Under de senaste årtiondena har användningen av olika granskningsformer för att undersöka, kontrollera och bedöma resultatet av offentlig politik ökat lavinartat. I Sverige och i andra länder investerar regeringar omfattande resurser och politisk tilltro till granskningars positiva effekter. Men vad innebär all denna granskning? Hur är det tänkt att olika former av granskning ska fungera? Är granskning alltid av godo?

I Uppdrag offentlig granskning beskrivs, jämförs och analyseras fem granskningsformer: tillsyn, revision, utvärdering, ackreditering samt kvalitets- och rankningssystem. Jämförelsen sker med avseende på gemensamma kännetecken och specifika särdrag, orsaker till varför användningen har ökat samt vilka problem de olika granskningsaktiviteterna antas vara en lösning på. I boken problematiseras och diskuteras också granskningsfenomenets orsaker och funktioner i ett nutida samhälleligt och demokratiteoretiskt perspektiv. Särskild uppmärksamhet riktas mot de effekter, både positiva och negativa, som granskning av offentlig politik och verksamhet kan få för ansvarsutkrävande, verksamhetsutveckling och förtroendet för det demokratiska systemet.

Boken vänder sig i första hand till studenter i offentlig förvaltning och statsvetenskap, men också till studenter i andra samhällsvetenskapliga ämnen som till exempel socialt arbete, företagsekonomi, sociologi samt till anställda i kommuner och stat med intresse för granskningens teori och praktik.