År 2014 spåddes bli e-bokens år
En revolution som kom av sig
Är du en inbiten e-boksläsare? I så fall är du i minoritet i Sverige. Under en genomsnittlig vecka är det bara två procent av svenskarna över 12 år som enbart väljer e-böcker när de ska läsa. En boom sägs vara på väg och 2014 spåddes bli e-bokens år. Men e-boksrevolutionen låter vänta på sig.
Enligt wikipedia är en e-bok "en text- och bildbaserad publicering i digital form som kan läsas på datorer, läsplattor och vissa mobiltelefoner".
Redan för två år, våren 2012, sedan gick försäljningen e-böcker om försäljningen av inbundna böcker i USA. Sedan dess har den svenska bokbranschen väntat på en liknande boom för e-böcker bland de svenska läsarna. Men intresset för digitala böcker är fortfarande lågt i Sverige. Bara två procent har gått över till att bara läsa digitala böcker – och försäljningen ökar inte i den takt som e-boksaktörerna räknade med inför 2014.
Så sent som i januari i år utropades 2014 till e-bokens år under ett seminarium anordnat av Svenska förläggareföreningen. Men enligt en färsk artikel i branschtidningen Svensk Bokhandel ökade försäljningen av e-böcker bara med 12 procent under perioden januari till mars 2014 jämfört med samma period förra året. E-boksaktörerna hade kalkylerat med sisådär 30 procents uppågång, enligt artikeln.

Hur kommer det då sig att det ser ut så här? Den svenska befolkningen verkar ju som gjord för e-boksläsning.
- Först och främst är vi är en läsande nation. Fyra av tio svenskar läser böcker varje vecka.
- För det andra är vi extremt uppkopplade och datorvana. Minsta treåring kan hantera en ipad.
- Smartphones finns i handen på var och varannan vuxen svensk. 2013 hade 65 procent av svenskarna över 12 år en egen smartphone – och tendensen är kraftigt ökande.
Vi har alltså både läsglädjen och plattorna, datorerna och telefonerna där vi skulle kunna läsa våra e-böcker.
Så varför gör vi inte det?
Jag sökte svaret under konferensen The Next Chapter, om framtidens bokbransch, i Stockholm i maj 2014. En hel dag vände och vred olika forskare, internetstrateger och bokmänniskor på problemet. Många pratade om behovet av teknik och plattformar som gör det lätt och komma åt e-böckerna. Flera nya aktörer, kopplade till teknik, har dollartecken i blick medan gammelförlagen känner sig som en “dinosarie som anses vara på väg att dö ut” som en av talarna, den amerikanska journalisten Richard Nash, uttryckte saken.

Uppenbart är att bokförlag, som traditionellt jobbat med att ge ut pappersböcker, befinner sig ett slags vakuum där det varken går att hålla fast i det gamla eller med självklarhet välja en enda väg framåt. Många prövar såklart nya grepp. Men ändå vilar en slags väntan över branschen medan mycket tuffar på i gamla hjulspår.
Flera tjänster för distribution och formgivning av e-böcker växer också fram i detta nu. Några är kopplade till förlag, en del helt fristående. Racet pågår. Vem eller vilka som blir bokbranschens Spotify återstår att se. Investerarna kretsar lystet kring de nya aktörerna – jag pratade själv med en
under konferensen som lite försynt sa: “Att jag är här betyder ju något” innan han susade vidare.
En intressant tanke med e-böcker är utvecklingspotentialen av själva formatet. Vad är en e-bok i framtiden? Idag ser de flesta ut som pappersböcker, fast i digital form. Det är lite som de första bilarna som såg ut som häst-och-vagn med motor. En e-bok behöver inte alls se ut som en traditionell pappersbok. Kanske finns andra sätt att läsa digitalt som passar bättre för just denna form av bok?
I Sverige hårdlanserades e-böcker via olika speciella “läsplattor” för två-tre år sedan. Med ett inköpspris på runt 1500 kronor var det en stor investering för många. För att handla en en sådan dyr pryl måste nog de flesta konsumenter först se ett behov. "Tjänar just jag på att införskaffa en läsplatta? Få se nu, fram med miniräknaren, om jag läser tio böcker på ett år...” och så vidare. Många kom förstås fram till att det var onödigt dyrt, att man gott kunde fortsätta med pappersböcker ett tag till.

Kanske bidrog denna hårdlansering av dyra läsplattor till att svenskarna kom av sig med e-boksläsandet? Det är ju enkelheten och närheten till utbudet som är tjusningen med e-böcker för de flesta storläsare, inte en ny pryl.
Jag har pratat med flera bokslukare som varit lyriska över bibliotekens e-boksutlåning. Några klick bort finns alla böcker tillgängliga för noll kronor, bara att låna. Men nu har olika begränsningar införts på många bibliotek och en infekterad debatt pågår om biblioteksersättningar för e-böcker.
Här står vi och stampar nu. Knappt 30 procent av svenskarna över 12 år läser inte böcker alls. Av de övriga läser de allra flesta fortfarande enbart papperböcker (2013). Under en genomsnittlig vecka är det bara nio procent av svenskarna över 12 år som varvar e-böcker och pappersböcker när de ska läsa.
Källor och underlag: Statistisk årsbok 2013 (SCB). Svenskarna och internet 2013. Konferensen “The Next Chapter” (maj 2014) och Svenska förläggareföreningens hearing om e-boken (januari 2014).
Anmäl textfel