Vad är ett gott samhälle? Vilket är det goda styrelseskicket? Vad bör demokrati vara? Vad bör staten göra? Kan humanitära interventioner rättfärdigas? Vad är ett gott liv för en människa? Kan abort rättfärdigas? Vad är frihet, rättvisa och jämlikhet?

Dessa frågor utgör alla normativa frågor, det vill säga frågor om vad som är gott och ont, rätt och orätt. Normativa frågor söker svar på hur något bör vara och hur detta kan rättfärdigas. Normativa frågor handlar, med andra ord, om värden.

I spänningsfältet mellan olika vetenskapsteoretiska synsätt diskuteras i Normativ metod möjligheten att på vetenskapliga grunder problematisera och ta ställning i värdefrågor. Med utgångspunkt i ett övergripande krav på intersubjektivitet - uttryckt i termer av kritiserbarhet - formuleras två kriterier för en i metodologisk mening god normativ analys. För det första skall analysen vara internt giltig, det vill säga nå upp till krav på begreppslig precision och begriplig, hållbar, relevant och saklig argumentation. För det andra skall analysen vara externt giltig i bemärkelsen verklighetsanknuten, rimlig och samhällsrelevant. Författaren förser läsaren med en rad praktiska anvisningar i anslutning till kriterierna och ger en mängd konkreta exempel på hur man vetenskapligt kan analysera värdefrågor.

Boken Normativ metod vänder sig främst till studenter och forskare vid universitet och högskolor, men kan genom sina många och aktuella exempel läsas med behållning av alla samhällsintresserade.