Mattias Lönnebo
Att förstå litteraturen och kulturen
Sverige är ett mycket bra land på flera sätt. Det finns dock områden där den kulturella förståelsen och kunskapsnivån är låg. De flesta svenskar har förlorat en av tolkningsnycklarna till den västerländska kulturen. Oavsett personliga religiösa ställningstaganden, så har de 66 bibelböckerna varit en avgörande litterär källa för den västerländska kulturen – Musiken, konsten, teatern och inte minst språket och litteraturen. Och fortsätter att vara det på de flesta håll
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #kultur #Sverige #bibeln #religion
Kommentera
Mikael Rapp
Spontana tankar kring min första bok
Flytta mig till författarbloggen för jag har blivit författare! Eller ja, författare är kanske ett lite väl värdeladdat ord. Men jag har hursomhelst medförfattat en bok om Martin Luther (inte King) såhär nådens år 2017 då det är 500 år sedan reformationen. Jag har alltid haft ett intresse för historia och det är den biten jag skrivit på i boken Martin Luther - Munken som förändrade världen.
För att fira tänkte jag dela med mig av ett par saker som är roliga när en får skriva populärhistoria (eller att författa en bok i huvudtaget):
Research: Det vill säga läsa. Alltid kul. Inget nytt för er som snubblat/hittat/slaviskt följer Litteraturmagazinet.se.
Arbeta med förlag och redaktör: Det har varit en väldigt intressant upplevelse att få se “insidan” av bokbranschen.
Att få vara med och spåna på en bok som sen faktiskt tar fysisk form. “Something from nothing”. Diskutera saker som kapitel, innehåll, illustrationer omslag och titel. Allt som gör en bok till vad den är.
Boken då? Tja, den är riktad till ungdomar och handlar om Martin Luther och hans tro. Jag har skrivit det vi kan kalla "historiekapitlet" (i boken är titeln mer poetisk) samt faktarutor. Att skriva för ungdomar var i sig en utmaning efter sisådär fyra år då jag främst skrivit akademiska texter. Att tänka "lättläst" är inte alltid så lätt. Förhoppningsvis är resultatet lyckat.
Avdelning: Taggar: #författare #förlag #religion #populärhistoria
Kommentera
Sandra Sandström
Nykläckta böcker del ett
Äntligen juni! Äntligen sommar! Äntligen sommarläsning! Här har jag listat böckerna som jag är mest nyfiken på från utgivningen april-maj men inte läst.
Taggar: #nykläckta #nyfikenpå #sommar #blandat #politik #filosofi #hundar #religion #franskt #spanskt #Mellanöstern #tegelstenar
Kommentera
Mattias Lönnebo
Gud och feminismen
När man följer nyheterna så kan man höra om olika religiösa riktningar som gärna vill ta ett steg tillbaka och motverka kvinnors rättigheter. Dessa finns. Men vi har många exempel på motsatsen. Gudstron kan vara en stark kraft till befrielse, förändring och att motverka diskriminering.
I Kyrkans tidning nr 4 2016 (Ulrika Knutson) nämns flera slående exempel på hur kristen tro gått hand i hand med kravet på kvinnlig rösträtt i Sverige och västvärlden.
Avdelning: Fakta Taggar: #feminism #religion
Kommentera
Elin Lucassi
Kapitel 7-9 Entreprenörer är snygga, tjänstemän är fula och ÄNTLIGEN lite sex
Synen på mänskligheten blir i dessa kapitel alltmer deprimerande. Personporträtten är fortsatt grunda och övertydliga. De dåliga är fula och fega. De bra är vackra och rakryggade. Företrädarna från staten är alltid dåliga (och fula) och företrädare för företagen är ibland bra (och i såna fall snygga).
Avdelning: Klassiker Taggar: #elinläserayn #religion #sex
Kommentera
/Visa 3 kommentarer
Esther Hansen
En vila utan dåligt samvete
Tomas Sjödin har skrivit en lång rad kloka och personliga böcker som har varit lätta att ta till sig; ta till sitt hjärta, lära sig något viktigt av och hämta mod och förtröstan ifrån.
Jag älskar att lyssna till Tomas Sjödin när han läser sina böcker högt för mig. Jag har följt honom i många år genom de mycket personliga, gripande och kloka böckerna som han skrivit och läst upp i oskattbara ljudböcker. Men det visar sig överraskande svårt att lyssna till den senaste och mycket viktiga boken om vilans betydelse..
Det är när jag kommer på mig med att sitta med penna och papper och försöka skriva ned allt viktigt som Sjödin berättar som jag inser att allt detta redan finns nertecknad i den tryckta boken!
Just denna ljudbok bok vill jag därför komplettera med den tryckta boken. För många citat, regler, punkter och kloka tankar vill jag inte enbart lyssna till utan själv lära mig utantill i syfte att införliva i mitt eget liv.
Andas in, andas ut. Hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet i kroppen, hjärtat slappnar av och blodet rinner tillbaka till hjärtat. Vakenhet och sömn. Arbetsveckan och vilodagen. Aktivitet och vila. Det finns en naturlig rytm i livet som i årtusenden varit självklar men som nu har slagits i spillror vad gäller de två senaste punkterna: Var tog vilan och vilodagen vägen?
Tomas Sjödins bok aktualiserar vårt behov av vila: Det är bokstavligen livsviktigt att vi får vila. Så mycket händer medan vi vilar, som inte skulle hända utan vilan: tankar och känslor mognar och kroppen helas. Sjödin fokuserar på i huvudsak tre sorters vila: middagsluren, dagar då "själen får gå i tofflor" och till synes inget vettigt blir gjort och "Sabbaten", vilodagen.
Moderna forskning har visat hur värdefullt det är med "powernap" och många som har den möjligheten sover säkert fortfarande en stund mitt på dagen. För mina föräldrar och generationerna före dem var det en självklarhet.
Rätten till dagar då inget vettigt blir gjort, hur många har det? Ändå är Sjödin övertygad om värdet av sådana dagar. Man kan exempelvis jämföra dem med det Bodil Jönsson skriver om "ställtid". I det fördolda förbereds allt det som tycks oöverstigligt
Men vilodagen, den lediga söndagen, var tog den vägen?
Förr var alla affärer stängda och söndagen var helt annorlunda än veckans övriga dagar. Fortfarande ringar våra kyrkor in helgen på lördagskvällen klockan arton och radion sänder helgmålsbön. Men hur många tänker över vad det betyder?
Sjödin tänker mycket på det och går på djupet i studier av vår föregångare, den judiska sabbaten. "En vila full av liv" kallar han denna speciella vilodag, en försmak av evigheten.
Alla dessa konstiga regler och förbud som många av oss förknippar med den judiska sabbaten presenterar Sjödin nu som "ett staket runt en lustgård". Och jag tror jag förstår. Vilan måste vara helig och skyddad av stränga regler, nu mera än någonsin om inte alla våra "måsten" skall tränga sig in och äta upp den!
Den gemensamma måltiden och umgänget med de nära och kära är en väsentlig del av denna speciella vilodag.
Några punkter ur ”Sjödins sofflocksfilosofi” förefaller mig exra viktiga att meditera över och läsa/lyssna vidare om i boken:
“Det är viktigare att vara upptagen av vad som händer här än vad som händer nu.”
“Allting är roligt om man har tid för det.”
“Räkna vad saker kostar i tid i stället för vad de kostar i pengar.”
I begynnelsen var vilan. Vi föddes in i en värld som redan fanns och behövde till en början inte göra något alls åt den. Medan vi åt, sov och vilade utvecklades vi och växte.
Vi behöver återerövra vilan, återerövra vår förmåga att vila, för att fortsätta att växa, mogna, utvecklas, tillfriskna!
Boken är främst skriven för de friska och arbetsföra mitt i livet. Mycket återstår att utforska om vilans betydelse även ur andra perspektiv.
Exempelvis ordinerades vila tidigare av läkaren som en metod att tillfriskna från sjukdomar, en metod som definitivt försvann under slutet av förre seklet då den sjuka hetsades med arbetsplatsmöten, rehabiliteringsplaner från tredje sjukdagen och återkommande möten på försäkringskassan. Förr skulle vi vila oss friska, nu skrivs recept på motion till den sjuka.
Det fanns en tid då läkaren kom hem till den sjuka i stället för att den sjuka skulle tvingas ut bland en massa andra sjuka…
Rätten till ostörd nattvila borde vara självklar och finns inskriven i arbetsmiljölagen men den är hotat från många håll. Vi störs av ett alltmera högljutt samhälle, grannar och smartphones.
Boken handlar inte om detta, den handlar om en vila full av liv, sabbatten, om middagsvilan och “hasande” dagar. Det är värt att bemöda sig om att ta allt detta till sig. För det är mödosamt att ta till sig så många namn, citat, regler och punkter när man lyssnar till boken. Om man läser den tryckta boken är det lättare att lyfta blicken och för sig själv memorera det som känns extra angeläget.
“Det händer när du vilar.” En bok av Toms Sjödin som jag hoppas alla kommer att lyssna till, läsa och ta till sig.
Avdelning: Taggar: #Vila #vilodagen #religion #essä
Kommentera
Sonja Abrahamsson
När flum och vetenskap möts
Tillhör religioner och myter endast människans desperata behov av att berätta en god historia och samtidigt förklara varifrån vi kommer och varför vi är här? Eller har de invävda koder, försöker de berätta något för oss? Innehåller de gömda budskap och glömd visdom?
Befinner vi oss just nu vid civilisationens högsta topp genom historien, eller har vi varit här förut? Och vad är det som skiljer oss idag från då Rom expanderade sitt rike?
Avdelning: Fakta Taggar: #myter #religion #vetenskap
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Jeanette Winterson - Det finns annan frukt än apelsiner
Den här boken läste jag för ett antal år sedan och det var min första Winterson. I ett brev till en vän skrev jag följande, efter att ha läst femtio sidor: "en stor upplevelse. Den självbiografiska berättelsen skulle kunna göras sorlig – men istället blir det hejdlöst, galet, roligt. Vissa likheter med James Joyce: samma sorts associationer, men mer läsbart."
Jag vet att det finns ett annat brev där jag skrev om mitt slutintryck, men det hittar jag inte. Jag vet i alla fall att helheten inte gjorde mig lika positiv som början. De andra böcker jag har läst av Winterson har definitivt gett mig mer. Samtidigt minns jag Wintersons debut, så här år senare - handlingen, men ung kvinna som växer upp i en pingstkyrka och inser att hon älskar andra kvinnor - men mest av allt språket, som alltid är den starkaste faktorn hos Winterson. Jag kanske borde ta och läsa om "Det finns annan frukt än apelsiner?" Eller ska jag snarare fokusera på att läsa de andra titlar av Winterson som jag ännu har olästa? Dilemman, dilemman... men Winterson är alltid rätt att läsa!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #religion #språkglädje #uppväxt #kärlek #kärlek mellan kvinnor #barndom #föräldrar #kristendom
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
The Dhammapada
Jag har läst Dhammapada på svenska, men den läsningen lämnade i-n-g-a intryck så min kombo (som är hängiven buddhist) ville att jag läste den i en engelsk översättning som skulle vara bättre. Kanske är det sant, kanske var jag bara mer uppmärksam, men jag hittade massor av passager att markera och det var klart njutningsfull läsning. Nu ska jag bara ta mig igenom de kommenterade versionerna av Hjärtsutran, Diamantsutran och Lotussutran som min kombo har slängt in i mitt hörn av lägenheten...
Citat ur The Dhammapada i Gil Fronsdals översättning:
Do not consinder the faults of others
Or what they have or haven't done.
Consider rather
What you yourself have or haven't done.
-
Greater in combat
Than a person who conquers
A thousand times a thousand peoople
Is the person who conquers herself.
-
Better than a thousand meaningsless statements
Isone meaningful word,
Which, having been heard,
Brings peace.
Better than a thousand meaningless verses
Is one meaningful lin of verse
Which, having been heard,
Brings peace.
Betterthan reciting a hundred meaningless verses
Is one line of Dharma,
Which, having been heard,
Brings peace.
-
A hand that has no wounds
Can carry poision;
Poison does not enter without a wound.
There are no evil consequences
For one who does no evil.
-
Irrigators guide water;
Fletchers shape arrows;
Carpenters fashion wood;
The well-practiced tame themselves.
-
"All created things are impermanent."
Seeing this whit insight,
One becomes disenchanted with suffering.
This is the path to purity.
"All created things are suffering."
Seeing this whit insight,
One becomes disenchanted with suffering.
This is the path to purity.
"All things are not-self."
Seeing this whit insight,
One becomes disenchanted with suffering.
This is the path to purity.
Taggar: #recension #citat #buddhism #heliga skrifter #religion #filosofi
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Jonas Gardell - Om Jesus
Jag har lyssnat på Om Jesus som talbok, i Gardells egen inläsning och fann det mycket givande att höra hans betoningar och takt. Även själva denna subjektiva faktabok fann jag mycket givande för mig, hur icke-kristen jag än är. Jag rör mig i kristna miljöer och jag måste på något sätt förhålla mig till Jesus vare sig jag vill det eller inte. Gardells Om Gud minns jag som den bok där jag under läsningen kände mig mer religiös än vad någon annan skrift kunnat framkalla.
Betyg: 9/10
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #hyllning #religion #kristendom #läslycka
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Sonjas godhet (Owe Wikström)
Första gången jag hörde talas om Sonjas godhet var när jag läste första terminen litteraturvetenskap och hade seminarium om Brott och straff. Sonja är nämligen ingen annan än kvinnan som övertalar Raskolnikov att bekänna mordet han har begått. Hon är en väldigt ensidig karaktär, helt igenom god och självuppoffrande, en Kristusgestalt som hjälper Raskolnikov att sona sitt brott.
Sonjas godhet är delvis en litteraturvetenskaplig analys av Brott och straff utifrån begreppen godhet, självuppoffring och medkänsla - men bara delvis. Det är också Owe Wikströms berättelse om hur hans liv förändrades av att han fick hjärtstillestånd och nästan dog. Dessutom är det en bok om läsning, med inte bara Dostojevskij utan även Sara Lidman och Torgny Lindgren i fokus. Som om inte detta vore nog är Sonjas godhet även en reflektionsrik genomgång av samtidens självhjälpslitteratur, som Owe Wikström ställer sig stark kritisk till. Som helhet blir den lättlästa men djupsinniga boken en analys av samtidens värderingar, där självförverkligande är viktigare än medkänsla och där Owe Wikström tvärtom menar att medkänsla - i form av konstruktiv självuppoffring - är källan till äkta självförverkligande.
Jag var ganska skeptiskt inställd till Sonjas godhet innan jag började läsa - jag trodde att detta var självhjälpslitteratur, men fokus ligger på eftertanke och analys, inte på hurtfriska råd om hur du blir en god människa. Det uppskattar jag. Dessutom utmanas jag verkligen av Wikströms tankar kring till exempel självuppoffrande kontra medkänsla. Som en starkt individualistisk blivande sjuksköterska som ryggar tillbaka självuppoffrande dragen i min framtida yrkesroll får jag verkligen en tankeställare.
Sonjas godhet är helt klart läsvärd och Owe Wikströms egen inläsning till ljudbok är helt okej, om mera personlig än professionell. Vem vet, jag kanske läser Wikströms tidigare böcker också - det känns inte som en helt dum idé. I Wikströms läsesällskap vistas jag gärna mera.
Betyg: 6/10
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #filosofi #religion #lättsmält #moral #etik
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Anne Donovan - Buddha Da
It wis daurk when ah got there and ma heid wis wasted drivin on they wee twisty roads. Ah parked the van and went intae the hoose. It wis a huge buildin, used tea be a hotel or sumpn afore the lamas took it ower.
Jobbigt att läsa? I så fall kanske Anne Donovans Buddha Da inte är för dig. Vi talar nämligen om en hel roman skriven på denna imitation av skotska. Lite som Ett öga rött.
Buddha Da handlar om Jimmy, en man i Glasgow som jobbar med att måla folks hus och har en kärnfamilj: hustrun Liz och dottern Anne-Marie. Liz har uppfostrat Anne-Marie till katolik, utan att vara så säker på vad hon själv tror. Jimmy har aldrig behövt religion - förrän nu! Av ren nyfikenhet börjar Jimmy gå till ett buddhistiskt center drivet av tibetanska lamor. Han gillar meditationen och buddhismen påverkar honom mer och mer. Först skrattar omgivningen och tror att det är något tillfälligt, men deras löje övergår i oförstående och ilska när Jimmy vill meditera varje dag, slutar äta kött, blir nykterist och känner ett behov av att leva i celibat.
Hur gör man när en familjemedlem eller nära vän förändras så pass djupgående? Är det självklart att relationen kan fortsätta som förut? För Liz är det inte alls enkelt. Hon vill ha ett barn till, men hur ska det gå till när hon inte ens vet om hon orkar leva med Jimmy längre? Hennes mamma blir allt skröpligare, hon misstänker att Jimmy är otrogen och dessutom fascineras hon av en yngre man som söker hennes sällskap. Kort sagt: även Liz genomgår en livskris.
Buddha Da är populärlitteratur skriven i underhållningssyfte, men här finns också en allvarlig botten som känns tankeväckande. Det säregna språket blir en extra krydda och utan det vore berättelsen betydligt mera alldaglig. Detta är inte en bok jag hänförs av och den förändrar inte mitt liv, men den är trevligt sällskap och jag är glad att jag har lärt känna den.
Avdelning: Feelgood Taggar: #recension #Skottland #lättsmält #föräldrar #föräldraskap #religion #buddhism
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
I Franciskus efterföljd (Ted Harris och Carolina Johansson, Att leva helhjärtat)
Att leva helhjärtat är en ruskigt uppfordrande boktitel, tycker jag, trots att den inte formuleras i imperativ. Undertiteln är: "Inspiration från Franciskus av Assisi". Ted Harris, präst i Adolf Fredriks församling i Stockholm och frilansjournalisten Carolina Johansson vill ge ett av den katolska kyrkans mest betydelsefulla helgon en plats i vår egen tid. Deras tajming är perfekt. Samma dag som den nye påven framträdde med sitt namn Franciskus lämnade de sitt manus till trycket.
Påven föddes som Jorge Mario Bergoglio och var ärkebiskop i Buenos Aires när han blev vald. I Argentina har Franciskus gjort sig känd för sitt engagemang för fattiga, bland annat genom att be argentinarna att inte resa till Rom när han blev utnämnd till kardinal utan hellre skänka pengarna till behövande. Han har också uppmärksammats för sitt enkla leverne som inneburit att han bott i en mindre lägenhet i Buenos Aires och avstått från privatchaufför. I stället har han gärna använt sig av kollektiva transportmedel
Det finns en hel del biografier om den helige Franciskus. Den första skrevs redan på 1200-talet av en av bröderna i den inre kretsen, Thomas av Celano. Många legender har också nedtecknats som den att han skulle ha blivit stigmatiserad, genomborrats av spikar på händer och fötter och blött ur ett hål i sidan. Att få sår liknande dem Jesus fick då han korsfästes ses i kyrkohistorien som en gåva till dem som inriktar sina liv mot att bli så Kristuslika som möjligt. De får då också del av hans lidande. Andra legender handlar om att Franciskus predikade för fåglar och att de och andra djur tydde sig till honom. Han är i dag Italiens skyddshelgon och även ekologins speciella helgon.
Inte mycket är bevarat av det han skrev för egen hand, men i boken har författarna med dikten Solsången som Franciskus skrev då han låg för döden 45 år gammal. Det är en enda lång lovsång till skaparen och hans skapelse: solen, månen, vinden, vattnet, elden och allt som bär frukt. En annan skrift, Brevet till alla troende, nämns ett par gånger. Då blir jag nyfiken. Jag skulle vilja veta något om vad det innehöll mer än att det var tänkt som ett stöd för de troende i vardagen.
Franciskus föds 1181 i Assisi i en rik köpmannafamilj. 1202 deltar han i strider mellan sin hemstad och grannstaden Perugia. Han blir tillfångatagen. Året i cellen innan han blir fri kan ses som en första station på hans andliga utveckling. Några år därefter beslutar han sig för att delta i krig igen men ändrar sig under en övernattning i Spoleto. Senare under ett besök i San Damiano hör han hur Gud talar till honom. Han hamnar i konflikt med sin far och lämnar hemmet för att leva som fattigmunk. Allmänt betraktas han som den mest Kristuslika av helgonen. Han besöker sjuka och fattiga och restaurerar kapell. Många vill ansluta sig till honom. Brödraskapet växer lavinartat till 5 000 anhängare sedan Franciskus fått påvens godkännande. En ung kvinna, Klara, känner sig också manad och hon får Franciskus hjälp att bygga ett kloster för kvinnor.
I dag finns det cirka 35 0000 "mindre bröder" som de kallades under Franciskus tid och som lever i den första orden. Dessutom finns det ungefär 1 000 klarissor i den andra orden. Franciskus skapade också en lekmannaorden som ger en form för hur man utan att vara munk eller nunna kan leva mer i enlighet med det gudomliga och i sin vardag skapa ett helare liv. Ted Harris tillhör denna tredje orden som nu omfattar mer än en miljon kvinnor och män.
För att återgå till det uppfordrande: Författarna skriver att vi inte ska bli som Franciskus och göra precis det han gjorde. Vi ska bli oss själva helt och fullt. Där får vi emellertid som honom förlita oss på att Gud har en plan med våra liv. Mer än trossatser handlar det om tro som en relation. Vi får öva oss i tillit: Det finns någon som vill vårt väl och vakar över oss.
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #religion
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Ateist predikar evangelium (Pär Lagerkvist, Barabbas)
Bland de böcker som jag tagit till vara efter min mamma finns Pär Lagerkvists Barabbas från 1950. Det är en häftad och uppsprättad bok som jag nu öppnar igen. Den var en julklapp från pappa 1951, året de gift sig och Lagerkvist fått Nobelpriset. Under en tid var det tradition att pappa skulle ge mamma en pristagarbok. Året innan, då de var nyförlovade, fick hon William Faulkners De obesegrade.
"Vi har ingen rätt att döma en människa för att hon inte har någon Gud" säger aposteln Petrus i slutet av boken. Han har fängslats med andra kristna i Rom. Bland dem som ska korsfästas har också Barabbas hamnat. De har blivit beskyllda för att ha spritt elden i gränderna, men bara han är skyldig. Barabbas hatar denna världen. Han har tagit till sig det apokalyptiska i Jesus förkunnelse.
Barabbas är som bekant den upprorsmakare som folket vid påskhögtiden ville ha frikänd i stället för Jesus. Pilatus lydde.
Hos Lagerkvist får Barabbas stå och bevittna Jesus död och det mörker som kom över jorden då han gav upp andan. Jesus dog för människorna och alldeles speciellt för den frikände, tänker jag. Vad gör han då av det? Han fascineras av berättelsen om Messias, men de kristna ser med agg på honom. Han sticker ned en man som ska stena en harmynt kvinna som tror på Jesus, och han bär henne till en grav. Det kan ses som en kärlekshandling, men Barabbas lever kvar i våldets princip.
Han är en ensam man. Som slav blir han ihopkedjad med en troende. Då låter han rista in Jesusnamnet på baksidan av den bricka han bär om halsen. Men lika lätt låter han kryssa över Jesus Kristus när man så befaller.
Han är ensam, och han lever i mörker. Det illustreras särskilt när han förgäves irrar runt i katakomberna sökande efter de kristnas sammankomst. Han är fast i dödsriket. Men hans sista ord på korset är tvetydiga.
Lagerkvist dyker djupt i livsfrågorna, och han gör det på ett enkelt och stiliserat språk så alla kan ta det till sig. Efter att ha vuxit upp i ett fromt hem öppnade han sig för moderna existentiella tankar men lämnade aldrig den religiösa klangbottnen. Han själv eller någon annan har sagt om honom att han var en troende utan tro, en religiös ateist.
Det finns motpoler och motstridiga stämningar i författarskapet. "Ångest, ångest är min arvedel,/ min strupes sår,/ mitt hjärtas skri i världen" kan vi läsa i diktsamlingen Ångest från 1916. Men i Kaos från 1919 återfinns vid sidan av ett mörkt prosastycke ett annat stämningsläge:
Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet människan som lån.
Ett par år senare är han i Den lyckliges väg tillbaka i moderns stilla förtröstan.
Nu vänder mor sitt bibelblad
och följer skriften rad för rad,
där Herrens gärning träder fram
så dunkel, allvarsam.
Men när hans ord syns alltför stort
och alltför väldigt det han gjort,
då sitter hon i skymningen
och finner frid i den.
Så fick ni lite till livs om en klassiker igen. Vill ni läsa Barabbas på svenska får ni gå till biblioteket. Annars finns den bara på norskt bokmål och engelska.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #religion #nobelpriset
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Bekännelsen
Vi svenskar är individualister. För oss är det viktigt med överensstämmelse mellan ord och tanke. Därför får vi det extra svårt med trosbekännelsen. Men den är kollektiv. Det är kyrkans bekännelse.
Den hör inte till Bibeln. Därmed har den inte heller varit utsatt för någon nyöversättning som Bibel 2000. Trosbekännelsen är egentligen en lovsång som är markerad med en asterisk. Församlingen står upp.
Den apostoliska som läses i Högalidskyrkan är den kortare och vanligast förekommande. Den och den nicenska som är utförligare återfinns i slutet av psalmboken. Båda antogs vid ett kyrkomöte 721. Men den nicenska är lite äldre. Den är från mitten av 300-talet och har österländskt ursprung. Den apostoliska från 400-talet uppstod i Gallien.
När förföljelserna mot de kristna upphört samlades stora skaror till gudstjänst. De behövde ord att hålla ihop kring. Den första bekännelsen var: Jesus är herre. Det var förstås en markering mot den judiska tron. Det behövdes också definitioner som avgränsade mot andra riktningar. Gnosticismen var en sådan med en ond demiurg som skapade och styrde över det jordiska och en gud som var ett högre för människan oförståeligt väsen. Detta anknyter till Platon och grekerna som inte höll materien för helig.
I vår bibelgrupp under ledning av Gunnar Lind ska vi i vår börja med att samtala kring de två trosbekännelserna. Den apostoliska har tre artiklar som alla börjar med ordet "vi". Den första lyder: "Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare". Här har den kristna kyrkan tydligt avgränsat sin bekännelse från den dualistiska. Gud har skapat både himmel och jord.
Martin Luther kommenterar i sin lilla katekes trons artiklar. Han skriver: "Jag tror, att Gud har skapat mig och alla varelser, gett mig kropp och själ, ögon, öron och alla lemmar, förnuft och alla sinnen och att han ännu uppehåller sin skapelse". Fortsättningen finns att läsa i psalmboken s. 1722.
Det finns en trospsalm också, nr 711 Jag tror på en Gud, en enda. Särskilt den tredje versen fastnar i mitt sinne:
Jag tror på en Gud, en enda,
en Ande, mysterium,
som andas i evigheten
och öppnar mitt inre rum.
Avdelning: Fakta Taggar: #religion
Kommentera
Henrik Elstad
Om Jesus
Oavsett om man är troende eller inte har de flesta en föreställning om Jesus. Vår bild av honom som ljushyad, skäggig, reslig och välnärd är ganska allmänt vedertagen i det gemensamma medvetandet. Gardell har i sin bok försökt tränga in bakom den föreställningen för att ta reda på vem den historiske Jesus kan ha varit, hur uppståndelsen gjorde honom till Guds son och på vilket sätt kristendomen har förvaltat Jesu budskap. Eftersom nästan allt man vet kommer från Nya Testamentet är det svårt att säga någonting alls med säkerhet om Jesus.
Alla som någonsin skrivit om Jesus har gjort det i syfte att få sina läsare att tro det ena eller det andra. Det gäller Paulus, och det gäller de för oss okända författare som traditionen så småningom kallade ”Markus”, ”Matteus”, ”Lukas”, och ”Johannes”.
Gardell är noga med att påpeka att i likhet med alla andra som har skrivit om Jesus skriver han boken utifrån sin egen världsbild, även om han har en objektiv ansats. Det är en källkritisk redovisning som diskuterar mycket av det som är motsägelsefullt i bibeln. Bara genom att jämföra evangelierna ser man att det ursprungliga budskapet har förändrats av tidens tand och författarnas intresse. Den som har läst Gardells Om Gud känner igen sig. Det som gör berättelsen både trovärdig och intressant är att Gardell själv är troende. Han vill genom sin egen forskning i Jesu liv hitta det kärleksfulla budskapet i Jesu budskap som är hans egen kristna tro. Det är inte alltid enkelt eftersom både Gud och Jesus lika ofta kan vara hatiska och fördömande.
Det löper genom bibeln två parallella linjer. De löper aldrig samman. De står emot varandra och låter sin inte förenas: försoningens Gud och hämndens, kärlekens inkluderande Gud och den Gud som gör ett urval.
Gång på gång kommer Gardell tillbaka till det som är hans huvudtes. Jesus själv vände sig till syndarna och bjöd dem att följa honom, utan att kräva motprestation. Kyrkan har genom alla tider varit bra på att utesluta och peka ut dem som eventuellt kan vara värdiga Guds frälsning. Gardell visar att den människosynen inte rimmar med Jesu budskap. Kopplat till bokens tema om den historiske Jesus med ett humanistiskt kärleksbudskap, finns Gardells personliga betraktelser som är hans författarskaps stora styrka. Det gör att Om Jesus inte bara är en historisk biografi eller en redovisning av Jesus andliga betydelse, här är ett exempel:
Titta runt omkring er i samhället, i er egen församling, eller låt bli, men tro mig när jag säger att omkring er finns knarkare och alkoholister och människor som har skurit sig och svultit sig och straffat sig på de hemskaste vis, några tycker kanske att det är förkastligt att jag är homofil, men här finns varenda sexuell variant fantasin kan hitta på, här finns människor som gjort sina närmaste så illa att det skulle du aldrig vilja veta. Här finns människor som blivit våldtagna och sönderslitna och trampade på och slagna. Här finns människor som själva har trampat och slagit och slitit sönder. Och alla måste vi våga steget utför stupet och överlämna oss i Guds kärlek. Gud älskar oss inte för att vi förtjänar det, utan för att vi behöver det. Saliga är inte de goda och rättfärdiga, utan saliga är de nödställda, för Gud är kärlek och står med middagsbordet dukat.
Det är så bra att en inbiten ateist nästan kan vilja bli lite troende.
Avdelning: Fakta Taggar: #religion #recension #kristendom
Kommentera
Henrik Elstad
Vems islam
Vad vet du om islam, egentligen? Om du som jag har vissa diffusa kunskaper tycker jag att du bör läsa Vems islam. På 300 sidor får man lära sig en hel del om islam och den muslimska världen då och nu. Fazlhashemi utgår ifrån den bild av islam och muslimer som är ganska negativ och som klumpar ihop 1,5 miljard människor i en klump som västvärlden kan ha åsikter om utifrån det som syns i media. Det krävs ganska lite tankemöda för att inse att så många människor som bor på vitt skilda platser inte lever, tänker och tycker på samma sätt.
Boken inleds med lite historia om hur Muhammed grundar islam på 600-talet och sprider religionen över arabiska halvön, bl.a. med hjälp av Koranen som han har låtit nedskrivas. Sedan beskrivs olika diskussioner som har förts kring islams förhållande till omvärlden sedan dess. Till att börja med var den muslimska världen framstående inom t.ex. vetenskap och kultur vilket spillde över mycket på Europa. Fazlhashemi menar att man i väst till stor del undanhåller de positiva saker som araber och perser bidrog med under medeltiden och vilken betydelse det hade för den naturvetenskapliga och kulturella utvecklingen i Europa under renässansen och upplysningstiden.
Den största delen av boken behandlar aktuella politiska diskussioner utifrån synen på islam som kvinnofientlig, västfientlig och antidemokratisk. Detta är intressanta kapitel som visar på helt andra utvecklingsmöjligheter för den muslimska världen och väst än vad som är fallet idag. Föreställningen att det enligt Koranen och därmed Guds ord är omöjligt med jämställdhet och demokrati i kombination med islam grusas ordentligt i diskussionen. Det grundläggande förhållningssättet som Koranen förespråkar är rättvisa och utgår man från det kan man tänka sig båda delar. Enligt många feministiska muslimer var Muhammed själv ganska radikal och bidrog till att ge kvinnor bättre rättigheter för sin tid, t.ex. arvsrätt och rätt till utbildning. Det och mycket annat kan man läsa i kapitlet med det underbara namnet; Genusjihad.
Att många muslimska länder idag är hårdföra diktaturer som styrs med religiösa förtecken menar Fazlhashemi beror mycket på en besvikelse över tidigare styren, bl.a. demokratiska västländer som inte levde upp till idealen om mänskliga rättigheter under sin tid som kolonialmakter. Däremot skulle islam må mycket bra av en demokratisering enligt författaren för det skulle utveckla religionen som han menar delvis har stelnat efter alltför traditionella och konservativa tolkningar av Koranen och Muhammeds liv. Det finns också stöd för demokrati hos muslimer, bl.a. refereras till en undersökning som visar att 70-95% av invånarna i muslimska länder anser att demokrati är det bästa styrelsesättet.
Vems islam är en mycket aktuell bok och tjänar på att läsas just nu. Ett kapitel handlar om Mohammedteckningarna i Danmark, varför de publicerades just där och att det kanske var största anledningen till upprördheten hos muslimerna. Det är ett något akademiskt språk eftersom författaren är docent, men det är inte på något vis svårläst.
Avdelning: Fakta Taggar: #religion #islam #recension
Kommentera
Anmäl textfel
