Mattias Lönnebo
Semestern är över
Det blev en sommarledighet helt utan skrivande. Jag hade jobbat hårt i våras, både på mitt ordinarie arbete och med min nya bok "Innan lyktorna slocknar". Det tog på krafterna att färdigställa den, men vi blev nöjda, både med Peter Bergtings fina omslag, och med redigeringen. Boken släpps i september och är en fortsättning på "Genom Skuggornas dal" (Verbum förlag 2013)
Avdelning: Barn Taggar: #skriva #fantasy #läsa
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Emma Kreü
Söndag förmiddag...
...är en av mina favoriter i veckan. Den känns av någon anledning krisipg och fräsch, men tusen möjligheter framför sig. I dag känns möjligheterna igen i form av två frågor; att skriva eller läsa...? Det är som att öppna en lyxig chokladask varje söndag. Jag vill göra allt på en gång, gärna hinna bada en sväng också, med en roligt feeloodbok i handen. Gör research i kokböckerna för dagens mat- och bakprojekt. Skriva en recension. Gå igenom bokhögarna och bestämma vilken bok jag ska börja med nu. Läsa den. Göra en lista över nya e-böcker jag vill införskaffa. Dricka te, ligga i soffan och läsa ytterligare en bok. Blogga om mina behov. Kan vi förlänga söndagsförmiddagarna ett par timmar så att jag hinner allt jag vill?
Avdelning: Feelgood Taggar: #söndag #läsa #skriva #läsnjutning
Kommentera
Mats Strandberg
Färsk från tryckeriet!
Äntligen kan jag hålla Färjan i min hand! Det är så galet, detta. Nu känns det faktiskt på riktigt. Det är en bok! Och på måndag släpps den ut i världen! De senaste två åren av mitt liv har blivit något som faktiskt går att ta på. Insidan av min skalle finns där mellan pärmarna. Ni som följt mig här på bloggen under arbetet vet ju att det varit en del upp och ner. Besatthet och trötthet om vartannat. Några gånger undrade jag till och med om jag skulle kunna ro den här färjan i hamn över huvud taget. Men två saker har burit mig; jag har aldrig tvivlat på min idé, och jag har hela tiden varit kär i mina karaktärer.
Ärligt talat, jag är så sjukt stolt över den här boken. Jag vet att jag lagt ner mitt allt i den. Vad folk än kommer att tycka så vet åtminstone jag att jag gjort mitt bästa.
Missförstå mig inte, jag sitter inte här lugn som en filbunke inför släppet. Långt därifrån. Det är trots allt två år av mitt liv det handlar om. Men det ger en kärna av trygghet att veta att jag gjort allt jag kunnat för att Färjan skulle bli den bok jag föreställde mig.
Avdelning: Skräck Taggar: #färjan #skriva
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Mattias Lönnebo
Rollspel, tärningar och fantasyförfattarens hemliga källor
En gång i tiden var jag en hängiven rollspelare, ni vet en sådan där tonåring på åttiotalet som bytte läxor mot rollspelssessioner, nattsömn mot magiska tvekamper, och svensonshopping mot irrande färder i spelbutikernas labyrinter. Det var tidskrävande, socialt och kreativt; inte bara själva spelandet, utan även förberedelserna. Som spelledare konsumerade vi inte bara de kommersiellt producerade äventyren utan skapade i hög grad våra egna ”scenarier”. Mer eller mindre trovärdiga världar byggdes upp. Ädla eller ljusskygga karaktärer kravlade fram ur fantasins träskmarker. Magiska vapen smiddes, och trollformler … öh … formades. Numera har de flesta potentiella rollspelare bytt papper och tärningar mot virtuella motsvarigheter, men några finns kvar.
Avdelning: Fantastik Taggar: #rollspel #skriva #inspiration #lajv
Kommentera
Lena Köster
Skrivarseminarier öppnar dörrarna
Åsa Nilsonne och Birgitta Östlund vidgar skrivarnas vyer under seminariet i Lövstabruk.
Skrivarseminarium i Lövstabruk i Norduppland. Kan det vara nåt? Jajamen. En omvälvande och inspirerande upplevelse. Också för den som har publicerat nio böcker och gått på kurs femtielva gånger. I mötet med de andra och deras texter får den mest blaserade nya vyer.
Jag tror det är åttonde eller nionde gånger för min del. Då räknar jag med journalistiska skrivarkurser på FOJO likaväl som kurserna/seminarierna i Lövstabruk och på andra håll. Och 20 p i Skapande svenska 1977.
-Behöver DU lära dig skriva, undrar bekanta med viss rätt, eftersom jag har varit verksam som journalist i mer än 40 år och som författare sådär dussinet år.
Men lärandet pågår hela livet. Sen kan vi ju välja att lära oss på hur många olika sätt som helst. Learning by doing. Akademiska studier. Samtal under seminarier. Pröva på nytt.
Birgitta Östlund, fd rektor bland annat på Nordens Folkhögskola Biskops Arnö, har hållit skrivarkurser/seminarier efter eget huvud sedan hon som pensionär flyttade till Lövstabruk 2003.
Vad lär man sig? Framför allt att respektera texten, att bli en god läsare. Det ska man inte tro att man är bara för att man har läst tusentals böcker i sitt liv. Kommer man snabbt underfund med när man lär sig att föra en dialog med den text man har framför sig. Och dörrar slås upp mot nya landskap.
Nya för en själv i alla fall.
Emellanåt lär man sig också något om sitt eget skrivande, och tänkande!, som gör att man kan gå vidare med det projekt man fastnat i. Eller tänker påbörja.
Skrivarseminariet 2-5 augusti hade som tema "Vad är en människa?". Låter storvulet, och är det. Det har varit tema hela sommaren för de samtalskvällar, som Birgitta Östlund och Lövstabruks kulturförening ordnar varje tisdagkväll.
Skulle sådana samtalskvällar, med gäster som Bo Pellnäs, Eva Nilsonne, Gösta Gahm m fl, hållas i Stockholm, vore såväl SvD och DN som etermedia närvarande.
Men Stockholmsparnassen och huvudstadens kulturjournalister är ofta väldigt provinsiella och verkar inte veta att det existerar kultur och debatt i resten av Sverige också. Stockholm och "världen", jovars. Men åratal av högkvalitativ samhälls-och kulturdebatt i Lövstabruk har inte noterats alls av nollåttorna.
Hursomhelst har vi lantisar en hel del för oss tillsammans med höjdare från kulturlivets alla väderstreck. Orgelprofessorer, astrofysiker, bildkonstnärer, författare, hjärnforskare...
Och a propos det sistnämnda, besöktes vårt seminarium av Åsa Nilsonne, såväl romanförfattare som hjärnforskare med romanen H som nyaste tillskott i sin bokproduktion. En berätttelse om hjärnans funktioner och samtidigt en berättelse om förälskelse.
En gissning för framtiden: att det blir ännu fler böcker av helt olika slag om den mänskliga hjärnan. Och andra hjärnor.
Stordatorn HAL i Arthur C Clarkes 2001 - en rymdodyssé från 1968, filmad av Stanley Kubrick, gav oss tankar om artificiell intelligens och framtida (snart nutida) datorers möjligheter och begränsningar som hjärnor/personligheter. PJ Jersilds roman En levande själ från 1980 lät oss bli bekanta med hjjärnan i glasburken. Och i Åsa Nilsonnes H får vi möta hjärnans olika delar sam-eller motarbetande varandra.
Vad ska det bli härnäst? Kanske något som någon av oss deltagare i augustiseminariet ännu inte har skrivit...
När jag ändå är igång med Åsa Nilsonne, vill jag rekomendera hennes En passande död, nog så aktuella tankar om hur vi vill förhålla oss till vår sjukdom och vår död.
Men hur många av oss kommer att välja just det sättet att dö...
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #hjärnan #själen #rymden #skriva #författare #skrivarkurs #seminarium #döden #Stockholmsparnassen #nollåttor #lantisar
Kommentera
Mattias Lönnebo
Det sista kapitlets märkliga känsla
Jag har under några år skrivit noveller som alla utspelar sig i min fantasyvärld Tabor. (Amsalor och draken, Kanariefågeln och fladdermusen) Novellerna är avslutade äventyr men kan också läsas som kapitel i en helhet. Min tanke med detta är att boken ska fungera extra väl när den unga läsaren kanske känner att en tjock bok är lite för mycket. Eftersom varje kapitel är en avslutad berättelse (novell) kommer den där känslan av att man klarat av något. Jag tror det är en bra känsla. Och den lockar förhoppningsvis till mer. Till läslust.
För mig personligen infinner sig känslor av både tillfredsställelse och rastlöshet. Vad ska jag nu göra med mina tidiga mornar innan de andra i familjen vaknat? Fundera på nästa skrivprojekt? Läsa en bok? Det får bli en frukostbladning av dessa smakliga pålägg. De berikar varandra och förhöjer upplevelsen av att ha klarat av något. Kanske man skulle prova något helt nytt och oväntat? Kan man blanda ägg och jordgubbsmarmelad?
(Bilden ovan är från omslaget till den kommande boken "Äventyr i Tabor". Utgivningsdatum ej fastslaget)
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #avsluta #fantasy
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Mats Strandberg
Färjan i Färjan
Nu är det snart dags att skicka Färjan till tryck! Här är planritningen över färjan i Färjan. Hon heter Baltic Charisma, och är tio våningar hög... Illustrationen (och den underbara loggan) är gjord av Pär Åhlander, som också formgett omslaget. Herregud, vad vi har petat och grejat med den där ritningen för att få allt att stämma med texten!
Avdelning: Skräck Taggar: #färjan #skriva
Kommentera
Mats Strandberg
Kände nästan Engelsfors-nostalgi
Häromnatten satt jag med Sara och gick igenom manuset till Färjan. Hon har läst och hjälpte mig att trassla ut några sista trådar och peka på ett par logiska luckor jag missat.
Det kändes nästan nostalgiskt. Som på den gamla goda Engelsfors-tiden. Vilken ynnest det är att ha en work wife! Nån som kan mitt skrivande så bra. Som förstår vad jag försökt göra, även på de ställen där jag inte lyckats helt, och kan hjälpa mig att nå dit. Jag längtar tills Sara skriver sin nästa roman, så att jag (förhoppningsvis) kan återgälda tjänsten!
Tills vidare måste jag berätta att samma vecka som jag sjösätter Färjan (den 14 september) kommer Sara ut med en barnbok, Just nu har vi varandra. Och jag kan upplysa er om att den är helt UNDERBAR. Vacker och vemodig och svindlande. Illustrationerna är gjorda av serietecknaren Maria Fröhlich. Läs mer om boken här!
Är för övrigt väldigt glad att våra första böcker efter Engelsfors är så olika att de inte riktigt går att jämföra. Det hade varit hemskt att känna att jag plötsligt tävlade med min bättre jobbhälft.
Avdelning: Barn Taggar: #färjan #skriva
Kommentera
Mats Strandberg
Uppsköljd på land
Klockan fyra i morse blev jag klar med ännu en redigeringsvända. Har ont i nacken nu. Misstänker att en förkylning håller på och bryta ut efter att ha legat på lur i ett par veckor. Och min hjärna är typ kokt i sin egen lag. Det känns som om den här boken har fått mig att åldras med sisådär 40 år. Men just idag känns det värt det. Ett steg närmare att ro den här himla Färjan i hamn. Och efter den här omgången börjar den faktiskt likna just den bok jag hoppades att den skulle bli.
Avdelning: Skriv! Taggar: #färjan #skriva
Kommentera
Mats Strandberg
Så här pass nöjd med mig själv nu
Åtta sidor kvar att gå igenom i den senaste manusversionen av Färjan, och NU kom jag ÄNTLIGEN på hur jag ska lösa ett problem i slutet. Ett litet problem som skavt där hela tiden. Inte riktigt en logisk lucka, men tillräckligt nära för att ge mig ångest. Men så fanns ju lösningen där hela tiden! Nästan som om jag planterat den ända från början utan att förstå det! Och nu förstår jag!
Det finns ingen bättre känsla än det här. Inget mer tillfredsställande. Sex? Bah, humbug!
Avdelning: Skriv! Taggar: #färjan #skriva
Kommentera
Mats Strandberg
Jag går emot alla mina instinkter
Jag har börjat med något läskigt, svårt, urjobbigt och rätt så fantastiskt kul. Det är något som går emot alla mina instinkter. Det är improvisationsteater.
En lektion i improvisationsteater var en av hållplatserna på min svensexa, och jag fick panik när jag insåg var vi hade hamnat. Det var nästan omöjligt för mig att vara SPONTAN och STÄNGA AV ANALYSERANDET och VÅGA SÄGA JA till första bästa idé som ploppade upp i skallen. Jag insåg att just för att det var så jobbigt var det förmodligen också väldigt nyttigt för mig. Jag skrev upp mig på en kurs på direkten. (Det hjälpte förstås att jag druckit champagne hela förmiddagen.)
Nu har jag varit på min första "riktiga" lektion. Det var fortfarande lika jobbigt, men jag gillar det. Det är faktiskt lite som en terapi. Och jag tänker att jag kanske kommer att ha nytta av det här i mitt skrivande. Att testa kreativiteten på ett nytt sätt. Testa idéer utan att fundera så mycket i förväg på om de håller. Inte få panik om det blir fel eller dåligt.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #teater
Kommentera
Mats Strandberg
Redigering - så funkar det!
Får ibland frågan om hur jag egentligen gör när jag redigerar, och här är mitt försök att svara på det.
Det är dags för omgång tre. Tidigare versioner har lästs av min förläggare, Susanna Romanus på Norstedts. Nu har också min redaktör, Fredrik Andersson, läst. Om förläggaren generellt kommer med mer övergripande åsikter, så kommer redaktören med en manusbunt där hen gått in på detaljnivå och föreslagit strykningar, rättningar och ställt relevanta frågor.
Medan Fredrik läst har jag naturligtvis också gått omkring och tänkt. Jag har också haft möten med pålitliga vänner som fått läsa manuset och komma med synpunkter. Det är mycket som ska fixas i den här omgången. Det här är min metod, som den ser ut nu:
Medan jag läser manuset på papper (och tar ställning till Fredriks anteckningar) håller jag också ögonen på några andra dokument.
* Planritningar över den fiktiva finlandsfärjan som boken utspelar sig på. På den följer jag karaktärernas rörelser över färjan, för att kolla att jag är konsekvent i mina beskrivningar av vad som ligger var ombord.
* Ett Excel-dokument där jag skrivit in karaktärernas utseenden, karaktärsdrag, favorituttryck, deras hyttnummer, om hytterna har dubbelsängar eller enkelsängar och så vidare.
* Ett dokument med korta kapitelrubriker, där jag skrivit in anteckningar om specifika saker som ska ordnas i de respektive kapitlen. Det här dokumentet använder jag också för att enklare få överblick om jag funderar på att byta plats på kapitel.
* Ett ”att tänka på”-dokument med saker som jag vet måste ändras, eller information som måste in, men jag inte vet exakt var i boken det passar in.
* Ett dokument jag kallar ”Aladdin-asken”, med saker som vore kul att få in någonstans, men inte är nödvändiga.
När jag gått igenom hela manuset har jag dessutom ytterligare att dokument med en lista på uttryck som jag använder för ofta. Vissa av dem försvinner under redigerandets gång, men för säkerhets skull gör jag en sökning på dessa ord och uttryck. Är för många kvar försöker jag byta ut dem så gott det går.
Det är lätt att bli snurrig, men utan de här dokumenten skulle min hjärna förmodligen brinna upp. Det kanske inte är en perfekt metod, men det är i alla fall en metod.
Vad är svårast med att redigera? Rädslan att allt det här på något sätt ska ta död på bokens själ, förstöra det levande i den. Jag är rädd för det varje gång. Och varje gång visar det sig vara trams. Redigeringen gör boken bättre, tajtare, och lättare att läsa. Det vet jag ju av erfarenhet. Egentligen. OM DET NU INTE RÅKAR BLI JUST DEN HÄR GÅNGEN JAG FÖRSTÖR ALLT SÅKLART.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
En konsultation med psykologen
It takes a village, brukar det sägas om att uppfostra barn. Det stämmer på detta med böcker också. I alla fall de jag skriver själv. Om jag nu råkar ha briljanta personer med olika specialområden i umgängeskretsen, så måste jag ju utnyttja dem.
Igår bjöd jag Jenny Jägerfeld på middag, för att gå igenom hennes kommentarer på manuset till min bok. Jenny är ju inte bara författare, utan också psykolog, och jag ville ha hennes öga på om mina karaktärer beter sig psykologiskt trovärdigt genom allt ofattbart som händer dem.
Och visst hade jag gjort små missar som var lätta att korrigera. Det känns så tryggt att bli uppmärksammad på dem. Hellre nu än när boken är tryckt och det är för sent att göra något åt. Just när jag skriver en historia med övernaturliga inslag känns det viktigare än någonsin att det realistiska verkligen är realistiskt.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #skräck #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Tack och lov för folk som är smartare än jag
Tack och lov för de fantastiska, tålmodiga, smarta och kunniga personer som ställer upp när vi författare hör av oss med dumma researchfrågor. Som självmant kontaktar kollegor när de själva inte har svaren. Som ställer upp på att läsa manus så att de kan hitta pinsamma fel medan de fortfarande kan rättas till. Som, när de hittat felen, gör vad de kan för att hjälpa till att hitta på lösningar. Ikväll försökte jag ge något tillbaka genom att bjuda ett par av dem på middag. Som en extra bonus för mig är de dessutom otroligt trevliga. Jag borde helt enkelt skriva fler böcker, så att vi får träffas oftare.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #redigera #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Detta geni har gjort omslaget till min nya bok
Tillåt mig presentera min goda vän Pär Åhlander, sjukt begåvad formgivare som just levererat omslaget till min nya skräckroman. Pär formgav också omslagen till Engelsfors-trilogin. Det var inte det lättaste att hitta en form som passade för Engelsfors. Hur förmedla en känsla av innehållet, en blandning mellan fantasy och socialrealism? Ungdomsböcker där riktigt otäcka saker kunde hända? En bok som handlade om en grupp tjejer, men som vi hoppades att även killar skulle våga läsa (eftersom vi var så trötta på den påstådda "sanningen" att en bok som handlar om killar är en bok för alla, medan en bok som handlar om tjejer är en bok för tjejer)? En annan svårighet var att alla tre omslagen skulle presenteras samtidigt, men jag och Sara var inte ens färdiga med redigeringen av Cirkeln.
Jag, Sara, Pär och vår förläggare Marie Augustsson diskuterade allt detta, och sedan kom Pär med några vitt skilda skisser. Vi fastnade för en, Sara kom på att serietecknaren Kim W Andersson skulle kunna göra illustrationer som passade temat, och vi kopplade in honom. Hade fler möten, där vi pratade om tematiken i böckerna. Vi hade en tillräckligt tydlig plan för Eld och Nyckeln för att kunna spåna fram detaljer till bilderna. Jag älskar illustrationerna Kim gjorde. De kändes ikoniska redan från början.
Resultatet blev så fruktansvärt bra. Många av de utländska förlagen har valt att använda de svenka omslagen. Andra har bytt till helt andra stilar, som passar mina personliga preferenser mer eller mindre bra. Vissa är riktigt fina, men inget kan mäta sig med originalen.
Och nu har Pär alltså gjort omslaget till min nya roman. Det var lättare att komma på idén den här gången. En finlandsfärja är inte bara en tacksam miljö att skriva om, den gör sig också väldigt bra bildmässigt. Den här gången samarbetade Pär med vår gemensamma vän Kim Petersen, som gjorde en matte painting-bild. Snart kommer jag att kunna visa upp resultatet!
Avdelning: Skräck Taggar: #skriva #skräck #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Räddigering
Nu har jag gått långt, långt in i jobbtunneln med nya boken. Har isolerat mig hemma hos pappa på landet och gör inget annat än att stirra ömsom på mina fullklottrade manussidor, ömsom på datorskärmen. Det är så mycket att tänka på. På vilket våningsplan ombord på färjan ligger taxfreebutiken? Har karaktär X en dubbelsäng eller våningssäng i sin hytt? Vänta nu ett tag, har inte den här meningen varit med förut? Har jag förklarat det här redan? Är det i så fall för otydligt eller är det redan övertydligt? Har de här två karaktärerna sett varandra förut? Vad är egentligen klockan i kapitel 62? När går solen upp?
Och sen är det ju alla rent språkliga vurpor som måste hittas. Som när jag skriver att någon har "svällande muskler över en tajt T-shirt". Visserligen skriver jag en skräckbok, men det där blir en helt annan sorts varelse...
Taggar: #skriva #redigera #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Tillbaka till manuset
Idag har jag börjat redigera min nya bok. Det är en skapligt tjock lunta, som ni ser. 500 sidor, med 1.5 i radavstånd. I den här omgången ska jag försöka att inte gräva ner mig alltför djupt i själva texten, utan istället fokusera på de stora dragen i handlingen. Det är många lager att försöka hänga med i under läsningen: Se över att tidslinjen verkar stämma. Stoppa in ny research jag gjort under min paus från texten. Ta bort rester av bihandlingar som inte längre är kvar. Försöka knyta ihop trådar som blivit hängande. Mejsla fram karaktärernas personlighet tydligare. Kolla konsekvens i vad jag påstår om de övernaturliga elementen.
Men ärligt talat, just nu känns det hur kul som helst. Några vänner, vars åsikter jag litar helt och fullt på, har fått läsa. Jag har fått enormt positiv feedback från dem och från förlaget och från agenterna. Särskilt tycker de om mina karaktärer, och det är viktigast - allt annat går att lösa, men om läsaren inte kan engagera sig i karaktärerna faller ALLT.
Jag känner mig, för första gången sedan jag började skriva för ganska exakt ett år sedan, säker på att det här kan bli en riktigt, riktigt bra bok. Och det är en fantastisk känsla.
Känner jag mig själv rätt kommer jag att slita mitt hår i självtvivel inom en vecka. Men jag passar på att njuta just nu.
Avdelning: Skräck Taggar: #skriva #redigera #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Halvdöd av deadline - men nu har jag skickat manuset!
Halv fem på morgonen och jag har just skickat in första versionen av manuset till förlaget! Om jag hade ork kvar skulle jag vara överlycklig nu.
Nu finns äntligen hela historien utanför mitt huvud. Det är verkligen inte vackert skrivet på sina ställen, men nu ligger åtminstone allt på plats. Det finns något att diskutera utifrån. Beståndsdelarna finns där, går att titta på, vrida och vända. De kan flyttas runt, eller strykas, eller byggas ut, eller sättas ihop på nya sätt. Förut hatade jag att redigera. En kollega liknade redigering vid att tvingas gräva upp en gammal pojkvän från kyrkogården och hångla med honom igen, och jag höll helt med. Nu tycker jag nästan att det är mer tillfredsställande än själva skrivandet. Det är som att vaska guld, eller rensa ogräs. Om jag hade någon juice kvar i hjärnan skulle jag kanske lyckas komma på en motsvarighet till metaforen med den uppgrävda pojkvännen, kanske något om att ge en ful och tråkig och pinsam pojkvän en makeover. Hur som helst. Jag ser redan fram emot det.
Men först ska jag gå i ide. Försöka tänka på allt annat än boken i några veckor.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Det här är tydligen min jobbrutin nu
Fyra kapitel kvar att skriva! Den senaste veckan har mitt liv sett ut såhär (se INTE det här som en rekommendation, det är tydligen bara detta som funkar för mig just nu). Alla hålltider är ungefärliga.
07.30 Vaknar, pigg och redo för att skriva
07.35 Somnar om
12.00 Vaknar igen, äter frukost. Kommer på nya detaljer i manus som ska ändras, skriver upp i mobilen.
13.00 Sitter på fik, skriver två kapitel i explosionstakt.
16.00 Urblåst i skallen. Går hem, käkar lunch, kollar Dr Phil på Youtube eller Pestens tid på Netdlix, somnar.
17.30 Vaknar igen pga sambon kommer hem.
18.00 Går en långpromenad. Kommer på nya detaljer i manus som ska ändras, skriver upp i mobilen.
19.30 Funderar på om jag borde skriva något mer. Hjärnan är dock fortfarande mos. Kommer på nya detaljer i manus som ska ändras, skriver upp i mobilen.
20.30 Middag. Kommer på nya detaljer i manus som ska ändras, skriver upp i mobilen.
23.00 Sambon går och lägger sig. Jag kollar på skräckfilm och äter godis (eller, som i natt, bakar en halv kladdkaka, experimenterar med att ha i jordnötssmör). Kommer på nya detaljer i manus som ska ändras, skriver upp i mobilen.
02.30 Lägger mig och läser i Agatha Christies självbiografi. Kommer på nya detaljer i manus som ska ändras, skriver upp i mobilen. Oklart när jag somnar.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Det skräck, porr och melodram har gemensamt
En av de saker som är svåra med att skriva en skräckroman är att veta vad som faktiskt är skrämmande. Rädsla är så personligt. Det som jag tycker är läskigt kan vara fånigt för andra. Själv har jag till exempel aldrig förstått det läskiga med spindlar, eller med skelett. Däremot är jag livrädd för allt som har med nålar att göra. (Saw II gav mig mitt livs första riktiga panikångestattack.)
Filmvetaren Linda Williams har myntat begreppet ”body genres”, det vill säga kroppsgenrer. Hon menar att skräck, porr och melodrama har en sak gemensamt; de vill framkalla en fysisk reaktion hos läsaren, och de gör det genom att visa fysiska uttryck. Främst genom kroppsvätskor; blod, sperma och tårar. Det är en spännande teori, som du kan läsa mer om på Williams Wikipedia-sida.
Så, här sitter jag alltså och försöker framkalla fysiska reaktioner hos framtida läsare.
Jag får helt enkelt följa min egen skräckkompass. Sikta mot det som jag själv får hjärtklappning, gåshud och svettningar av.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #skräck #erotik #porr #melodram #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Att kryssa lugnt - bra för skrivandet?
I den här fasen, när jag är inne på slutspurten med ett manus, brukar jag ha svårt att läsa böcker, eller ens se på film. Hjärnan är helt upptagen med bokens värld, och det finns knappt plats ens för verkligheten, än mindre för andras fiktiva världar.
Det finns egentligen bara två saker som funkar för att distrahera mig; lägga patienser på mobilen (jag nollställer statistiken med jämna mellanrum, för att slippa konfronteras med exakt hur många timmar jag sammanlagt ägnat åt detta), och lösa korsord. Idag införskaffade jag två nya korsordstidningar, som ligger på köksbordet och väntar som belöning när jag (förhoppningsvis) blivit klar med kvällens kapitel.
Jag inbillar mig att korsordslösande faktiskt är bra för författandet också. Det verkar aktivera de delar av hjärnan som letar igenom alla lagrade ord jag har i skallen. Det är åtminstone vad jag tror - och är det bara en placeboeffekt så är jag lika glad för det, så länge det funkar. Men det sägs ju förebygga alzheimers, så varför inte?
Nedan, det kanske häftigaste som någonsin hänt mig; en bild min korsordslösande syster skickade.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Tre blondiner, två låtar om finlandsfärjor
Går runt och funderar på kommande kapitel i boken. Lyssnar på Veronica Maggios Jag lovar. En bra låt, som passande nog handlar om baksmällan efter en tur med en finlandsfärja.
En annan finlandsfärje-låt, en favorit från min barndom, är Lili & Susies Enkel resa:
Låten var ledmotiv till åttiotalsfilmen Enkel resa. Jag har aldrig sett den, men den verkar vara en ohelig röra av allt det värsta med svensk åttiotalshumor, inklusive frejdig rasism. Bloggen Dagdrivarklubben har skrivit ett roligt inlägg om filmen här!
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #musik #färjan
Kommentera
Jonna Lindberg
Bokmässan - en månad senare
Bokmässan måste väl räknas som en av de litterära milstolparna på ett år. Det är ett enda rus, en bubbla där alla litteraturälskare samlas och trängs under ett par intensiva dagar.
Avdelning: Skriv! Taggar: #bokmässan #skriva #läsa
Kommentera
Mats Strandberg
Glad Halloween från skrivar-apan
GLAD HALLOWEEN (eller allhelgona) på er allihop! Hoppas ni har en skön helg! Den här lilla skrivar-apan ligger kvar i sängen och skriver skräck, men tyck inte synd om mig - jag går igenom de första 400 sidorna på manuset, och banne mig om jag inte känner att det här kommer bli riktigt bra! Är så taggad på att skriva slutet efter den här genomgången.
Avdelning: Skräck Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Är djupt nere i färjan
Jag har ungefär tio-femton scener kvar att skriva på boken om färjan. De senste dagarna har jag gått igenom hela manuset från början för att tvätta bort de mest iögonfallande missarna. Jag tittar på bilder från mina researchresor och jämför med planritningar. Jag ändrar en del saker som jag kommit på under resans gång (pun intended) och jag flyttar om kapitel där tidslinjen blivit alldeles skev. Det är också ett bra sätt att påminna mig om alla trådar jag måste plocka upp för att ro det här projektet i land (pun intended här med). Just nu känns det nästan som om jag bokstavligt talat håller en hel finlandsfärja och alla dess passagerare i huvudet...
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Vad dansbandslåtar lärt mig
Är det något jag lärt mig av researcharbetet med min bok om en finlandsfärja, så är det att många dansbandslåtar har texter som passar alldeles utmärkt att citera i en skräckbok. Framför allt handlar det mycket om brännande pulsar och stalkers som hänger utanför sina offers dörrar och kräver att få veta om deras kärlek är besvarad.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #musik #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Tack och lov för inspirerande kollegor
Har varit hemma hos Maria Ernestam ikväll (till höger på bilden) och firat släppet av hennes fina kortroman Öga för öga, tass för tass, om grannar, tragedier och oberäkneliga katter.
Otroligt skönt att komma från manusstressen för att äta vansinnesgod mat och träffa folk. Vi pratade mycket om skrivande, förstås, och var vi befinner oss just nu i våra processer. Att vara författare är ungefär världens ensammaste jobb, så det är fantastiskt att få träffa andra med världens ensammaste jobb och få dela erfarenheter. Åsa Larsson (till vänster på bilden) lärde mig en ny teori om skrivande. Enligt den kan författare delas upp i fyra typer (och ibland växlar man mellan de olika typerna, för olika böcker kan kräva olika tekniker); Muraren, Arkitekten, Oljemålaren och Akvarellmålaren.
Muraren: Bygger sin bok bit för bit, går igenom det senaste kapitlet noggrant innan hen går vidare.
Arkitekten: Planerar hela bygget noggrant i förväg, och sätter sedan igång att skriva.
Oljemålaren: Måste skissa fram bilden för att hitta de viktiga dragen innan själva målandet börjar, då texten kan få liv och färg.
Akvarellmålaren: Skriver poetiskt och vackert redan från början. Det tar tid, men å andra sidan behöver hen oftast inte göra särskilt mycket omskrivningar.
Ungefär så ser teorin ut. Jag känner mig definitivt som en oljemålare just nu, när jag rör mig mot deadline med stormsteg. Det är ganska nytt för mig, och det var så skönt att någon satte ord på det. Det får det att kännas så mycket mer okej. Så tack och lov för inspirerande kollegor. Nu längtar jag efter att fortsätta med världens ensammaste jobb i morgon.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Jag kommer att se mycket av de här väggarna framöver
Det börjar dra ihop sig till deadline. Jag har lite panik, men också en vag eufori - nu är det på allvar. Nu är det dags att lägga skaparångesten bakom sig och bara SKAPA. Är väldigt glad att jag just fått ordning på mitt kontor här hemma. Jag kallar det för "inspirationsväggar", men det skulle förstås lika gärna kallas "skrytväggar".
På bilden ovan, lite Engelsfors-relaterad-konst: Längst upp till vänster, Kim W Anderssons originalillustration till omslaget av Nyckeln. Längst upp till höger: Karl Johnssons karta över Engelsfors, som finns med i Eld och Nyckeln. Längst ner till höger: Karl Johnssons akvarellmålning av huvudpersonerna (den här tavlan fick jag av Sara i 35-årspresent och det var på sätt och vis den som gav oss idén till seriealbumet Berättelser från Engelsfors). Längst ner till vänster, Amanda Hellbergs teckning av Anna-Karin under den blodröda månens natt.
Och så bilden här intill, några av priserna jag vunnit för mina böcker.
Det här är alltså vad som omger mig medan jag skriver klart boken. Just nu är de en bra påminnelse om att jag faktiskt lyckats med det här med att skriva böcker förut.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan #konst
Kommentera
Mats Strandberg
Ett av mina bästa skrivtips: sluta skriva
Hela förra veckan var det otroligt segt att skriva på boken. Jag hade ett så otroligt stort motstånd mot att sätta mig framför datorn. Och när jag väl satt där kändes det som skrivandets motsvarighet till att försöka springa i en mardröm; en sån där mardröm där allt går så fruktansvärt långsamt och trögt och man använder alla sina krafter och kommer ändå ingenstans för man är lite förlamad och benen är tunga och marken är som flugpapper. Och så hatade jag mig själv som inte bara BET IHOP OCH JOBBADE.
Resan till Östersund var precis vad jag behövde. En paus. För när jag slutade grubbla så maniskt och konstant på manuset en liten stund kom lösningen till mig alldeles självmant. Jag insåg att det faktiskt fanns en anledning till att jag kände det här motståndet mot att skriva. Jag hade tänkt fel med partiet jag skrev. Jag hade gjort det onödigt komplicerat. Jag hade satt karaktärerna i en situation som skulle leda till en massa prat, med frågor och följdfrågor och förutsägbara känslor. Undra på att jag inte ville skriva det. Och varför skulle någon vilja läsa det?
Lösningen var så otroligt enkel att jag sparkade mig själv för att jag inte sett det tidigare. Men det är en del av processen, antar jag (ibland HATAR jag processen). Det här har hänt förut, men av någon anledning lär jag mig aldrig - jag tror att jag bara blivit lat. Men om saker känns orimligt svåra att skriva så är det oftast för att det är något fel med idén.
Nu har jag varit ute och promenerat i duggregnet och spaltat upp de viktiga "hållplatserna" i resten av manuset. Det är en sån otrolig lättnad. Nu vet jag vad jag sysslar med igen. Och som den masochist jag är, så längtar jag efter att sätta igång att skriva igen.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #skrivtips #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Några goda råd från Stephen King
Har just läst om Stephen King-biografin Haunted Heart av Lisa Rogak. Jag gjorde det som research inför samtalet jag och Maria Sveland ska ha med Martin S Halldin på bokmässelördagen om Kings författarskap, men det var också otroligt inspirerande för mitt eget skrivande. Här har vi en man som skriver för att han älskar det, och för att han är besatt av det. En man som publicerade 63 böcker under de första 35 åren av sin karriär och ändå utmanar sig att testa nya genrer, nya medier, och ständigt läser böcker. Som skriver 4-6 timmar varje dag – inklusive jul och födelsedagar, inklusive dagar då han har lunginflammation. Som kämpade redan på college för att även populär, modern litteratur (som hans stående favorit Shirley Jackson) skulle tas på allvar. Som fortfarande älskar fortfarande att prata om böcker och skrivande. Som inte drar sig för att vara öppet självkritisk, och medge att en del av hans böcker är riktiga lågvattenmärken. Som är generös mot andra författare, genom att hylla dem och ge dem uppmärksamhet. Och dessutom använder sina pengar (och det är många, många, MÅNGA dollarmiljoner per år) till en hel rad välgörenhetsprojekt, allt från att renovera hemstadens bibliotek och barnsjukhus till att hjälpa små bokhandlare att stå pall mot de stora kedjorna genom att skänka värdefulla specialutgåvor.
I en av intervjuerna berättar King om ett råd han fick av en redaktör, och det är faktiskt huvudet på spiken, och precis vad jag behövde ”höra” i den fas där jag befinner mig i mitt skrivande just nu:
”När du skriver en berättelse, så berättar du historien för dig själv. Och när du redigerar är det ditt jobb att ta bort allt som inte har med historien att göra.”
Några andra bra råd från intervjuer med och texter av Stephen King:
The more you read, the less apt you are to make a fool of yourself with your pen or word processor.
Description begins in the writer’s imagination, but should finish in the reader’s.
Write with the door closed, rewrite with the door open.
The worst advice? ‘Don’t listen to the critics.’ I think that you really ought to listen to the critics, because sometimes they’re telling you something is broken that you can fix.
One of the really bad things you can do to your writing is to dress up the vocabulary, looking for long words because you’re maybe a little bit ashamed of your short ones. This is like dressing up a household pet in evening clothes. The pet is embarrassed and the person who committed this act of premeditated cuteness should be even more embarrassed.
You can approach the act of writing with nervousness, excitement, hopefulness, or despair … Come to it any way but lightly.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skräck #skriva #skriva skräck #fantasy
Kommentera
Mats Strandberg
Skrivar-bootcamp med Sara
Jag och Sara har isolerat oss en vecka på landet för att ha ett ”skrivar-bootcamp”. Vi skriver på våra respektive projekt och dricker alldeles för mycket kaffe i det som brukar kallas för ”oömma kläder”. Det är nästan som gamla tider. Och med ”gamla” menar jag ett år sen, när vi jobbade med Engelsfors i galen takt.
Det är extra skönt med skrivsällskap just nu; jag skriver på ett väldigt komplicerat parti i boken, där otroligt många trådar ska vävas ihop med varandra. Det är så sjukt svårt, och det svåraste av allt är att inte göra det svårt för läsaren att hänga med.
Enda sättet för mig är att helt enkelt skriva ut allt som måste finnas med, för att sen försöka hitta en struktur där en händelse kan leda till en annan, där karaktärernas tankar hänger ihop i en logisk följd. Men för att inte fastna i alla de här trådarna måste jag strunta i formuleringar och finlir. Jag skriver helt enkelt JÄTTEDÅLIGT. Skämspaniken är nästan förlamande när jag tittar på sidorna jag åstadkommit idag, fastän jag försöker minnas att jag kommer att putsa på det sen, om och om igen. Det gör FRUKTANSVÄRT ONT I SJÄLEN att skriva klyschiga meningar som ”Det är så tyst att man kan höra en knappnål falla”. Folk vaknar ”med ett ryck” till höger och vänster, jag överanvänder ordet ”plötsligt”, och det finns hela sidor som bara består av riktigt tafflig dialog, repliker som sägs helt utan avsändare.
Det här är en så smärtsam och inte alls romantisk del av skrivandet. Längtar tills det är dags för känslopjunk igen.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Vilka överlever - och varför?
Researchläser Ben Sherwoods The Survivors Club, en bok om människor som överlevt mot alla odds: katastrofer, trafikolyckor, flygkrascher, mordförsök och annat. Här finns både intervjuer med överlevare och med forskare på ämnet. Vilka överlever egentligen, och varför? Vad har de gemensamt? Vilka fäktar, vilka flyr och vilka blir bara fastfrusna i marken, oförmögna att göra någotdera?
Det är väldigt spännande läsning.
Avdelning: Fakta Taggar: #katastrofer #överlevnad #skriva #skriva skräck #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Jag kan inte läsa längre
Det sägs att om man vill bli en bra författare måste man läsa mycket. Och visst stämmer det. Men när jag skriver en bok kommer jag alltid till en fas då jag inte längre kan läsa böcker. Hjärnan är för full av ord, för upptagen av att analysera min egen text. Jag försöker och försöker att komma in i boken, men det är som om inget mer får plats i huvudet.
Jag nådde den där fasen nu i helgen. Nu får böckerna vila ett tag. Istället har jag börjat se om tv-serien Angel, spinoffen till en av mina favoritserier, Buffy the Vampire Slayer. Och det är precis vad jag behöver. Underhållande. Avkopplande. Kravlöst.
Just tv-serier har varit en av mina stora inspirationskällor som författare. När jag var liten älskade jag Maktkamp på Falcon Crest och V. Jag skrev egna historier och tecknade serier om karaktärerna. Idag har bland andra Six Feet Under, Sopranos, Battlestar Galactica, Twin Peaks, Veronica Mars, Sex and the City (när det fortfarande var bra), The Good Wife och Supernatural influerat mitt skrivande på olika sätt. I tv-serierna finns så många bra karaktärer och så mycket bra dialog, så mycket effektivt berättande. Ett av mina bästa tips för dig som skriver är att kolla om manusförfattaren pratar på kommentarspåren på dvd-utgåvorna av dina favoritserier och favoritfilmer. I så fall är det ett fantastiskt sätt att få inspiration och lite nya insikter. Som att gå en kurs i dramaturgi, med någon du verkligen gillar som lärare.
En stor bonus är ju också att du kan ligga och lata dig i tv-soffan och ändå känna att du faktiskt JOBBAR.
"Nej, jag kan inte ta disken. Jag vidareutbildar mig ser du väl?"
Avdelning: Skriv! Taggar: #skrivtips #skriva #tv #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Hejdå kvarnen
Efter två månader i den här gamla kvarnen på västkusten packar vi ihop och åker hem till Stockholm igen imorgon. Jag kommer att sakna naturen och utsikten och stillheten så otroligt mycket. Å andra sidan längtar jag hem till diskmaskin, tak som är tillräckligt höga för att jag ska kunna gå upprätt, och mina vänner.
Det har blivit drygt 300 sidor på nya boken hittills. Nu ska jag ta ett par veckor ledigt för att ladda batterierna inför den sista "akten". Ska bli skönt att få lite distans till boken nu för att kunna se klart på den. Textmassorna började kännas som kvicksand, och den bästa tidsinvesteringen man kan göra i det läget är att våga ta ledigt ett tag. Annars är risken stor att det man skriver inte alls fungerar. Det har jag lärt mig den hårda vägen.
(och i ärlighetens namn, jag har fortfarande inte riktigt lärt mig det. Den här gången krävdes att min kära före detta medförfattare Sara påminde mig...)
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Såhär ser en frustrerad författare ut...
...när han inser att han ägnat flera dagar åt att skriva ett kapitel som sen måste strykas, för att det inte funkar så ombord på en färja.
Ni vill inte möta den här författaren idag. Han hasar omkring som Morran på västkusten och sprider frost och allmänt dålig stämning, så akta er.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
En dag i Göteborg
Haft en kul dag idag; åkte in till Göteborg och fick därmed äntligen en anledning att ta på mig något annat än kalsonger och noppig t-shirt. Åt min egen vikt i räkmacka. Klippte mig. Gjorde anteckningar inför nästa kapitel, och hoppades att inte frisören kunde läsa min fula handstil eftersom han förmodligen skulle trott att jag var en seriemördare i så fall. Gjorde en intervju i P4 Göteborg (som ni kan höra här), och sen möte med Sofia Falkenhem, som är en av mina favoritillustratörer/serietecknare. Är tillbaka i noppig t-shirt nu, och mycket glad.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva
Kommentera
Mats Strandberg
Jag älskar att få min pojkvän att kvida
Min pojkvän läser igenom de 280 sidor jag hittills fått ur mig till nya boken.
Jag har sån himla tur att jag är ihop med någon vars åsikter om mitt jobb jag verkligen respekterar. Han är skådis, så han är bra på att analysera karaktärer och deras motivationer, hur de framstår och om de beter sig någorlunda logiskt. Det är så otroligt skönt att äntligen kunna prata med honom om det jag haft i huvudet det senaste halvåret. Få lite perspektiv på karaktärerna, handlingen, själva rytmen i boken. Och framför allt; få veta vad som faktiskt otäckt. Därför är jag förstås väldigt nöjd med att jag redan fått honom att både gråta över ett dödsfall och kvida av panik.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #skräck #färjan
Kommentera
Mats Strandberg
Hur jag dödar demoner
Pratar med en annan författare om demonerna som alltid börjar skrika i örat på oss när vi börjar på en ny bok. De säger att den kommer att bli dålig, att vi har slut på saker att säga och ord att säga dem med. Att det inte kommer bli några fler böcker. Vi är slut som artister.
De var extra högljudda och ivriga när jag började skriva på boken jag skriver nu. De gav mig all den där prestationsångesten jag helt enkelt inte hunnit med under åren med Engelsfors. Jag försökte peppa mig själv, försökte se på mina anteckningar med de snällaste ögon jag kunde, försökte intala mig att jag ju faktiskt gjort det här sex gånger förut, jag kommer att klara det igen. Det funkade inte.
Jag har insett att det enda sättet för mig är att skrida till verket, skriva mig förbi demonerna. Helt enkelt bara SKRIVA. Låta det bli dåligt, för det blir det alltid i början. Skriva och skriva tills jag börjar lära känna karaktärerna, börjar förälska mig i boken. Det är inte förnuft, det är känsla som biter på demonerna. Så jag begraver dem i ord. Går tillbaka ibland, tar bort det värsta, strukturerar upp handlingen allteftersom nya saker utkristalliserar sig.
Det är lite som det där uttrycket om att ”träningsvärken ska tränas bort”. I mitt fall ska skrivkrampen skrivas bort.
Och visst finns demonerna fortfarande där. De kväker i bakgrunden om att jag aldrig kommer att kunna slutföra den här boken. Att den nog kommer bli rätt värdelös ändå. Men det är svårt att höra dem riktigt när de är begravda i de 280 sidor jag hittills fått ur mig.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #färjan
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Mats Strandberg
Att dumpa information på läsaren
Konstigt hur hjärnan funkar. Vaknade i morse och hade under natten löst ett problem med boken, som jag inte ens visste medvetet att det fanns. Såg nästan en tänd glödlampa som lyste ovanför mitt huvud, som i en tecknad serie.
När man skriver fantasy eller skräck kommer man ofta till en punkt där det är dags att berätta för läsaren vilka regler som gäller (eller vilka regler som påstås gälla). I första hand försöker jag skriva efter devisen show don’t tell. Det går ofta att ”smyga in” information genom händelser och karaktärernas agerande, utan att de ska behöva berätta saker för varandra i dialog. Men ibland, om till exempel människorna möter ett gäng utomjordingar och får chansen att prata med dem, så måste de ställa de frågor som läsaren vill ha svar på. Det här är de fruktade ”infodumparna”, som är så sjukt svåra att få till.
Herregud, vad jag och Sara kämpade med några infodumpar i Engelsforsböckerna. Där hade vi en komplex mytologi, som vi ville få fram så lättbegripligt som möjligt. Vi hade sex Utvalda som ofta fick information samtidigt; smarta tjejer som ställde följdfrågor och ifrågasatte och dessutom hade helt olika syn på det de fick veta. I de här scenerna kunde varje ord, varje kommatecken, vara en potentiell maskburk vi absolut inte ville öppna. (Jag ska villigt erkänna att Sara alltid såg maskburkarna på längre avstånd än vad jag gjorde.)
Det var så viktigt för oss att tjejerna skulle vara smarta, snabbtänkta och kunna ställa de rätta frågorna utifrån den information de fått. Det finns få saker som är så frustrerande som när karaktärer står med öppna, tysta munnar och bara accepterar allt fantastiskt de får veta. Men dumma karaktärer är onekligen lättare att ha att göra med som författare. För varje ny sak De utvalda fick veta, varje liten ny detalj, var vi tvungna att fråga oss själva: Skulle alla närvarande acceptera den här informationen, från den här källan? Vad skulle de tycka? Och hur ska vi göra för att inte leda in någon av dem på ett spår som vi inte vill att de ska hitta till ännu?
Hur som helst. Problemet som min hjärna löste i natt var ”infodumpen” i min bok och varför den inte fungerat. Jag skrev den med för mycket Engelsfors-tänk, utan att inse att i den här boken kommer informationen under helt andra förutsättningar, till en helt annan sorts karaktär.
Det är sommarens hittills vackraste dag. Havet glittrar, solen är perfekt varm, och jag har egentligen en ledig dag. Men jag tänker kura in mig i det mörkaste rummet inomhus och kämpa med den här urjobbiga, bångstyriga scenen nu. Och jag ser fram emot det.
Konstigt hur hjärnan funkar.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #skräck #fantasy #färjan #engelsfors
Kommentera
Anmäl textfel
