Doktorsavhandling om recensenternas roll

"Kritiken är inne i en fas av dåligt självförtroende"

När Linda Skugge 2003 totalsågade Björn Ranelids bok "Kvinnan är det första könet" i Expressen startades inte bara en hätsk diskussion om vad det innebar att vara en ”riktig” kritiker, debatten väckte också litteraturvetaren Lina Samuelssons intresse för litteraturkritik. Den 7 juni 2013 disputerade hon i ämnet.

Doktorsavhandlingen "Kritikens ordning", skriven vid Karlstads universitet, jämför bokrecensioner från 1906, 1956 och 2006. Det handlar om makt och gränser. Lina Samuelssons har inte tittat på enskilda författare eller kritiker, utan velat se helheten.

Vad kom du fram till? Var står kritiken idag?
– Uppfattningen om kritiken idag skulle jag säga är att den är viktig och betydelsefull. Det märks ju inte minst på det stora intresse som finns för kritik. Priser för kritiker instiftas och förra året hölls en kritikfestival. Men kritiken är också i fas av dåligt självförtroende och den beror till viss del på osäkerheten om tidningsmediets framtid.

Och vad är egentligen definitionen av en ”kritiker”?
– Ja, vad är egentligen en kritiker? Frågan om vad kritik är och vem som är kritiker handlar mycket om makt och legitimitet. Det finns ju idag inte någon yttre legitimeringsinstans, utbildningar, något fackförbund eller liknande, som avgör vem som är kritiker och därför blir det istället en fråga om rätten till ordet.

Kritikerna själva skriver att deras betydelse minskar till fördel för bloggarna, vad säger du om det?
– Ja, en sådan oro märks ju – och inte bara för bloggare utan också för andra varianter av kritik på nätet som läsarrecensioner, internetbokhandlarnas tips och så vidare. Förmodligen är det många läsare som vänder sig till bloggar och andra ställen på nätet för lästips men det är fortfarande kritikerna på de stora tidningarna som har högst status.

Har du några tankar om vad som har hänt de allra senaste åren, efter din undersökningsperiod?
– Det svårt att se skillnader så snabbt – i alla fall i de kritiska texterna. Vad som har hänt är ju att det varit ytterligare neddragningar på kulturredaktioner, att papperstidningarna fått det tuffare när allt fler läser på internet. Bokbloggar som "Bokhora" var ju ganska nystartade 2006 men är numera en maktfaktor i den litterära världen.

Drar du några andra viktiga slutsatser av din forskning?
– Det tycks, tänks och känns mycket om kritik och därför var det viktigt för mig att försöka öka förståelsen för kritiken som text och socialt fenomen genom att göra större empiriska undersökningar. Hur fungerar den vanliga vardagskritiken, den som når människor vid frukostbordet eller till eftermiddagskaffet? Vad sägs i den, om vad, av vem och hur? Genom att undersöka det i ett historiskt perspektiv kan vi också få mer förståelse för hur kritiken ser ut idag.

Linda Skugge som blev Lina Samuelssons musa tycker det känns fantastiskt att något som hon ställde till med gav upphov till en forskning och en bok. I höst är hon aktuell med en ny roman, "1989", skriven i samarbete med sin syster Sigrid Tollgård.

Hur kommer det att kännas att vara på andra sidan? Att bli bedömd och inte bedöma?
– Jag är bara glad att jag överhuvudtaget får ge ut böcker. Sedan får folk tycka vad de vill om dem. Man får inte ens recensioner i dag har jag förstått så antagligen kommer den inte recenseras. Jag är också van vid att få hat-recensioner, det vill säga att folk skriver för att dissa mig och inte ens har läst boken, så det lär också hända, säger hon. 

Sofia Hallberg

Anmäl textfel