Visa standardvy Visa omslagsvy
Jul på mitt sätt
Emma Kreü inledde julkalendern med ivrig entusiasm, men hon konstaterar även att allt "är inte bara glitter och mys i december månad". Jag är en av dem för vilka december månad är lite jobbig.
Jag bor alldeles intill stadens shoppingstråk och jag korsar eller följer dessa gator nästan dagligen på väg till eller från jobb och inköpsrundor. Redan i mitten av november (lite för tidigt) började gatorna pyntas och nu strålar ljusslingorna och skyltfönstren i kapp. Det är lite uppiggande så här mitt i mörka december, det måste jag erkänna, även för en grinch som jag.
Julen förknippar jag med måsten och stress, där julförberedelser inte kan vara något mysigt i sig självt utan snarare betraktas som av okänd kraft påtvingade måsten som måste genomlidas för att julen ska "bli av". Så småningom insåg jag att julen blev av oavsett vilket och förpassade mig själv till en statistroll. Sedan 2001 har jag i mitt hem - med något enstaka undantag för en elljusstake något år - inte haft vare sig julpynt eller julgran och vet ni vad? Julen blir av ändå. Man kommer inte undan, så det finns ingen anledning att jaga.
De senaste årens julveckor har handlat om att "göra jul" mer på mina egna villkor, i den mån det är möjligt - för julen går inte att komma undan, jag har försökt.
I år gick jag en kort runda på skyltsöndagen (iförd mjukisbyxor och i sällskap av hund), vilket var första gången någonsin. Det kändes bra och varmt, trots att det var kallt ute. Häromdagen köpte jag tre stearinljus i glas med julmotiv och i dag ska jag nog baka en omgång av mina fantastiskt goda saffransbullar (se recept nedan). På måndag ska jag skicka riktiga julkort för första gången på flera år och om tio dagar ska jag krypa upp i soffhörnet med mina varmaste stickade sockor, ett glas vin (eller tre), en kaka jordgubbschoklad och en väl vald bok. Jag hör det ryktas att det serveras kalkon i år och jag älskar kalkon.
Bästa jullåten? Det är ju såklart "Achtung X-mas" av Tyskarna från Lund!
Och här följer som utlovat receptet på världens godaste saffransbullar:
20 stora lussekatter:
- 1,5 g saffran
- 2 sockerbitar
- 150 g riktigt smör (inte margarin!)
- 250 g kvarg
- 5 dl gammaldags mjölk 3,7-4,3%
- 50 g jäst för söta degar
- 2 dl vit sirap
- 0,5 tsk salt
- 3 tsk bakpulver
- minst 18 dl vetemjöl
- ägg till pensling
Stöt sockerbitarna och saffranet i en mortel och låt fräsa upp i en kastrull tillsammans med en klick smör. Tillsätt resten av smöret, låt det smälta på låg värme och tillsätt kvarg och mjölk. Rör om och låt blandningen bli fingervarm.
Smula jästen i en stor bunke, häll på saffransblandningen, rör om och tillsätt sirap. Tillsätt salt och bakpulver samt ca. två tredjedelar av mjölet. Rör kraftigt tills smeten är smidig och blanda i den sista tredjedelen mjöl. Bearbeta degen tills den släpper från bunkens kanter. Mer mjöl kan behövas, men degen får absolut inte bli torr
Låt degen jäsa under duk i närheten av ett element eller annan varm plats i minst en timme. Snåla inte! Jäsningen är nyckeln till ett luftigt, saftigt bröd!
Sätt ugnen på 225 grader och förbered en plåt med bakplåtspapper. Knåda degen ordentligt men undvik att tillsätta mer mjöl än vad som är absolut nödvändigt: klibbigt men inte kladdigt ska det vara.
Baka ut degen och låt bakverken jäsa under duk i ca. 20 minuter. Pensla med äggvita, grädda mitt i ugnen i ca. tio minuter beroende på storlek och låt svalna under duk.
Avdelning: Taggar: #julkalendern #recept
Reformera bokrean!
Min senaste riktigt roliga bokrea var rean 2011. Bokhandeln i stan höll smygöppet från midnatt och några timmar framåt och gav 20 procent på reapriset för kunder iklädda pyjamas. Tio böcker blev det, ett tillskott i bokhyllan som jag två år senare fortfarande är mycket nöjd med.
Men sen hände något. Eller så var det något som inte hände. Bokrean blev … tråkig. Liksom avslagen.
Bokrean har i runda slängar 85 år på nacken och den började anta sin nuvarande form i mitten av 1930-talet. Den har sina rötter i ett fastprissystem som nu är avskaffat sedan över 40 år tillbaka – och med fastprissystemet försvann vetskapen om vad en bok ”ska” kosta. Från början reades bara böcker som funnits ute i minst fem år men idag kan böcker i höstkatalogen reas i februari – till ”reapriser” som är marginellt lägre än nätbokhandelns ordinariepriser. Därtill kan reapriserna skilja stort mellan olika bokhandlare och vissa böcker som reas i en bokhandeln reas inte i en annan. Bokfloden blir en boktsunami och det är omöjligt att navigera.
När till och med bokbloggarna uppvisar en så sval attityd mot bokrean som de gör i år – mig själv inkluderat – så är det kanske dags att fundera på att göra något nytt?
- Definiera vad ”rea” är. 10-20 procent är kanske branschmässigt skäligt – men är det lönt? Är det ärligt mot konsumenterna? Som Erika Wallman skrev: ”’ord.pris. 179, nu 159’ är ett skämt.” Rea hellre bara de böcker som tillåter ”riktiga” reapriser och spara resten till ”fyra för tre” eller ”billigaste på köpet”.
- Gå tillbaka till rötterna och ge samtidigt nytt liv till gamla böcker genom att inte rea helt nya böcker. Fem år är kanske lite att ta i, men att låta böcker finnas ute på marknaden i två år innan de reas är ju inte orimligt.
- Kommunicera sinsemellan eller dela upp marknaden mellan er. En krona hit eller dit bryr sig väl ingen om, men en prisdiff på 20 spänn på en och samma bok (exempel: Gustavs grabb av Leif GW Persson), trots bokreapriser, är lite saftig.
- Dela upp rean i flera små temareor – ett ämne, en genre, ett förlag – som sprids över året: Allmän skönlitteraturrea i februari, deckar-/thrillerrea kring påsk (”Påskekrim”), allmän facklitteraturrea i juni, sex- och erotikrea under sensommaren (flest barn föds i april-maj!), HBTQ-tema under Prideveckan, förlagsspecifika reor i höstrusket, present-/humor-/citat-/coffeetablebokrea i december och så vidare. Det ger möjlighet att navigera och – tror jag! – lockar fler kunder. Kombinera med rea-relevanta event.
- Bygg upp en kundklubb värd namnet och smygstarta för VIP-medlemmar. Bjud på vin. Midnattsöppen smygstart och ett glas vitt för VIP-medlemmar och jag hänger på låset – jag lovar!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #bokrea
Lärarnas tidnings undersökning är skräp
Lärarnas tidning anlitade opinionsföretaget Skop för att ta reda på hur mycket lärare läser. Drygt 1000 medlemmar i Lärarförbundet tillfrågades och det visade sig att lärare, främst yngre sådana, inte läser skönlitteratur i särskilt stor utsträckning.
27 % av de tillfrågade läser 3-6 romaner om året, lika många läser 7-15 romaner; 13 % läser inga romaner alls.
"Det är ett ett katastrofalt resultat" (Gunilla Molly, docent i svenska); "Ofattbart"; "Skrämmande!!"; "Andlig fattigdom" (spridda citat från kommentarsfältet på LitteraturMagazinets Facebook-sida) yada yada bla bla bla ...
Jag ställer mig frågande till denna, som jag upplever det, övervärdering av skönlitteratur och därmed underförstådda nedvärdering av allt annat. Jag vill till och med gå så långt att jag ifrågasätter validiteten i undersökningen - det går ju inte att dra några som helst slutsater från den!
Är det bara skönlitteratur som räknas? Menar ni på fullaste allvar att en enda roman räknas mer och är viktigare än ett helt bibliotek med facklitteratur? Menar ni verkligen att facklitteratur inte är bildande?
Det enda rimliga svaret är "nej", men ändå är det en föreställning som är skrämmande livskraftig. Den återfanns i Statistiska Centralbyråns senaste undersökning av levandsvanor, Lärarnas tidning sväljer uppenbarligen myten om skönlitteraturens magiska krafter med hull och hår och jag har tappat räkningen på hur många gånger jag hört bibliotekarier berätta om hur lärare sagt åt fackboksälskande elever att de även måste läsa "riktiga böcker".
Fackböcker sitter ihop i ena kanten precis som skönlitterära böcker, alltså är de riktiga böcker.
Enligt rådande definition läste jag bara 21 böcker förra året.
Resterande 31 räknas ju inte.
Avdelning: Skönlitteratur
Semester riskerar att allvarligt skada dina läsvanor!
I fredags drog jag till Mijas/Fuengirola på spanska solkusten. Svensk högsommarvärme men utan klibb eller pollen. Gott kaffe billigt, god mat billigt. Trevligt umgänge. Nytt favoritresmål, definitivt.
I torsdags började jag läsa en bok som jag sett fram emot ett tag men som visade sig vara en misär-bok. Inget fel med det, men när jag åker på semester vill jag ha trevligt så boken fick hänga med på tåget men hamnade i det incheckade bagaget när jag kom fram. I stället hade jag med mig två andra böcker: en fackbok som jag sett fram emot länge och en självbiografi som jag kommer att läsa förr eller senare ändå oavsett hur bra eller dålig den är.
Jag hoppades på fyra timmars lästid, helt avskärmad från omvärlden på 10 000 meters höjd. På väg mot högsommarvärme. Yes! Fast det blev inte så mycket läst (fem-tio sidor) eftersom jag fick huvudvärk, vilket jag ofta får när jag flyger. Men semestern var trevlig! Och jag läste inte så mycket som en tidningssida på hela helgen. Internet hade jag inte heller tillgång till. Skönt (faktiskt!)!
Resan hem var desto trevligare: manlig kabinpersonal (hihi!), jag slapp huvudvärk och jag fick läst betydligt mer än fem sidor - men nu har jag ett problem: jag har två böcker som jag läst inledningen på och inga anteckningar alls. Och så har jag en oskriven recension som ligger och släpar. Plus allt annat som fick sättas på paus medan jag var i Spanien. Jag kommer att få jobba hela helgen.
Men Fuengirola är SÅ värt det!
Avdelning: Skönlitteratur
Seminarium: Bibliotekariens kompetens i framtidens bibliotek
På Bokmässans första dag hölls seminariet "Bibliotekariens kompetens i framtidens bibliotek" med anlednng av rapporten om bibliotekariens framtida yrkesroll som tagits fram av fackförbundet DIK.
Medverkande var Birgitta Rydell, direktör på DIK; Karin Linder, förbundsordförande på DIK; Linnéa Sjögren, bibliotekarie på Chalmers; Pernille Drost, ordförande för det danska Bibliotekarforbundet; Sofia Lundgren, student på Bibliotekshögskolan i Borås samt Anna Åkerberg, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek.
Slutsatsen är att framtidens bibliotekarie inte bara behöver den traditionella kompetensen kring läsning, handledning/pedagogik och vetenskaplig kommunikation utan även behöver akademisk och digital kompetens samt kunskaper om marknadsföring.
Den digitala kompetensen lyfts fram som särskilt viktig: Denna är absolut nödvändig och det är inte öppet för diskussion.
Däremot måste inte alla bibliotekarier ha alla kompetenser och alla kompetenser behöver inte nödvändigtvis vara närvarande på alla bibliotek, men kompetensutveckling bör ske under hela arbetslivet och vara något som var och en själv tar ansvar för. Detta är en diskussion som saknas! Vi måste prata om vad bibliotek och bibliotekarier kan göra! Bibliotekarier måste även bli bättre på att lyfta fram sin egen kompetens och tala om för andra vad vi kan, vilken nytta vi kan göra och varför vi utgör en nödvändig yrkesgrupp! I Danmark har bibliotekarier börjat söka sig till andra yrkesområden, till exempel advokatbyråer och banker, en utveckling som även vore önskvärd i Sverige. Biblioteken skulle må bra av att på liknande sätt även släppa in utomstående yrkesgrupper i biblioteket.
Det är viktigt att ställa höga krav på kompetens och det höjdes röster för att fler bibliotekarier borde forska men även för fler disputerade forskare på biblioteken, något som även skulle höja statusen på bibliotekarieyrket.
DIK:s rapport finns att läsa här! (PDF)
Vad man kan åstadkomma med ett överkast
För fem år sedan köpte jag en begagnad fåtölj (gissningsvis samtida med andra världskriget) i mycket gott skick. Skön och förvånansvärt fräsch - men ful. Några år senare flyttade vi till vår nuvarande lägenhet och ganska snart förpassades denna bekväma men fula fåtölj till uterummet (tillsammans med lite andra udda möbler, bl.a. golvlampan på bilden) där den sedan dess stått och förfallit, blivit solblekt och - om möjligt - ännu fulare.
Jag visste mycket väl att den stod där, men jag tänkte inte ta in den. Visst ville jag ha en läshörna men det får väl ändå finnas gränser?
Men det blev ju bra! Jag trodde att fåtöljen skulle vara alldeles för stor och dominera hela rummet - den har ett medaljongmönster som får den att se mycket större ut än den egentligen är - men överkastet tonade ned den rejält. Perfekt? Nä, men den duger.
Nu ska jag läsa. Ciao!
Taggar: #läsplats
Jakten på den perfekta läsfåtöljen
Det råder läs- och bloggtorka hos mig och vansinnesvärme i landets södra delar i allmänhet. Värmen kan jag inte göra något åt, men lästorkan hade nog gett med sig om jag bara haft en fåtölj.
När jag läser sitter jag för det mesta i soffan i vardagsrummet - schäslongen tillåter att jag har fötterna högt, vilket jag gillar, men det låga ryggstödet gör att det blir obekvämt ibland - eller så ligger jag i sängen, där jag aldrig får till kuddarna på ett bra sätt och ibland blir så trött att jag nästan tappar boken i huvudet. Sommartid sitter jag ibland i soffan i vårt uterum, men jag gillar inte att läsa i solen och på kvällarna störs jag av mygg och småflugor som dras till läslampan.
Jag saknar en riktigt bra läshörna, en fåtölj som låter mig ha fötterna högt och som ger rätt läsvinkel på resten av kroppen. Länge spanade jag på IKEA POÄNG liggfåtölj, men så utgick den hastigt och utan förvarning ur sortimentet så nu måste jag börja om från början.
Att införskaffa en fåtölj är ju inte som att gå och köpa en påse godis.
Vare sig IKEA eller något annat möbelhus har något som lockar - och om det lockar så är priset desto mer avskräckande.
Så jag söker på diverse begagnatsidor på nätet och hittar enstaka intressanta objekt, men då uppstår nästa problem: jag har inte längre någon bil och känner mig inte alls lockad av att hyra en bil bara för att hämta en fåtölj som förmodligen kostar mindre än bilhyran.
Vidare förstår jag inte den rådande fixeringen vid lädersoffor (och -fåtöljer)! Många begagnade fåtöljer som har rätt form och stil och verkar mysiga och bra på alla sätt och vis går bort enbart för att de är av skinn! Skinn är varmt och klibbigt på sommaren och kallt och ogästvänligt resten av året - eller så är det därför de ska säljas?
På ett ställe där jag sommarjobbar står en gammal retrofåtölj med tygklädsel och hög rygg. Fint skick och rysligt bekväm även utan fotpall. Jag hade en liknande fåtölj för 20 år sedan - varför slängde jag den?
Så jag funderar på att kapitulera och införskaffa en POÄNG med fotpall ändå, trots att färgen är fel och POÄNG är så konventionell (säger hon som har BILLY-hyllor, MALM-möbler och IKEA-soffa med schäslong).
Taggar: #läsplats