LitteraturMagazinets recension
av Att bli ved, Fredrik Nyberg
En trevlig meningslöshet
Nio. Nio. Nio. Nio. Nio. Nio. Nio. Nio. Nio.
Nej, det här är inte poesi, det är ett försök att skapa en kortfattad bild av hur jag ser på Fredrik Nybergs "Att bli ved".
Nybergs förra diktsamling hette "Nio, nine, neun, neuf". Även i "Att bli ved" är siffran nio ständigt återkommande. Dessutom finns en rad andra grepp. Som att är blir "e", samtidigt som och blir "å":
Att handlöst falla över sin arm
å sitt hjärta
Inget hjärta e bara en muskel
Den sortens experimenterande har jag svårt att se som meningsfullt, men så har Nyberg valt att skriva och det får läsaren vackert vänja sig vid. Några personas återkommer: oiN, Nilofar och Riddaren. raF dyker också upp. Dikterna rör sig i en slags mellantingland mellan experiment och en meningslöst nyskapande, men annars tämligen konventionell brödtext. Det glimrar till, men guldkornen drunknar i den täta massan av 130 sidor med två dikter på varje sida.
På ängen samlas lågorna och plågorna å vågorna För att sedan återigen
som på en given signal göra ytterligare en växt- å blomframryckning
Ytterligare en fonemframryckning
Fram mot alla dem vars händer rycker
Ja, ärligt talat - vad ska man säga? Detta är poesi att förkasta och inte förstå - eller inte acceptera och ha intressanta stunder tillsammans med, för att nonsensnärheten rymmer både humor och allvar.
Jämfört med "Nio, nine, neun, neuf" är "Att bli ved" inte riktigt lika splittrad, men det innebär också att vi inte har att göra med både riktigt bra och riktigt dåliga beståndsdelar, riktigt angelägna och riktigt meningslösa, utan mest någon som sorts mellanläge. Jag saknar topparna emellanåt, saknar de livsnära och allvarliga teman som fanns i "nian". Jag fortsätter undra varför Nyberg envisas med sina tjocka diktsamlingar, istället för att koka ner till något riktigt skarpt.
Ändå fattar jag tycke för "Att bli ved". Ingen total beundran eller hängivenhet, men en gradvis framväxande respekt för orden, konstruktionen - och resultatet.
Mottagen: 24 mars 2013
Anmäl textfel
