Anna Bjurström
Bilderböcker skrivna av barn
En återkommande debatt är just den om barnlitteratur. Vem skriver för vem? Och vad blir resultatet? Ofta är det den vuxna som författar för det läsande barnet. Men om barnen själv får skapa, vad händer då? Smartypants är bokförlaget som kanske kan ge oss svaret.
Smartypants publicerar nämligen bara böcker som är skrivna av barn. Deras mål att är publicera minst en ny bok per år som ska vara: skriven av ett eller flera barn samt skrattestad och godkänd av åtminstone 100 barn. Än så länge har de två böcker i sin publikationslista. Och jag har nu läst dem båda.
Avdelning: Barn Taggar: #inspiration #uppumtran
Kommentera
Mattias Lönnebo
Rollspel, tärningar och fantasyförfattarens hemliga källor
En gång i tiden var jag en hängiven rollspelare, ni vet en sådan där tonåring på åttiotalet som bytte läxor mot rollspelssessioner, nattsömn mot magiska tvekamper, och svensonshopping mot irrande färder i spelbutikernas labyrinter. Det var tidskrävande, socialt och kreativt; inte bara själva spelandet, utan även förberedelserna. Som spelledare konsumerade vi inte bara de kommersiellt producerade äventyren utan skapade i hög grad våra egna ”scenarier”. Mer eller mindre trovärdiga världar byggdes upp. Ädla eller ljusskygga karaktärer kravlade fram ur fantasins träskmarker. Magiska vapen smiddes, och trollformler … öh … formades. Numera har de flesta potentiella rollspelare bytt papper och tärningar mot virtuella motsvarigheter, men några finns kvar.
Avdelning: Fantastik Taggar: #rollspel #skriva #inspiration #lajv
Kommentera
Mattias Lönnebo
Midsommardag är skrivardag
Denna midsommar har vädret över Uppsala inte varit helt idealiskt. Men det var i alla fall bättre än förra året då jag befann mig på annan ort längre norrut och upplevde 6 grader och ösregn. Det var visst ungefär samma temperatur som under mellandagarna 2013.
Avdelning: Feelgood Taggar: #midsommardag #inspiration #skrivande
Kommentera
Christin Ljungqvist
Simon says
Jag är väldigt visuell när jag skriver; till de viktigaste karaktärerna letar jag ansikten på nätet, likaså platser, varför Simon Stålenhag är ett riktigt fynd.
Bilden ovan är en av många vansinnigt retrofuturistiska bilder han gjort (gissningsvis i datorn, även om det ser ut som olja), och jag har många gånger funderat på att be honom illustrera Vita Tigern, men sedan latat ur och valt att illustrera själv, vilket blir bra det också. Men det vore något visst med att se hur någon annan tolkar ens värld ...
Ta er en titt på hans hemsida! Bilderna är så pass stora att man kan ha dem som bakgrunder på sin dator.
Avdelning: Fantastik Taggar: #illustrationer #inspiration #retrofuturism #retropunk
Kommentera
Sara Lövestam
Jag älskar när ni gråter
Att skriva en roman börjar för mig med en känsla av en känsla. Det är som en glimt av något man skulle kunna känna, och en vetskap om att den känslan kommer att utveckla sig till ett helt perspektiv om jag bara sätter mig och skriver den. Det finns en story där ute som manar fram känslan jag tror kan finnas, och storyn kommer att samspela med känslan tills jag inte känner behovet att uttrycka den längre.
Så kan man beskriva det, och därför blir mina böcker olika. Olika människor kommer att dras med av olika böcker, för det finns (nästan) ingen som alltid har behov av att känna samma känslor som dem jag har ett behov av att nagla fast. Så tänker jag, när jag får mina läsares reaktioner på nya böcker. Vissa har redan känt känslan av Kouplan och behöver den inte igen, andra var redo för andra typer av känslor, och åter andra drabbas av Sanning med modifikation så att de sätter sig och skriver till mig. De känner sig knockade, drabbade, invaderade av känslor, de gråter. Det finns recensenter som tycker att Sanning med modifikation är ett steg framåt, mot djupare psykologi och mer komplexa sanningar i mitt författarskap. Och så finns det någon bloggare som tycker att samma bok var blekare än mina tidigare och inte bet sig fast. Alla har rätt, förstås.
Att skriva en roman är att ringa in ett hörn av universum. Ibland vill jag fånga en variant av melankoli som ekar ur en barndom. Ibland skuggorna hos en snäll stad som är farlig för vissa. Ofta vill jag fånga något som handlar om att göra sig fri, men en gång kan kampen vara stilla och metodisk, en annan gång desperat och pressad. Ett helt år kan handla om att vrida på en lögn. En karaktär i en bok blir en människa framför mina ögon, men är samtidigt ett perspektiv, ett sinne infiltrerat av omständigheter som ger hens liv en färg som jag söker.
Jag vet aldrig om känslan jag vill fånga är en känsla som en läsare vill känna. Det enda jag vet är att jag inte kan skriva något annat än det jag skriver, för om jag inte vill åt känslan jag skriver fram så orkar jag inte skriva den till slut. Ett år senare är boken färdigskriven och jag vet varken om jag har lyckats fånga den rätta känslan, eller om läsare vill ha den. Men så kommer mejlet: "Jag grät när jag läste boken", och så släpper ängslan i mitt inre. För jag jagar känslor och försöker ringa in dem med historier, och där ute finns det människor som låter dem kännas. Det är därför jag aldrig slutar upprepa det: Jag älskar när ni gråter.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skrivprocessen #inspiration
Kommentera
Jonna Lindberg
As we build a brand new planet
Jag använder mig mycket av känslor när jag skriver. Dels för att jag själv tycker om att läsa om känslor, för att det intresserar mig, men det kan också vara terapeutiskt. Att få ur sig allt som är rörigt i huvudet. Det blir alltid mer ordning bara det får komma ut i ord.
Avdelning: Skriv! Taggar: #musik #skrivinspiration
Kommentera
Mats Strandberg
Det behövs bara två meningar
En kompis tipsade mig om den här länken med skräckberättelser på bara två meningar var. Mikronoveller, kan vi väl kalla dem. Effektivt berättande, minst sagt. Det är en konst att framkalla så mycket känslor, tankar och känslor med bara några få ord.
Avdelning: Skräck Taggar: #inspiration
Kommentera
Mats Strandberg
Soundtrack till skrivande
Skräckboken jag skriver på har kanske inte mycket gemensamt med filmen Veronikas dubbelliv, men det är ett alldeles utmärkt soundtrack att skriva till, som pendlar mellan drama och melankoli. Jag älskar det!
Instrumental filmmusik är det bästa jag vet att skriva till - jag kan inte ha något med texter, för det gör mig alldeles för distraherad. Jag väljer det som passar för scenen jag jobbar med. Några av mina favoriter, som finns på Spotify:
TRON: Legacy, New Moon - The Score, A Single Man, Fire Walk With Me och Twin Peaks, Hisaishi Meets Miyazaki Films, 300 och Bram Stoker's Dracula.
Taggar: #skrivtips #skriva #musik #inspiration #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Fantastiska tips för dig som skriver
En av mina svenska favoritförfattare, Karin Tidbeck, twittrade den här länken - en hel skattkista full med fantastiska tips till dig som skriver. Särskilt bra för dig som skriver inom skräck, science fiction och fantasy, men här finns guldklimpar för alla (dock bara på engelska). Jag har hittat massor av inspiration här!
Avdelning: Skriv! Taggar: #skrivtips #skriva #skriva skräck #inspiration
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Mikael Rapp
Poet sökes. Någon där?
Jag älskar poesi. Det är det enklaste och värdigaste uttrycket av inte bara det mänskliga intellektet utan även ett fönster till hennes hjärta. Så är det med bra poesi. Det är sällan jag stöter på sådan nuförtiden. Jag tänker ge ett eko av Ralph Waldo Emersons The Poet. Essän som inspirerade Walt Whitman att skriva sitt livsverk Leaves of Grass.
Bokstavligt talat: Whitman skrev på poesisamlingen hela sitt liv.
Avdelning: Poesi Taggar: #revolution #poeten #inspiration #anti-våld
Kommentera
Erika Wallman
Julen - en outsinlig inspirationskälla för den som skriver
Få företeelser kan bidra med så mycket inspiration som julen och förberedelserna inför den. Det är väl också därför det finns otaliga berättelser som kretsar kring högtiden nummer ett, och de täcker in hela spektrat; från det vackraste vinterlandet till den rysligaste misären. Från de rosigaste barnen till de smutsigaste. Däremellan de plågsamma släktkalasen, de pinsamma tomtarna och de bortskämda nästkusinerna.
Jonas Gardells monolog "Mormor gråter" är för mig en klassiker som jag vill se, höra eller i värsta fall läsa varje år. Tage Danielssons "Karl-Bertil Jonssons julafton" är en annan självklarhet som ju i brist på tv och dator kan högläsas (bekanta som spenderade julen utomlands i några år såg alltid till att ta med sig "Sagor för barn över 18 år" där den ingår). För dig är det kanske Astrid Lindgren, Dickens eller någon annan läsning som är tradition.
Avdelning: Taggar: #julkalendern #skriva #inspiration
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Jonna Lindberg
Såhär vill jag skriva, såhär skulle jag aldrig kunna skriva
Ibland när jag läser en bok tänker jag att ”det här skulle jag kunna skriva”, eller till och med att jag skulle kunna göra det bättre. Sen finns det gånger jag tänker att ”såhär VILL jag skriva”. Böcker som triggar min skrivinspiration och får mig att vilja förbättra min egen text åt det hållet.
Sara Ohlssons ”Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag” är ett bra exempel. Hon lyfter vardagliga problem som det ändå inte pratas tillräckligt om, och hon gör det på ett sätt som gör att läsaren börjar ifrågasätta sina egna idéer om hur allt ska vara. Det är precis så jag själv vill skriva.
Det blir djupdykning i skallen på huvudkaraktären vilket ofta sätter fingret på en jobbig känsla som hen inte vill kännas vid. Mycket tankar, känslor och relationer. Hittills har jag i princip bara skrivit sådana texter. Intrigen blir som en slags personlig utveckling, och det är just det jag fascineras av. Just därför är det inspirerande att läsa böcker som är upplagda på det viset, och som funkar väldigt bra.
Sen finns det böcker jag fascineras av och som får mig att känna att ”såhär skulle jag ALDRIG kunna skriva”. Inte för att jag är så dålig, utan för att jag inte skriver på det viset. Inte än i alla fall. Ofta är det böcker som har väldigt många huvudkaraktärer eller en intrig som har massor av delar och spår men ändå lyckas knyta ihop allt.
Harry Potter-böckerna är ett bra exempel. J. K. Rowling kan planera en ledtråd i bok ett som hon sedan knyter an till i bok sju. Det är ett helt universum som läsaren inte alltid greppar, men jag känner att författaren gör det. Hon har stenkoll, och det gör böckerna så bra.
Ett annat exempel är Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandbergs ”Nyckeln”. Eller egentligen hela Engelsfors-trilogin, för på något sätt har de lyckats jonglera många huvudkaraktärer samtidigt utan att det blir platt eller stereotypt. Tvärtom känns karaktärerna verkliga, och jag vill aldrig skynda vidare från en till en annan. Jag vill veta allt.
Det är härligt att läsa böcker på olika sätt. Att fascineras och älska böcker på olika sätt. Jag jämför inte Harry Potter med mina egna texter, det vore orättvist eftersom de vill åt helt olika saker, men jag njuter inte mindre för det. Känslan av att ”såhär skulle jag ALDRIG kunna skriva” är inte ens något dåligt. Det är ren fascination och nyfikenhet över hur författaren har skrivit en så bra bok på ett sätt som jag själv inte skulle göra.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skrivinspiration #läsupplevelser
Kommentera
Jonna Lindberg
En egen inspirationsmix
Det här har ni säkert hört tusen gånger, men för en skrivande person är läsning minst lika viktig som att sätta sig ner och faktiskt skriva. Ju mer jag läser, desto lättare går skrivandet. När jag skrev mitt första manus som var fantasy läste jag ganska olika böcker under tiden, och det var så roligt i efterhand att se vilka böcker jag inspirerats av i olika passager av boken. Hade jag läst en kärleksbok började jag fila på fler kärleksscener, och hade jag läst om drakar ville jag ha övernaturliga djur.
Först läste jag exempelvis Christopher Paolinis "Eragon". När jag läser mitt manus i efterhand är hela idén väldigt lik Eragon, så jag misstänker att den boken var en enorm inspirationskälla för mig. Vilket jag inte fattade då. Jag läste också Valerio Massimo Manfredis trilogi om Alexander den store, som för övrigt var sjukt bra. Den förändringen blev så tydlig i skrivandet - helt plötsligt började jag komma på idéer som stack ut från tidigare. Lite mer mystik, mer mytologiskt.
När man väl sitter där känns det ofta som en slump. Som att man är så inne i sitt manus och bara kommer på dessa fantastiska idéer alldeles själv, men givetvis bidrar inspiration från böcker du läser till alla idéer. Just därför försöker jag läsa samma typ av böcker som jag själv vill skriva just nu. För att lära mig mer om genren och få inputs om hur andra gjort. Bli inspirerad av andra, helt enkelt.
I mitt nuvarande manus är det lite knepigt, för det finns inte speciellt många böcker som är EXAKT som jag vill skriva. Dvs obehagligt och kusligt utan att det blir skräck. Jag ska exempelvis läsa Stephen Kings "Carrie", som jag tror kan bidra med mycket inspiration. På ett sätt. Det där lite skeva med huvudpersonen och hur hon förhåller sig till omgivningen vill jag åt, men samtidigt är den boken alldeles för läskig. Mitt manus är som sagt inte skräck. Det är en ungdomsbok, dessutom.
En annan författare jag tänkt läsa för att få inspiration är Ingelin Angerborn som skriver kusligt för barn och unga. "Tredje tecknet" har jag varit nyfiken på ett tag. Hennes målgrupp brukar vara 9-12 år, vilket är lite yngre än min målgrupp som jag tänker mig är 15+. Jag får med andra ord plocka ihop en egen mix från olika håll. En snygg korsning mellan King och Angerborn, ungefär. Det kan bli bra.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skrivinspiration #manus
Kommentera
Sonja Abrahamsson
Hälsosam inspiration
Jag har en åttaåring som i hela sitt liv varit väldigt vig. Hon lärde sig inte gå förrän hon var 17 månader gammal och hon lärde sig aldrig att krypa eftersom hennes ben var som sladdriga överkokta spagettis. Hon gillar att slå knut runt sig själv och att sitta i split när man ser film.
"Vet du vem du påminner mig om" sa jag igår, och plockade fram en bok från bokhyllan. "Du påminner mig om den här mannen".
Taggar: #yoga #inspiration #hälsa
Kommentera
Anmäl textfel
