Recension
av När Leo blev uppäten, John Fardell
Smart äventyr som tar många nya vändningar
”En dag när Leo och hans storasyster Sara var ute i skogen tillsammans var det tyvärr så att Leo blev uppäten av en glufsare.”
Så lyder första meningen, och med de tillhörande bilderna bestämmer jag mig för att jag älskar boken. Dels för att det är rätt på handlingen, ingen onödig transportsträcka, dels för att det är så annorlunda som om det är en sak som händer till vardags. Det visar också att författaren, John Fardell, inte viker undan från det ”onda”. Tvärtom vågar han få in flera vändningar, både mot det bra och det dåliga, i den korta, men välfyllda, berättelsen.
Många barnböcker är en resa mot en snabb vändning, men ”När Leo blev uppäten” innehåller en vändning på varje sida, vilket däremot inte är tjatigt. Det ger spänning, även för en vuxen läsare, och oväntade händelser dyker ständigt upp.
Bilderna är små, stora och många. De är fint och enkelt målade, och berättar i sig en egen historia. För målgruppen är det en spännande bok som inte är särskilt förutsägbar. Den kan bli uppskattad av barn, men även av vuxna. Något annat jag gillar är att storasyster Sara är en cool, uppfinningsrik tjej, inte typisk ”tjejig”.
Sammanfattningsvis en rolig, smart, spännande bok som jag definitivt kommer att ta fram nästa gång jag får småbarnsbesök!
Första meningen: ”En dag när Leo och hans storasyster Sara var ute i skogen tillsammans var det tyvärr så att Leo blev uppäten av en glufsare.”
Gillar: Allt!
Gillar inte: Skulle möjligtvis vara att jag inte har några barn att läsa den för...
Mottagen: 13 juni 2012
Anmäl textfel
