt felslut" skriver författaren Mattias Lönnebo och påpekar att svårigheten idag snarare är att vaska fram guldkornen ur bokfloden.

Läs mer ...

"Köpstopp och bokförbud, ritualer och regler. Man ska ju vara lagom – som kvinna alltså. Män kan ha hela lägenheten full av LP-skivor utan att skämmas det minsta. Men nu får det vara slut! Nu slutar jag skämmas! Det är mina pengar, mina bokhyllor och min tid. Sådetså!" Det skriver Kåkå Olsen.

Läs mer ...

Intresset för att utvecklas som skribent är stort och många vill gå på kurs. Samtidigt har många folkhögskolor problem med rekryteringen till sina gamla vanliga kurser och startar därför skrivarkurser för att locka fler elever. Men alltför ofta har skrivarkurslärarna på folkhögskolorna alltför dålig kompetens, skriver Katrine Hamori som själv är lärare i kreativt skrivande.

Läs mer ...

Många tycker att barn- och ungdomslitteratur är väldigt viktigt i teorin men få är lika intresserade i praktiken. Hur ska vi kunna inspirera barn och unga till att läsa om vi själva inte intresserar oss för deras utbud av litteratur?

Läs mer ...

Mutor, bling-bling och ljudeffekter? Ska barns läsning uppmuntras – till varje pris? Läsambassadören Johan Unenge pratar om att det är en jättebra idé att muta barnen till läsning. I en intervju häromdagen sa han att barn måste uppmuntras att läsa till varje pris. Erika Wallman blev både ledsen och glad över uttalandet. Ledsen för att litteraturen i sig borde vara tillräckligt spännande att locka med. Glad för att någon vågar nämna att det råder andra tider nu. "Litteraturen kan kanske inte stå vid sidan av längre och vara för fin för dessa tillvägagångssätt. Företag i andra branscher som vill kränga saker till barn gör det genom lockelser och löften och mutor. Kanske måste litteraturen in på arenan och stångas?"

Läs mer ...

Det ska mycket till för att jag ska bli sentimental och börja prata om den gamla goda tiden, men det finns en företeelse som genast leder mina tankar utför nostalgins nedförsbacke. Bokrean.

Nog har det hela liksom mist sin stjärnglans. Precis som annandag pingst blivit som vilken måndag som helst och kungahuset bara är utsmyckning så har bokrean blivit ett "jaja, jag går kanske förbi på väg hem från jobbet".

Jag kan ju verkligen inte ett dyft om förlagsbranschen eller bokhandlarbranschen men som konsument tänker jag yttra mig ändå: Gör allt det som nätbokhandlarna inte kan och ge oss vår folkfest tillbaka. Här kommer några tips på vägen, i all välmening.

Läs mer ...

Finns det böcker som alla borde läsa? Eller finns det bara personlig smak? Den senaste veckan har det pågått en debatt om bra och dålig litteratur – och hur den som recenserar skriver om böcker. Trenden är att vara väldigt fokuserad på den egna upplevelsen och prata om sin egen personliga smak. "Ett perspektiv som jag tycker saknas lite är den betydelse som en bok kan ha i en mer allmän mening. Hur ”viktig” är boken?" skriver LitteraturMagazinets Henrik Elstad.

Läs mer ...

Drevet kring Gina Dirawi har gått över styr. För några dagar sedan la hon upp en bild på en kontroversiell bok i sin blogg, en bild som hon nu har tagit bort och bett om ursäkt för. ”Är inte det att ta avstånd? Vad mer förväntar ni er? Skampåle? Falaka? Kölhalning? Husarrest?" undrar Kåkå Olsen. ”Föreställningen att man som läsare per automatik delar de åsikter som framförs i de böcker man läser är inget annat än ren galenskap.” Själv har Kåkå Olsen allt från "Mein Kampf" till Bibeln och Koranen i sin bokhylla – utan att vara nazist eller religiös sökare, "bara jäkligt nyfiken".

Läs mer ...