Daniel Gunnarsson
Alla tiders sex
Det är inte så ofta det händer fast nu är det dags igen, jag skall skriva om en non-fiction bok. Denna gång är det en populärvetenskaplig skildring av sex genom tiderna med titeln ”Alla tiders sex”. Det blir en resa över 14 000 år men med ett fokus på nordisk forntid och medeltid. Du som är orolig för detaljerade sexskildringar behöver inte vara det och du som istället ser fram emot just detaljerade sexskildringar kommer bli besviken. Boken är en historik odyssé med utgångspunkt i arkeologiska fynd och historiska efterlämningar.
Avdelning: Fakta Taggar: #recnsion #sex #arkeologi #historia
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Vad kan arkeologin säga om Jesus?
Jag blev nyfiken på en bok som legat flera år under min mans nattduksbord: Hans Furuhagen, "Bibeln och arkeologerna" från 2010. Jag bläddrade fram till kapitlet "Jesusarkeologin". Furuhagen, som är antikhistoriker, skriver att han känner stor tvekan inför Jesusarkeologins anspråk. De arkeologiska fynden kan ibland belysa detaljer i Nya testamentets berättelser, men det är vanskligt att tillämpa arkeologins metoder på ett enskilt livsöde. Och när man låter ett enskilt fynd bekräfta en utsaga eller ett förlopp i Bibeln rör det sig knappast om vetenskaplig arkeologi, enligt honom, utan snarare om journalistik. Fynden får lätt ett massmedialt intresse.
Enstaka fynd som fått stor uppmärksamhet är några inskrifter, en med ståthållaren Pontius Pilatus namn, en benkista med översteprästens Kaiafas namn och ytterligare en benkista med påskriften "Jakob son till Josef, bror till Jesus". Judarna deponerade sina döda i gravgrottor med stora stenblock. När kroppen hade upplösts föste man ihop skelettdelarna i en grop så man fick plats för nya lik. Men under det sista decenniet före Kristus började de förmögna familjerna i Jerusalem att samla ihop de dödas ben i dekorerade benkistor av kalksten, ett så kallat ossuarium. De har blivit mycket intressanta för utforskningen av Nya testamentet.
På 1930-talet hittade en arkeolog ett ossuarium med påskriften "Jesus son till Josef". Det var förbryllande för de troende kristna: Hur kunde det finnas skelettdelar kvar efter den till himlen uppstigne Jesus? När man på 1980-talet uppförde ett hyreshus i en förort till Jerusalem stötte man på en gravgrotta med sex benkistor. På en stod det "Maria", på en annan "Josef", på en tredje "Jesus son till Josef". Det var uppenbarligen en familjegrav. I en katalog som publicerades 1994 över judiska ossuarier är emellertid det vanligaste mansnamnet Josef, följt av Jesus, och det näst vanligaste kvinnonamnet är Maria.
Tydligen kunde vem som helst heta Jesus och vara son till en Josef och en Maria, sammanfattar Furuhagen. Men eftersom inskrifterna Pontius Pilatus och Kaiafas kan gälla som bekräftelse på att dessa personer existerat kan de emellertid också ses som ett indicium på att Jesus har existerat som historisk person. Dock kan, enligt Furuhagen, inga arkeologiska fynd sättas i direkt samband med personen Jesus från Nasaret.
Författaren kommer också in på reliker som haft så stor betydelse för pilgrimer. Det är föremål som sägs ha ägts eller vidrörts av en helig person. De anses utstråla gudomlig kraft. Den mest vördade av de kristna relikerna är den linnevävnad som ända sedan medeltiden har ansetts vara Jesu liksvepning. Den förvaras nu i domkyrkan i Turin. Svepningen har ett avtryck av en död mans kropp, en knappt synlig bild som har formen av ett fotonegativ. När reliken visades upp 1898 kunde man fixera bilden och kopiera den till en positiv bild på ett fotografi. Då såg man en naken långsträckt man med långt mörkt hår och ett fylligt skägg. Så avbildades Jesus under medeltiden, skriver Furuhagen, men inte under senantiken. Under Konstantin den stores tid porträtterades Jesus i stället som en skägglös yngling, mer lik den grekiske guden Apollon än en judisk profet.
Ett helt vetenskapsområde uppstod kring svepningen, den så kallade sindonologin. Namnet kommer av sindon som är Bibelns grekiska ord för Jesu liksvepning. Men vävnadens ålder är helt avgörande. Vatikanen gav 1988 tillstånd till att tre små bitar klipptes ur och sändes för kol 14-test. Tre laboratorier i England, Schweiz respektive USA var ense om att den del av vävnaden där proven togs kan dateras till tiden 1260-1390. Några amatörforskare hävdade då att testbitarna kom från den del av svepningen som hade lagats under medeltiden. Men där blev det stopp hos Vatikanen. Laboratorierna har fått nej på förfrågan om att studera någon del av tyget där det finns avtryck av den döda manskroppen.
Ingen vet hur bilden är gjord, och diskussionen pågår även in på 2000-talet. Särskilt Wikipedia ägnar stor uppmärksamhet åt svepningen i Turin. Furuhagen avslutar kapitlet med att Jesu uppståndelse varken kan bevisas eller motbevisas av Jesusarkeologin.
Avdelning: Fakta Taggar: #arkeologi #Bibeln #Jesus #Turinsvepningen
Kommentera
Viktoria Thornberg
The outcast dead av Elly Griffiths
Så har vi kommit till den 6:e boken om arkeologen Ruth Galloway. Några år äldre och några kilo tyngre (ja, det poängteras hur obekväm hon är med sin vikt vid flera tillfällen) så är Ruth snart redo att ge ut sin bok om ”The Raven King” när hon snubblar över ett fall som kan komma att få ännu mer uppmärksamhet. För i graven hon gräver ut ligger liket av en kvinna med en krok istället för hand. Historien om Mother Hook har blivit en skräcksaga, en barnvisa man sjunger för att skrämma små barn. Barnflickan som tog hand om oönskade barn och dödade dem, en änglamakerska i sekelskiftets England. Hon hängdes för ca 100 år sedan för att ha dödat en liten pojke men hans kropp hittades aldrig. Ju mer Ruth och teamet tittar på fallet, desto mer övertygade blir de dock om hennes oskuld. Eller?
Avdelning: Spänning Taggar: #deckare #arkeologi #recensioner
Kommentera
Carolina Landin
Ruth livspusslar
Det här är tredje boken om Ruth, och ja, jag tycker fortfarande mycket om henne. Och Nelson. Jag tycker nog ännu mer om Nelson än om Ruth nu faktiskt. Alla hans fel och brister och tillkortakommanden med datorer, ovilja för att kallprata med folk han inte känner på badsemestern, hans humör (rytigt) och hela honom. Fast han nog egentligen är skapt för att man ska tycka att han är burdus och jobbig.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #Ruth Galloway #Norfolk #arkeologi #deckare #mord #andra världskriget #England
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Carolina Landin
Gravid arkeolog + människooffer = mys
Jag gillar verkligen att få träffa Ruth igen. Jag gillar hennes kunskap inom arkeologi, hennes oförmåga att shoppa (bara ha med sig en två storlekar för liten t-shirt hem efter flera timmars shoppande), hennes längtan hem från en fest till sin säng med svala påslakan och en god bok, hennes oelegans. Och jag gillar att få träffa Harry Nelson också – hans upplevelse av ett teaterbesök med en svårförståelig pjäs, hans fasta övertygelse om att alla arkeologer dricker cider och hans raseri över en trilskande dator. Ruth och Nelson är så mänskliga.
Avdelning: Spänning Taggar: #deckare #människooffer #arkeologi #England #historia #Ruth Galloway #recension
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Henrik Elstad
Arkeologiska upptäckter i Sverige
De största arkeologiska fynden i Sverige presenteras här i formen av presentbok. Eketorps fornborg som får pryda framsidan är ett av många kända fornminnen som blandas med mindre kända men lika viktiga upptäckter. Ambitionen är att lyfta fram de fynd som har ändrat vårt sätt att se på historien och oss själva. Det är också en beskrivning av det arkeologiska hantverket när historierna bakom fynden berättas.
Bokens största behållning är den indelning som författaren har valt. Kapitlen är uppdelade efter olika sorters kvarlevor och med viss kronologisk ordning. Det ger ett bra sammanhang för läsaren och det blir tydligt vilken betydelse fynd av olika karaktär har haft för historisk forskning. Ibland finns det en risk att historisk litteratur blir en uppräkning av fynd och händelser utan att sammanhanget framgår. I den första delen av Norstedts Sveriges historia som är en fördjupad redogörelse över svensk forntid, blir det emellanåt för mycket av arkeologisk metod och historien drunknar i detaljer. Jämfört med den är Arkeologiska upptäckter i Sverige mer läsarvänlig om än inte så detaljrik. Även om den är mer sammanfattad och inte tar upp lika mycket av den arkeologiska forskningen är det ingen ytlig sammanställning. De arkeologiska fynden får utgöra exempel på historiska händelser och historiesynen som har rått i olika tider.
För den forntidsintresserade är det förstås intressant läsning. Författaren visar också att arkeologi inte nödvändigtvis behöver vara enbart uråldrig historia, när t.ex. lämningar från andra världskriget beskrivs. Tolkningarna som har gjorts av historiska fynd säger också något om det samhälle som ska skriva historien. I olika tider har perspektiven varierat och det blir tydligt i de beskrivningar som Lihammer tar upp.
Förutom den utmärkta läsningen är boken också full av snygga och informativa bilder som bidrar till förståelse och känsla. För en populärvetenskaplig läsning rekommenderar jag den varmt.
Avdelning: Fakta Taggar: #historia #arkeologi #recension
Kommentera
Henrik Elstad
Bronsåldersmordet
För knappt 3000 år sedan blev en man ihjälslagen vid en sjö några mil nordväst om Stockholm. Lämningarna efter honom hittas igen 1953 på godset Granhammar av en lantarbetare som dikar en åker. Ytterligare ett halvsekel senare inleder författaren en mordutredning för att försöka hitta lösningen på ”Granhammarmannens” död och vem han var. Lindström är själv arkeolog och arbetar på bred front för att försöka gräva fram historien om denna människa som levde under det som kallats för bronsåldern.
En hel bok om några skelettdelar och en liten samling bronsåldersverktyg låter väl inte märkvärdigt, men det blir riktigt intressant och spännande. Genom att omvandla den arkeologiska upptäckten till en rättsteknisk undersökning tar Lindström ett grepp om läsaren och likt kommissarie Grissom i CSI använder han sig av alla upptänkliga metoder. Utifrån Granhammarmannens personliga livsöde broderas texten ut och blir en grundlig genomgång av bronsåldern. Det känns dock lite märkligt att Lindström använder ett numera ganska ålderdomligt begrepp som bronsåldern utan att diskutera det. Men i övrigt äger han en historisk trovärdighet som funkar även när han resonerar lite mer yvigt kring tänkbara förlopp och företeelser i forntiden.
Granhammarmannen blir mördad med en s.k. holkyxa och lämnas att dö i vattnet där han så småningom sjunker till botten. Som alla deckarhistorier tar också Bronsåldersmordet en oväntad vändning i slutet. Lindström lyckas beskriva det arkeologiska arbetet på ett mycket livfullt sätt där hans eget liv på 2000-talet blandas med flintstensskärvor, benflisor, hällristningar och andra bronsåldersfynd.
Med hjälp av DNA-analyser, isotopsarkeologi, meteorologi, astronomi m.m. tecknas en ganska fullständig bild av hur Granhammarmannnens liv skulle kunnat sett ut. Var han har bott, vilket yrke han hade, familjeförhållanden, språk, status m.m. Dessutom får läsaren en genomgång av hur samhället styrdes på bronsåldern, vilken världsbild man hade och vilka relationer människor hade till varandra. Hela tiden beskrivs Granhammarmannen, hans omvärld och undersökningen kring hans liv med såväl saklighet som värme och humor!
Avdelning: Fakta Taggar: #bronsåldern #historia #arkeologi #recension
Kommentera
Henrik Elstad
Sveriges historia 13000 f.Kr. - 600 e.Kr.
För första gången på 40 år har ett stort verk om Sveriges historia börjat utges av Norstedts förlag och detta är första delen av åtta. En bok om arkeologi och om människorna i den del av världen som vi idag kallar Sverige. Under den period som boken behandlar fanns inte Sverige så titeln är i sig en anakronism. Stig Welinders beskrivning om det man vet om denna långa period visar tydligt hur präglat Sverige redan från början är av in- och utvandring. Frågan om vem som var först ställs, men besvaras inte eftersom det inte är en relevant historisk fråga.
När isarna drar sig undan den skandinaviska halvön börjar fler och fler hitta hit och bosätter sig allt eftersom det är möjligt. Mänsklig verksamhet har en tendens att lämna rester efter sig, till eftervärldens och arkeologernas lycka. Däremot är det en utmaning att tolka det man hittar i gamla stolphål från hyddor, gravar med brända ben och matrester. Det krävs mycket teknik och tolkning för att få fram något av hur människor levde då. Vad de tänkte är naturligtvis ännu svårare och det ges inte mycket svar på det.
För de gamla grekerna låg Skandinavien, som de aldrig hade haft anledning att höra talas om, vid världens obeboeliga rand, is och töcken, ibland ständigt mörker. De är förlåtna. Det var först sedan arkeologin under loppet av 1800-talet hade blivit en fungerande vetenskap som människorna i Skandinavien fick verkliga berättelser om det förflutna. För den tidsrymd, som behandlas i denna bok, är den skrivna historien kort och ofullkomlig, arkeologin är lång – och ofullkomlig.
Det är en ambitiös sammanställning som tyvärr blir lite tradig emellanåt. Som intresserad och lärare i historia var det en givande läsning. Den kommer säkert finnas med på diverse utbildningar som kurslitteratur. Men enligt omslaget är boken också skriven för en bred publik och ska fungera som ett fascinerande läsäventyr. Då blir jag mer osäker på om den är anpassad till sitt syfte. I allt för stor utsträckning ägnas boken åt otaliga uppräkningar av diverse fynd vid utgrävningar. Det kan ibland bli lite för mycket stolphål, benrester, stenverktyg och annat som gör att man förlorar översikten som läsare. Ganska mycket utrymme ges också åt arkeologisk metod, vilket kan vara intressant i sig, men stör ibland historiens innehåll. Samtidigt får man ha förståelse för svårigheterna att berätta spännande historier kring dessa år, om man ska ha en vetenskaplig hållning. De källkritiska problemen med internationella skriftliga källor som beskriver nordens människor gör att man lätt faller över i fantasifulla gissningar om man försöker använda dessa för att ge röst åt den tysta historien.
Den förhistoriska arkeologins människor är föremål. Att ordna människor i förhållande till varandra är sålunda detsamma som att ordna föremål: relationer mellan människor är relationer mellan föremål. Relationer mellan hushåll eller motsvarande små grupper av människor får sålunda bli relationer mellan hus.
Den stora förtjänsten med denna nya satsning är naturligtvis att den svenska historien uppdateras. Gamla sanningar vänds upp och ner och man får till sig nya kunskaper som den akademiska världen har känt till, men som inte har fått en stor spridning. Ett tydligt exempel på detta är när författaren inte längre använder indelningen stenålder-bronsålder-järnålder som länge varit vedertaget. Som inledning av en historisk resa var det lite trögstartat, men jag ser mycket fram emot nästa del som handlar om medeltiden och är skriven av Dick Harrison.
Avdelning: Fakta Taggar: #historia #arkeologi #forntid #recension
Kommentera
Anmäl textfel
