Maria Sidén
Bebis böcker- att fylla i
När jag plussade(<3) så började jag såklart genast omprioritera mitt liv och börja tänka på att planera framtiden...Jag började med det viktigaste. Beställa hem massa böcker! Det finns en uppsjö av olika bebis "fylla i böcker"! Allt från första året till en bok om bara födelsedagar.
Här är en lista på fylla i böcker. Det är ju så personligt hur man vill att de ska se ut och vad de ska innehålla...En pekpinne att tänka på får dock alla tre böcker som handlade om mina första år. Nu tycker vissa av er att jag är jobbig, antagligen ni som kan använda böckerna, men i dessa böcker utesluts regnbågsfamiljer. Jag hittar inget på svenska som det uttryckligen står att det ska passa olika sorters partners. Trodde det snart var 2018, men det var lite stenålder.
Gravid- En fylla i bok om nio månaders väntan av Jenny Ekman och Hanna Buhlman
Först kan du börja med en gravidfylla i bok (om du burit barnet). Den fyller jag i för fulla muggar. Blir som en bebisdagbok. Vecka för vecka fylls i...Allt om hur du berättade för vänner eller familj till cravings och allmänt mående. Finns plats för magbilder. Det känns kul att kunna spara på det. Se tillbaka och minnas. När jag frågar runt nu, min mamma exempelvis, hon mindes inte alltför mycket, vilket jag tyckte var lite tråkigt då jag var nyfiken. Fin layout och lättsam att fylla i. Dock för den som är en ambitiös skrivare som jag blir det lite skriva utanför raderna...
Det här är jag boken-Illustrerad av Ingela P Arrhenius skriver dock dina föräldrar istället för mamma och pappa så "PK" poäng där, samt att bilderna på olikfärgade djur kan tolkas både som mångkulturella och genusbrytande. Gillade även att det var mer vardagsinslag, inte bara siffror om vikt och längd. Utan hur barnet upplevt de fyra årstiderna, populär vaggvisa, favorit i lekparken.
Samla dina skatter- Minnen från barnets första av Harriet Evans. Den här tyckte jag var en av vackraste, en gul dröm med sidenband. Här skriver du minnen som hur barnet växer, om första födelsedagen, favoritbok/leksak...längst bak är en ficka att samla skatter i.
Mina första år-från mammas mage till första sommarlovet av Anna O. Söderström. Här är för den mer verbala skrivaren, det finns mer utrymme. Stor bok med mycket rum att klippa klistra in teckningar. Här finns plats för dagis/skola, högtider, denna passar den som gillar struktur! Det finns en liten dagbok om vad man gör med barnet månad för månad. Jag gillade den eftersom jag vill ha mycket att fylla i, samla allt på en plats. Det jag inte gillade var att bilderna var väldigt stereotypa. Flickorna är prinsessor eller har klänningar och pojkarna fiskar, ett mörkhyat barn finns med...
Födelsedagsboken-När liten bli stor: En fyll i bok från nyfödd till myndig.
Väldigt vacker, ser ut som en bakelse. Denna gillade jag. När barnet är liten är det får hen själv vara med och fylla i, genom att rita ett konstverk varje år (kanske måste muta hen att göra det som tonåring...) Sedan fylls barnets funderingar. Först sådant som presenter, favoritleksaker sedan ju äldre barnet blir desto djupare frågor. Vad skulle jag göra om jag fick bestämma en dag? Finns det spöken? Vad händer när man för dör? Denna bok känns jättemysig att ta fram och fylla i varje födelsedag med barnet, åh nu vart jag tårögd vid tanken! Vilket inte säger så mycket då jag blir det åt det mesta nuförtiden.
Tokboken av Anna O. Söderström- den är ensam i sitt slag. Bara fokus på grodor barnet vräker ur sig. Tror det kan vara riktigt rolig att kika tillbaka på. Varje sida namnger du hur gammalt barnet var och berättar det lustiga hen sa. Obs! Tänk på att lång högläsning av denna inte ska påtvingas all a utan samtycke krävs, "Amelia kallade katter för vovve" oj så tokigt- risk för akut uttråkningsdöd!
Avdelning: Barn Taggar: #fylla i böcker #mina första år #bebisböcker #babyböcer #sterotyper #normkritisk #barndom #heteronormativ #könsroller #genus #mångkulturell #gravid #gravidbok #födelsedagsbok
Anne-Charlotte Östman
Flicka söker sin väg
Del två av Agneta Pleijels självbiografi, ”Doften av en man”, har mötts av lovord, både från kritiker och läsare. Vänner på Facebook har rekommenderat den. Därför blev jag så glad att jag fann första delen som pocket innan jag börjat läsa den andra. ”Spådomen” kom 2015.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #barndom
Vesna Prekopic
Döda fiskar, levande barn
Döda Fiskar av Alf Solander har följt mig sedan jag läste ut den för någon månad sedan. En enkelt berättad historia om ett barns liv under årstidernas växlingar. Den har bitit sig fast.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #barndom #barn #uppväxt #fattigdom #arbetare #arbetarklass #klassamhälle
Maria Sidén
Månadens vart och vad läsning
Jag tror jag eventuellt läster på en del udda alternativt vårdslöst valda platser (se lista nedan). Detta har pågått rätt länge när jag tänker efter...I min ungdoms (fet hy) glansdagar minns jag att jag läste medans jag cyklade (obs spinningcykel!). Jag tyckte att bibliotikarien såg underligt på mig när jag frågade efter en passande bok. Genré? Nej nej, det här formatet måste boken det vara.
Jag har även fått många kommentarer om hur jag kunnat läsa böcker i bilen då mina färdkamrater blev gröna i ansiktet utav de karusellinspirerade kurvorna. Mår heller aldrig illa på kryssningar. Troligast har jag fått superkrafter efter riskfylltläsande. Spiderman dra ett gammalt nät över dig.
Toalettläsning= Sound of music av Maria Von Trapp, producerade dock ej musik där inne. Ett måste för er som älskar filmen.
Bastuläsning= Syster och bror av George Eliot. Härliga karaktärsskildringar, lite Jane Austen stil.
Godnattläsning nr 1= Ajvide Lindqvist nyaste, Himmelstrand (Lyssnar på denna genom E2go) sjukligt spännande, dock dåligt val att försöka somna till.
Godnattläsning nr 2= The storygirl av Lm montgomery. Läste denna om jag jagat upp mig och ej kunde sova efter Godnatläsning nr 1... (Jag är ett stort Montgomery fan så jag uppskattar hennes barndomsskildringar och fokus på vardagsbekymmer på barnens nivå. Typ attans där tappade jag glassen i gruset!)
Soffläsning= Peter Pan och Wendy (Förvånad över hur mycket jag reagerar på i denna klassiker, i form av köns- stereotyper...)
Tvångsläsning= förekommande på slumpartade platser såsom fosterställning i soffan= Körkortsteori (nej jag har inte tagit körkort än, har dock en magisterexamen, så pilutta dig!)
Har du läst på något ställe värt att nämna?
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #barndom #godnattläsning #riskfylltläsande
Sebastian Lönnlöv
Munro skriver starkt om genus
Jag har aldrig tidigare läst Alice Munros noveller, hur jag nu har kunnat undgå det. När hon fick Nobelpriset kastade jag mig inte över de böcker av henne som jag hade hemma, utan lånade ut dem. För en vecka sedan fick jag tillbaka de bägge böcker, ”Dance of the Happy Shades” och ”To Much Happiness”. I den förra, som var Munros debut och utkom redan 1968, finns en novell med namnet ”Boys and Girls”. En novell som fick mig att överösa marginalerna med utropstecken.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #noveller #novellsamling #genus #kön #feminism #barndom #uppväxt #kvinnligt #Nobelpriset
Arga Bibliotekstanten
Det var en gång en liten bibliotekstant
På tal om gamla barnböcker.
Jag brukade leka bibliotek med bästisen och skrev därför random sifferkombinationer i alla mina böcker. Jag kommer faktiskt inte ihåg HUR vi lekte bibliotek eller vad vi gjorde, det enda jag minns är det strävsamma arbetet med numreringen av böckerna.
Det torde stått klart för alla och envar redan då var jag skulle hamna senare i livet.
2495: Pelle Svanslös i skolan.
Taggar: #skavileka #barndom #nostalgi
Sofie Nordquist
När Jons pappa dog
Jon har ett svart hål i sitt röda hjärta av Grethe Rottböll och Emma Virke
Jons pappa har dött, men Jon tycker att det är så svårt att. Livet har stannat upp för honom, men ändå går det vidare. Det känns som att pappa är där ibland. Hans skor står ju kvar i hallen och Jon har minnen av honom och minnena gör att pappa känns närvarande. Till slut vågar Jon prata med sin mamma, och det gör det lite bättre.
Avdelning: Barn Taggar: #döden #barndom #recension #barnlitteratur
Sebastian Lönnlöv
Jeanette Winterson - Det finns annan frukt än apelsiner
Den här boken läste jag för ett antal år sedan och det var min första Winterson. I ett brev till en vän skrev jag följande, efter att ha läst femtio sidor: "en stor upplevelse. Den självbiografiska berättelsen skulle kunna göras sorlig – men istället blir det hejdlöst, galet, roligt. Vissa likheter med James Joyce: samma sorts associationer, men mer läsbart."
Jag vet att det finns ett annat brev där jag skrev om mitt slutintryck, men det hittar jag inte. Jag vet i alla fall att helheten inte gjorde mig lika positiv som början. De andra böcker jag har läst av Winterson har definitivt gett mig mer. Samtidigt minns jag Wintersons debut, så här år senare - handlingen, men ung kvinna som växer upp i en pingstkyrka och inser att hon älskar andra kvinnor - men mest av allt språket, som alltid är den starkaste faktorn hos Winterson. Jag kanske borde ta och läsa om "Det finns annan frukt än apelsiner?" Eller ska jag snarare fokusera på att läsa de andra titlar av Winterson som jag ännu har olästa? Dilemman, dilemman... men Winterson är alltid rätt att läsa!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #religion #språkglädje #uppväxt #kärlek #kärlek mellan kvinnor #barndom #föräldrar #kristendom
Sebastian Lönnlöv
Inger Edelfeldt - I fiskens mage
Det har gått lite mer än en månad sedan jag läste I fiskens mage av Inger Edelfeldt. Det var en bok som hade närmast magisk verkan just där och då, eftersom den fick igång min läsning som var stillastående och dyig som en skogstjärn. Däremot kom jag inte på sådär värst väldigt mycket att säga om Edelfeldts novellsamling och i brist på ord fick den ligga orecenserad. Nu börjar det bli dags att kläcka ur sig några klokheter och som alltid känns tungan ännu mer förlamad under press.
Men okej då, I fiskens mage består av 12 noveller som samtliga handlar om barn och ungdomar. Det börjar fenomenalt med titelnovellen "I fiskens mage". Om ett barn och en mor och relationen dem emellan, allt skrivit ur barnperspektiv som blir magiskt bra. Detta barnperspektiv kommer åter i ett antal noveller och så finns här "En fri själ" som också behandlar förälder-barn-relation, fast ännu mer problematiskt mellan en alkoholiserad förälder på tillfälligt besök i sitt halvvuxna barns liv.
Novell nummer två, "Jag har en ring, sa Åsa" minns jag att jag fick läsa i skolan och den måste ha fungerat alldeles utmärkt att ge till en tio-tolvåring eller vad jag nu var - men den fungerar lika utmärkt för mig här och nu. Om två barn, vänskap och hur komplicerat giftig vänskap alltid är. "Ach du lieber Augustin", också om två barn och med lite vuxenhet inblandat, vilket märks ännu starkare i en av de sena novellerna, "Juan Carlos mustasch", om unga som med rollspelets hjälp utforskar vuxenheten. Även "Därute" handlar om hur barndom och lekar möter rå vuxenverklighet.
"Snälla snälla Jenny" är en novell om anorexi, vilket väl är lite av ett favorittema för Edelfeldt? Den gjorde intryck, starkt skriven! Sedan finns här ytterligare ett antal noveller, men jag kan inte räkna upp dem alla och minns inte heller dem alla, en månad i efterhand. Mitt helhetsintryck är däremot att detta är en Bra novellsamling. Inte fantastisk eller underbar, måhända, men Bra. Jag ser fram emot de övriga tre novellsamlingarna som ryms i pocketen 4 x Edelfeldt!
Betyg: 7/10
I övrigt har jag läst Kamalas bok och Duktig pojke. Är det någon mera Edelfeldt man borde läsa? Förutom Juliane och jag - för den borde "man" läsa, har jag fått för mig.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #novellsamlingar #föräldrar #relationer #barndom #kärlek #vänskap
Sebastian Lönnlöv
Roddy Doyle - Paddy Clarke Ha Ha Ha
Roddy Doyle (Ruaidhrí Ó Dúill) är en irländsk författare som skriver på engelska. Han är känd för romaner som The Commitments, The Snapper och A Star Called Henry. När jag hittade ett utrangerat ex av Paddy Clarke Ha Ha Ha på biblioteket mindes jag med glädje de utdrag ur boken som ingick i min engelska lärobok på gymnasiet, så jag kunde omöjligt låta bli att ta hem denna vräkta bok.
Detta är berättelsen om Patrick, kallad Paddy, som bor i en liten irländsk stad med mamma, pappa, lillebror och två småsystrar. Paddys värld består av bus, äventyr, snatteri, slagsmål och stryk. Det gäller att trotsa förbud och kliva över gränser, först då blir världen spännande och livet verkligt. De vuxna är ett nödvändigt ont som alltid är redo att straffa de vilda upptågen. Doyle beskriver med ett underbart träffsäkert språk hur världen skulle kunna uppfattas av Paddy. Dessutom gillar jag att kronologin är långtifrån linjär, även om det finns en framåtrörelse.
"A fella in Raheny swallowed a bee by accident and it stung him in the throat and he died. He choked. He was running with his mouth open and the bee flew in. When he was dying he opened his mouth to say his last words and the bee flew out. The was how they knew. We put flowers and leaves in the jars to make the bees feel more at home. We had nothing against them. They made honey."
Som sagt tycker jag mycket om skildringen av Paddys barndomsvärld, men delar av romanen känns ganska intetsägande, som en repetition. Mycket kunde helt klart ha strukits, för nu uppkommer en svacka innan Paddy blir så stor och världen så komplicerad att jag än en gång blir berörd och gripen. Även i resten av romanen är det ofta obehagliga saker som berättas och det finns scener här som är mycket svåra att glömma. Trots svackan räddar slutet boken nästan fullständigt.
Om någon har läst andra böcker av Roddy Doyle vill jag gärna höra åsikter, för av beskrivningarna jag hittar verkar ingen särskilt lockande, men samtidigt är det ju en uppenbart skickligt författare jag har snubblat över. Paddy kommer att finnas kvar i min värld länge framöver, så nära har jag kommit denne starke och svage kille.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #barndom #språkglädje #Irland
Sebastian Lönnlöv
Gunilla Linn Persson - Smultronfälten
I våras läste jag Gunilla Linn Perssons senaste bok, Sagan om mig själv. Det blev en återupptäckt av Perssons författarskap - jag har tidigare fallit pladask för hennes Vännen, läst om flera gånger och skaffat extra ex för att ge bort till riktigt fina människor.
Gunilla Linn Persson är inte bara bra på att se genom barnaögon, hon är också en av få som kan skildra utsatta situationer så att en levande skönhet uppstår i det tragiska.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #språkglädje #uppväxt #barndom #hylllning
Sebastian Lönnlöv
Tove Jansson - Sommarboken
En ö i finska skärgården. Där tillbringar Sophia, liten flicka, sina somrar. Mamma finns inte. Pappa befinner sig alltid i periferin: ofta frånvarande, inte i fokus ens när han finns med. Istället framträder farmorn tydligt.
I sin avskalade men långt ifrån karga stil blir Sommarboken starkt poetisk. Det är en realistisk berättelse om vår tendens att göra illa de vi älskar mest. Ibland gör det ont i ögonen att se hur Sophia och hennes farmor inte orkar nå varann. Sophia förstår inte hur utsliten och utled den gamla har blivit. Andra gånger är närheten värmande, fnitterskapande, ToveJansson-finurlig.
Sommarboken liknar nästan en novellsamling och vissa av berättelserna kommer jag att minnas extra starkt extra länge: Berenice, Katten, Schlafrocken, Sophias storm. Sophia och hennes farmor försvinner nog inte i förstone. Jag bär dem med mig nånstans nära läsglädjens centrum.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #lättsmält #unga vuxna #poesi #läslycka #språkglädje #barndom #uppväxt #Finland #barndom
Sebastian Lönnlöv
Göran Tunström - Prästungen
7/10
Plågsamt. Påminner i sin dysterhet om texterna på Lars Winnerbäcks tre senaste skivor. Bokens första del är en barndomsutopi, finurlig; nästan allt som tynger har lämnats utanför, till exempel faderns hjärtproblem. Första kapitlet minns jag från en läsebok i fjärde klass: riktig idyll, vackert, poetiskt. Så dör fadern – och därefter är världen inte sig själv längre. Den raka motsatsen till första kapitlet är sidorna 111-114. Gråt som är grå in i språkets benmärg. Göran växer upp, försöker hitta sitt liv - men lyckas inte.
Detta är en personlig bok som i långa stycken helt utestänger läsaren, och ändå måste jag gå vidare, trots att varje ord tynger mig ännu litet till. Här finns en magi som får något att brista. Slutet är inget slut, boken vill inte upphöra.
En nödvändig läsupplevelse: speciell, viktig.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #obehagligt bra #sorg #föräldrar #barndom #självbiografier #uppväxt #tungt #mörkt #hyllning
Anmäl textfel