Magnus Dahlströms nya roman är en stor händelse. Med samma skärpa som i tidigare pjäser och romaner skildrar han några personer - en läkare, en polis och en socialarbetare - som är fast i sina egna ordningar, sina egna mallar och föreställningar. Spådom är en roman i tre delar, sammanlänkade likt tre delar i ett drama, om myndighetsutövare som inte förmår se gränserna för sin myndighet, inte ens gränserna mellan sig och omvärlden. Det är en bok som bär på en stark känsla av hot, berättelser om det påträngande behovet av förändring.

Senaste gången Magnus Dahlström gav ut en prosabok var med Hem 1996, som belönades med Sveriges Radios romanpris. Hans återkomst till prosan är lika stark som den är välkommen.

Magnus Dahlströms nya roman är en stor händelse. Med samma skärpa som i tidigare pjäser och romaner skildrar han några personer - en läkare, en polis och en socialarbetare - som är fast i sina egna ordningar, sina egna mallar och föreställningar. Spådom är en roman i tre delar, sammanlänkade likt tre delar i ett drama, om myndighetsutövare som inte förmår se gränserna för sin myndighet, inte ens gränserna mellan sig och omvärlden. Det är en bok som bär på en stark känsla av hot, berättelser om det påträngande behovet av förändring.

Magnus Dahlström hälsades som en av de mest lovande författarna i sin generation när han debuterade både som dramatiker med Skärbrännare och novellsamlingen Papperskorg, följd av romanen Fyr, i slutet av åttiotalet. Det är ett löfte som han infriat gång på gång. Det senaste årtiondet har han främst skrivit dramatik. Senaste gången Magnus Dahlström gav ut en prosabok var med Hem 1996, som belönades med Sveriges Radios romanpris. Hans återkomst till prosan är lika stark som den är välkommen.