Mattias Lönnebo
Gaimans fall?
Neil Gaiman är en världsberömd författare som skrivit manus till åtskilliga hyllade filmer och TV-serie och många romaner. Han är framför allt känd för sin översvallande fantasi och provokativa humor. Coraline, Goda omen och Amerikanska gudar finns på de flesta bibliotek och i bokhandeln. För att inte tala om serierna på Netflix oxh andra strömningstjänster.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #övergrepp #sex #fantasy #TV-serier
Kommentera
Mattias Lönnebo
Karaktärsdaning
Något som är avgörande för en god berättelse är att skapa intressanta och engagerande karaktärer. Och ett sätt att fördjupa dem är ställa frågor till dem. Ett slags tänkt intervju alltså. Varför ska man behöva veta så mycket om deras bakgrund och inre liv? Jo, för även om detta inte alls nämns i berättelsen, så påverkar det hur dina karaktärer beter sig, och hur de reagerar i olika situationer. Här kommer några exempel på frågor som man kan använda sig av:
Avdelning: Skriv! Taggar: #denförstasången #karaktärer #skrivtips #fantasy #mattiaslonnebo #intervju
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Spegelstaden
”Spegelstaden” är den tredje och avslutande delen i Justin Cronins ”Passagentrilogin” som inleddes med en hyllade ”Flickan från ingenstans”. Det är en dystopisk fantasyskildring som utspelar sig i ett framtida USA där människornas kamp mot viralerna (människor som smittats av ett virus) intensifieras och går mot ett crescendo. Denna den tredje delen är av tegelstenskaraktär och räknar in på knappa 800 sidor, även de tidigare delarna är omfångsrika. Lyckas han då hålla greppet om läsaren i en så pass massiv avslutande del? Ja, jag tycker faktiskt det. Faktum är att jag nog anser den vara den främsta av de tre böckerna.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #fantasy #Passagentrilogin
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Dit du inte får gå
I höstas kom det en bok i min brevlåda. Det var boken ”Dit du inte får gå” av Emil Haskett. När jag läste på baksidan, den fångade mig med ord som socialrealism, urban fantasy och magi, fick jag en känsla av att den här boken blir intressant att läsa. Tyvärr, precis som vanligt, var det många böcker som låg på tur så den blev liggande. För ett par veckor sedan var det så dags för läsning och här kommer en nedteckning över min upplevelse.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #urban fantasy
Kommentera
Mattias Lönnebo
Drömfångarna fick litteraturstöd
Som författare idag får man ofta växla mellan att få sina böcker utgivna på traditionella förlag eller som egenutgivare. Min surrealistiska ungdomsbok Drömfångarna var på vippen att få bli utgiven på ett av landets största förlag, men snubblade på mållinjen. Manuset ledde också till att ett annat förlag beställde en liknande bok men med lite annorlunda inriktning. Jag visste att jag hade något här och tyckte att Drömfångarna förtjänade ett bättre liv än i skrivbordslådan.
Avdelning: Skriv! Taggar: #litteraturstöd #fantasy #bibliotek
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Alfa och Omega
Noveller av Oskar Källner har jag läst tidigare då han är en pålitlig leverantör av fina berättelser i olika antologier utgivna av till exempel Affront förlag och Fafner förlag (hans egna förlag). Denna gång har jag läst ”Alfa och Omega” som är en novellsamling med enbart noveller av Oskar Källner.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #fantasy #noveller #SF
Kommentera
Lena Köster
Minna - en älva också för vuxna
Den ständiga kampen mot ondskan. Sagornas grund är också basen i Uppsalaförfattaren Monic Arvidsons böcker om tjejen och älvan Minna, som otippat har fått mig fast. Jag som inte ens gillar fantasy. Men här lyckas författaren fånga in läsaren i sitt sagogarn.
Vad är det som gör att man inte kan släppa taget om en bok? Spännande handling, personer som snabbt kommer en nära, ett språk som håller - det bjuder Monic Arvidson på i sina (hittills) två böcker om älvan Minna som både är en vanlig tjej och en älva, med uppdraget att kämpa för det goda. "Minnas hemlighet" och "Minna och monsterungen".
Det vimlar av fantasyböcker, gamla som nya. C S Lewis, Ursula Le Guin m fl stora och etablerade mästare i genren. Men man måste inte alltid gå över ån efter vatten.
Uppsala har flera nutida fantasyförfattare, till exempel Mattias Lönnebo, som också bloggar här på Litteraturmagazinet. Och så nu Monic Arvidson.
Vem är hon och varför skriver hon fantasy? Journalist och författare presenterar hon sig som på nätet.
Jag frågar henne per mejl och får veta att hon började skriva veckotidningsnoveller i tonåren och även skriver en och annan sådan i dag. Att hon har skrivit flera andra böcker. Att hon inte hade siktat på att skriva fantasy/saga, men att hon plötsligt gjorde det och att möjligheten att verkligen hitta på, fantisera utanför verklighetsboxen, är något som tilltalar henne.
-Jag fick blodad tand när jag skrev och illustrerade bilderboken "Leka med Stjärnor" 2011, som egentligen inte var tänkt att bli en bok utan en utställning. Men fantasyn har nog alltid funnits med mig som en vän och en tröst när det varit motigt, skriver hon i ett svarsmejl som avslöjar att hon inte bara skriver, utan också målar.
Där är det förstås: fantasin som tröst, som motvikt, som en tankstation för kraft och mod och lust. Som när man var barn. Fungerar på vuxna också.
Efter den första boken om Uppsalatjejen Minnas äventyr kom uppföljaren "Minna och Monsterungen" där den oerhört jobbiga, aggressiva, farliga monsterungen kanske visar sig vara något annat, en individ med stora förmågor. Ungefär som bråkstakarna i en klass och även mobbarna kan bära på förmågor som de inte ens vet om, reflekterar mitt "verklighetsjag".
Det är den här närheten mellan vår upplevda verklighet och den flödande fantasin, som Monic Arvidson är så bra på, att jag gärna vill läsa bok nummer tre, som jag hoppas hon skriver på just nu!
Minna rör sig både i tid och rum: till det förgångna och till framtiden och mellan världar i universum. Hennes dubbelliv som tjej/älva börjar med en vit ekorre och ett hål i marken - en liten vinkning till Alice i Underandet. Men inte mer än en vinkning. Minna har sin helt egna story.
Inspirationen till en del av de miljöer som beskrivs kommer från Armenien, ett land som med sin 6000-åriga historia och storslagna natur intresserar författaren. Till exempel har Urartugården, som figurerar i bok nummer två, fått sitt namn av det ställe där Noaks ark strandade, berättar Monic Arvidsson i ett mejl. Alltså Ararat, förmodar jag.
-Det är lustfyllt att hitta på saker, skriver Monic Arvidson.
Och banne mig, är det inte minst lika lustfyllt att läsa hennes påhitt och hänga några timmar med Minna i de olika världar hon besöker!
PS Monic Arvidson har pubicerat böcker på olika förlag, men böckerna om Minna äger hon själv.
Avdelning: Fantastik Taggar: #saga #fantasy #fantasi #verklighet #gottochont
Kommentera
Maria Sidén
Adventskalendrar för bokmalar
Den perfekta julkalendern för att locka barn att läsa eller till er redan frälsta.Tre adventskalendrar med 24 kapitel, ett om dagen som doktorn ordinerat.
1. En förtrollad jul= Gillade denna skarpt. Förvånad över hur pass indragen mellan sidorna jag blev.Marthas Kusin flyttar in hos dem, först är det bara jobbigt. Men plötsligt byts brottas Martha och hennes bror med kontrasten av för lite julpynt och en magisk värld framför fötterna. Viktiga och aktulla frågor tas upp, men inga moralkakor utan boken tindrar fortfarande av sagans skimmer...
2. Rädda julen= Vackert tecknad rolig fantasy bok. Jag gillade den underfundiga tonen,knäppa älvor och en överdrivet ihopsyltad juldeckare för små detektiver. Russin förvandlas till harlortar i glöggen och julsaker försvinner spårlöst.Tydliga tecken på att julen är i stor fara! Lina och peppar(en älva, eller egentligen en tolva ) bestämmer sig för att rädda julen! En fniss framkallande juljuvel...
3. Tro på tomten=läste jag förra året och är en fortfarande en klar favorit, även för större nissar. Riktigt rolig. Är du som jag lite lätt cynisk till julstress och kommersialismen kommer du älska denna. Scrooge eh jag menar Tomten har fått nog av människorna. Lussekatterna smakar bajs, hyacinter slokar...Ja listan över en sorglig ankommande jul kan göras lång. En julrysare med färgsprakande innehåll, inte bara grönt och rött utan det finns allt från magiska speglar till tomtens passop som heter skrufs väntar mellan bladen...
Avdelning: Barn Taggar: #adventskalender #jul #24 kapitel #magisk värld #fantasy #tomten #scrooge
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Daniel Gunnarsson
Kraften
Så var det då dags för Korpringarna del 3, ”Kraften”, den avslutande delen i trilogin om Hirka och Rime skriven av norskan Siri Pettersen. De båda tidigare delarna ”Odinsbarn” och ”Röta” har jag uppskattat mycket så det kändes inspirerande att ta tag i ”Kraften” för att äntligen få veta hur det skulle gå för våra unga hjältar.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #fantasy
Kommentera
Mattias Lönnebo
Författare och katter
(Bilden ovan - författarkatten Tiger)
Vad har jag gemensamt med flera världsberömda författare? Med Hemingway, Joyce Carol Oates, Philip K Dick, Margaret Atwood, Stephen King och Doris Lessing. Ja, inte är det försäljningssiffrorna i alla fall! Det är ett som är säkert! Och inte är det alla fans. Nåja, lusten att skriva som ibland tar sig uttryck i en nästan tvångsmässig besatthet kanske är något vi har gemensamt?
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #katter #författare #fantasy
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Vanderland
Jag vill börja med att tacka författaren Erik Granström för det episka äventyr han har tagit mig med på i och med Krönikan om den femte konfluxen. När jag för några år sedan, 2010, köpte pocketutgåvan av ”Svavelvinter” visste jag nog inte riktigt vad jag gav mig in på. Men jag blev lockad av titeln och omslaget även om läsningen till en början gick trögt. Ett påpekande kan vara på sin plats, detta är inte ungdomsfantasy utan böckerna vänder sig främst till äldre läsare. Men efterhand tog bokens karaktär med ett myller av personer och parallella historier tag i mig och jag var obevekligt fast i berättelsen.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #fantasy
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Mattias Lönnebo
Hänt på Bokmässan
Bokmässan 2016 är som ett nöjesfält för bibliofiler, författare, läsare och marknadsförare. Med stor förväntan åkte jag dit för att signera några av mina egna böcker för Verbum förlag, samt att träffa Litteraturmagazinets gäng och författarkolleger. I dörren mötte jag Leif GW Persson, men avstod från att tränga mig på och be om en autograf.
En rolig sak var Fantastikgränden, där man hade samlat många av fantasyförlagen och SF-bokhandeln. Det går framåt för de små och oberoende förlagen, och jag tänkte därför visa en del bilder från just deras försök att synas i vimlet. En rejäl marknadsföringsplats togs också upp av Storytel, trots att man inte säljer några böcker, utan är en tjänst för strömmande ljudböcker. De fick därför fylla ut sin scen med massor av orange tyg och hörlurar i mängd. Faktaböcker, läromedel och de alltid så populära matlagningsböckerna var också de mycket väl exponerade.
Här signerar jag "Innan lyktorna slocknar" för Verbum förlag.
Linus Glansholm himself, Litteraturmagazinets VD säljer Muminmuggar och diskuterar litteratur.
Special price, only for you!
Kim Kimselius, internationellt framgångsrik egenutgivare, som visar att det faktiskt går att klara sig utan de stora förlagen.
Erik Granström signerar Svavelvinter och andra böcker vid SF-bokhandeln.
Elin Holmerin för uppstickarförlaget Undertide och Epok.
Catoblepas låter sig inte krossas av systemet!
En vägg hade byggts upp av bokkartonger märkta med denna text. Fyndigt!
Sandra Petojevic i sin fantastiska hatt, Anna Runhage och Tora Greve sålde sina böcker tillsammans.
Peter Bergting, som också illustrerat mina böcker, signerade och ritade och gjorde unga och gamla köpare lyckliga!
Eva Holmquist och Annah Nozlin. Flera mindre förlag delade monter för att hjälpa varandra.
Fria ligan: Rollspel i snygg design och fantastiska illustrationer. Rollspel är kultur, litteratur och popkonst!
Swedish Zombie förlag bidrar till en känsla av DOOM! Deras böcker är mycket välgjorda och genuint obehagliga samtidigt som bemötandet i montern var vänligt. Det är lömskt!
Så här fullt var det under lördagens morgon. Men det fylldes på och snart blev det riktigt proppfullt.
Temat för bokmässan var Yttrandefrihet. Som vi vet har det varit en hel del diskussioner och debatter angående vilka som ska få medverka. Polisbevakningen var tung, och Lars Vilks fick i stället medverka i en TV-debatt sänd från hemlig ort pga av dödshot. Det var för farligt att låta honom medverka i folkvimmlet.
Det fria ordet är under belägring från extremister i den demokratiska västvärlden, och från stater och terrorister i diktaturländerna. Bokmässans populäritet visar i alla fall att vi inte tänker låta det fria ordet tystas i Sverige!
Avdelning: Fakta Taggar: #bokmässan #2016 #yttrandefrihet #fantasy
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Mattias Lönnebo
Semestern är över
Det blev en sommarledighet helt utan skrivande. Jag hade jobbat hårt i våras, både på mitt ordinarie arbete och med min nya bok "Innan lyktorna slocknar". Det tog på krafterna att färdigställa den, men vi blev nöjda, både med Peter Bergtings fina omslag, och med redigeringen. Boken släpps i september och är en fortsättning på "Genom Skuggornas dal" (Verbum förlag 2013)
Avdelning: Barn Taggar: #skriva #fantasy #läsa
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Kristina Hård
Riktiga troll?
Vi har perfekt sommarväder. Riktig svensk sommar, säger vi och njuter. Ljusa timmar stör sömnen och får oss att kapitulera inför faktumet att timmarna helst måste nyttjas. För vem vet, resten av sommaren kan bli regnig, gråmulen, trist. Hotet om dåligt väder tvingar oss till soldyrkan så fort vi får chansen. Okej, det kanske är jag, men jag tror att det är en känsla som är enkel att plocka upp på de breddgrader vi lever. Vinterhalvåret är så mörkt, sommaren så ljus. Det är som två olika liv som levs parallellt. Det finns ett vinterjag och ett sommarjag.
Trots sol och svensk sommar tog jag mig ändå inomhus, till Nordiska museets folkminnessamling efter ett besök på Fantastika, den svenska science fiction kongressen som gick av stapeln 17-19 juni i Sickla, Stockholm. På Fantastika satt jag bland annat med i en paneldebatt om nordisk fantasy. Vi kom från Sverige, Danmark, Norge och Finland. Frågan var om det finns något specifikt, en själ som går igen i nordisk fantasy liksom det kan sägas göra i nordisk deckarlitteratur?
Jag tror att klimatet påverkar alla som bor här. Det avgör vad vi äter, vad vi gör, vad vi försakar för att få de där solstrålarna mot vår hud på sommaren, i trots mot vintermörkret och kylan. När vi ger oss ut på jakt efter folktrons väsen i våra texter så har vi upplevelsen av detta med oss. För det är i naturen vi har fått lära oss att de håller till. Så kanske finns det något specifikt som går igen i nordisk fantasy. Men då ska man komma ihåg att folktron ändå spretar och drar åt alla håll. Dessutom influeras den utifrån. Vi jämförde till exempel troll. Det finns inget enhetligt troll i hela Norden. Inte ens inom Sverige.
Ingen kan väl ha missat DN:s kampanj på teve, om riktiga troll? Riktiga troll, enligt DN, är snälla, ärliga och har gott uppsåt. Till skillnad från nättroll. Men är det så? Vad är egentligen riktiga troll, eller vad var ett troll förr i tiden? Det var troll jag letade efter när jag bläddrade bland korten i folkminnessamlingens excerptkatalog. Det finns kanske inget färdigt facit på vad ett troll är, men sammanfattningsvis kan man väl säga att de var inget att leka med. Man hinner inte mycket på några få timmar, men lite roliga kommentarer från förr hittade jag ändå.
Troll tyckte om att lura de stackars människorna. Olaus Magnus nämner i ”Historia om de Nordiska Folken” från 1500-talet, att troll visserligen kunde låtsas vara snälla men på sikt ville de förgöra oss. Ofta ville de även vara anonyma. Fick man reda på ett trolls riktiga namn fick man makt över det. Ur trollsynpunkt var det dåligt. Samtidigt var trollen ofta rätt dumma och avslöjade sig själva.
De sägs ha haft en glupande hunger och förkärlek för öl. Okorsat öl i citatet ovan, som i att någon glömt att göra korstecknet över öltunnan eller kanske missat att lägga ner en sax. Stål och kors var alltid en säkerhetsåtgärd, annars stal trollen ölen. Förutom pepparkakor kunde en trollmåltid bestå av minst en gryta gröt, en bytta smör och en hel pannkakssmet. Det ska ha funnits en flicka i Karlshamnstrakten som kunde äta allt detta och mer därtill för att hon var besläktad med trollen. Liksom en annan trolljänta som beskrivs som söt och rar, men lite besynnerlig då hon aldrig åt. Men det gjorde hon visst. När ingen såg det kunde hon skruva av huvudet och hälla ner maten.
Ofta levde trollen i närhet till människorna. I stora Walkeberg, förbi vägen från Rackeby mot vattenvägen mot Järna, sägs det ha bott troll som skar käppar ute på Lindön för att aga sina barn. och i Herkmeri by fanns en flicka rådig nog at hugga fingrarna av ett troll med yxa när det stack in handen genom fönstret för att stjäla smör. Blodet sprutade.
Uppfattningen om att troll skulle vara sympatiska, ärliga och rättskaffens är nog en senare konstruktion påhejad av ”Trolltider” och andra snälla sagor för barn. Även vår uppfattning om älvor verkar ha genomgått förändring över tid. Det första jag tänker på när jag hör älvor är älvdans och dimma över myrar. Men bildgooglar jag älvor får jag upp en massa tingelingvarelser (ni vet som Tingeling i Peter Pan). Vackra kvinnliga miniatyrvarelser med vingar. Gärna med flortunna fjärilsvingar. Gulliga. Små, Vackra. Magiska. Egentligen sagoféer. Inte får jag upp bilder på maskar, råttor med fiskstjärtar eller märkliga jordlevande djur.
Fast det borde jag kanske...
”Det finns 9 slags älvor. Somliga är långa precis som ålar, och somliga är runda precis somkulor", hävdade till exempel Hulda Jonsson (även känd som Pulver-Hulda) vid början av förra århundradet när hon fick frågan vad en älva är. Och hon var inte ensam, för vid samma tid menade Johan Persson : ”Det finns flera slags älvor, vattenälvor och jordälvor. I vår sommarlagård har vi en älvgång. Vattenälvorna har vi nere i källan. De är långa och hårda som trådar.”
Och i Elfbacken nedanför Näsbyn i Husby socken ska det ha funnits ett hål som ansågs vara en älvgång. Där små djur som liknade råttor med fiskstjärtar sprang in och ut. En stackars man som försökte plugga igen hålet drabbades av bölder över hela kroppen. För det var ju allmänt känt att det var svårt och farligt att försöka bli av med älvorna. Dessa hämtade ju som bekant sin näring från spädbarnsblod. De sög nämligen på bebisfingrar. Var ungen kinkig och skrek, fingrarna vita och lite spetsiga i fingertopparna, då var det älvorna som varit framme.
Så njut av den svenska sommaren, håll ett vakande öga över ölburkarna vid grillen och se upp för allt som rör sig likt trådar.
Avdelning: Fantastik Taggar: #troll #älvor #riktiga troll #nordisk fantasy
Kommentera
Sandra Sandström
Nykläckta böcker del två
Jag badar i havet, plockar smultron och fästingar och kliar sönder myggbett. Med andra ord har juni blivit juli och sommarläsningen fortsätter. Här kommer listan på böckerna från förra månadens utgivning som jag är mest nyfiken på.
Taggar: #nykläckta #nyfikenpå #sommar #ung #blandat #kärlek #Mellanöstern #teater #thriller #hbtq #politik #pseudonym #debut #fantasy #feelgod #nytryck #mat
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Daniel Gunnarsson
Ur varselklotet
Inför årets Bokmässa var det en speciell bok jag bestämt mig för att jag skulle titta extra efter nämligen Simon Stålenhags ”Ur varselklotet”. Jag hade redan följt honom på sociala medier och kollat upp hans Art Gallery på nätet. Men som den bibliofil jag är ville jag naturligtvis ha tag på ett alldeles eget exemplar av boken eller som biskopen sa ”härtill är jag nödd och tvungen”!
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #SF #fantasy
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Sista riket - Mistborn bok 1
Ibland kan det vara som så att man inte riktigt kommer in i en bok. Man lyckas bara läsa korta stycken utan att komma någonvart. Rytmen och ”nerven” i läsningen bara undflyr en hela tiden. Därmed kommer man inte heller in i handlingen och karaktärerna förblir opersonliga, nästan ovidkommande. Så var det för mig med Brandon Sandersons ”Sista Riket”. Men en höstdag för ett par veckor sedan så kände jag mig inte riktigt pigg. Jag orkade inte upp ur sängen utan blev liggandes kvar. Jämte mig på nattduksbordet hade jag, just precis, ”Sista riket”!
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #fantasy
Kommentera
Kristina Hård
Var kommer idéerna ifrån?
Jag har haft några skrivbefriade veckor nu i slutet av sommaren. Imorgon måndag sätter det igång igen, när det sista ska sättas på plats innan manuset till Snösommar ska iväg till tryckning.
Först tänkte jag oh vad skönt att inte behöva tänka på text, sedan insåg jag att jag gjorde det ändå. Saker liksom dyker upp, blir till småbitar som hjärnan inte kan låta bli att länka ihop med andra idéfragment som redan finns där.
Så när jag läste om att det i Tyskland kan (teoretiskt) vara olagligt att publicera foton av sin mat när man är på restaurang (kockar har klagat på att det är upphovsrättsintrång), så länkade min hjärna på något sätt ihop det med fördröjningarna i motorvägsköer som jag skrev om för ett antal inlägg sedan:
”Det är lite som på motorvägen. Det blir ett stopp i en av körbanorna. Inget stort, men kanske att en vägsträcka behöver asfalteras eller en bil får problem och behöver bärgas. Genast bildas köer, trafiken saktar ner. Är det mycket trafik för att alla är på väg någonstans, som nu på sommaren när semester och fint väder spelar in, när tider till en färja eller ett flyg måste passas, så kan köerna bli väldigt långa. Och fastän hindret undanröjs, kanske till och med snabbt, så dröjer sig störningen kvar. Det går långsammare ett tag, det tar tid för trafiken att lösas upp och återta takten som rådde innan händelsen.”
Det kan bli en novell av det här, tänkte jag. Igår kom tredje pusselbiten som behövdes. Den tänker jag inte avslöja, men den har med tidsresor att göra.
Och så i natt drömde jag om ett hav och en annalkande storm, moln som formerade sig redo för snurrande tornados. Jag stod på stranden. Vattnet var kristallklart. Och på botten som sluttade brant hade alla varelser som tillhör havet samlats en två tre meter under ytan, tillsammans med massor av pingviner (ja, under ytan) som alla stirrade upp mot mig med pekande näbbar.
Penguins Edinburgh Zoo 2004 SMC" från Wikimedia Commons
Avdelning: Fantastik Taggar: #idéer #idé #novell #science fiction #fantasy
Kommentera
Kristina Hård
Förra helgen
I helgen (7-9 aug) var jag i Linköping på sf- och fantasykongressen ConFuse (Swecon 2015). Fantastiskt! Massor folk träffas och diskuterar böcker, lyssnar på paneler och föredrag (om allt från böcker, att skriva, framtiden, japanska spöken m.m.). Vill ni veta mer om vad en kongress är så rekommenderar jag att man lyssnar på Fantastisk podds senaste avsnitt: Konfys på ConFuse? Jag var en av hedersgästerna, vilket var enormt naturligtvis! Ett sådant där tillfälle när man faktiskt känner sig som författare (tro mig, ibland kan man tvivla, speciellt när det låser sig skrivmässigt). Oftast är det tre hedersgäster. En svensk författare inom fantastik och två från andra länder. Den här gången var det Madeline Ashby från Kanada (som skriver om robotar och AI) och den brittiska författaren Ben Aaronovitch, känd för sin Rivers of London-serie. Men vi var inte de enda författarna där. Många fantastikförfattare var med i programmet och pratade om allt från troll till robotar. Även flera fantastikförlag fanns på plats och visade upp sina böcker.
Det var tre dagar av paneler, föredrag, diskussioner, läsarmöten, författarmöten, träffasoch ha trevligt. Som en mindre version av bokmässan i Göteborg, fast med enbart fantastik.
På en av panelerna pratade vi om troll i svensk fantasy. Panelen inleddes med spontansång av Trollmors vaggsång. När vi kom till refrängen stämde alla i publiken in i Oh ajajaj buff! Det säger något om hur djupt rotade trollen är i oss alla. På fotot syns jag, Oskar Källner, Caroline Gómez Lagerlöf (som modererade panelen), Anna Vintersvärd och Rasmus Kaj (foto Patrick Centerwall).
En av de största behållningarna av att åka på en kongress är att man träffar både läsare och andra författare, och får lov att vara ett fan själv! Så när det var försläpp av några av höstens tidiga svenska fantastiktitlar passade på att införskaffa dem och få dem signerade! (Texas Whiffer av Björn Cederlind, Yuko av Jenny Milewski och Dit ingen annan går av Anders Torstensson). Men även andra delen av Madeline Ashbys iD (första delen Vn sålde slut för fort!) och Ben Aaronovitch Moon over Soho (andra delen i serien, första läste jag redan när den kom ut för några år sedan). Jag missade David Nickels bok The ’Geisters (skräck och poltergeistar) som lät väldigt spännande (och missade alltså även chansen till att få den signerad av författare själv). Men den ligger helt klart på min läslista.
Jag önskade att jag hade kunnat gå på många fler av panelerna, föredragen m.m. än jag hann. Att jag hade kunnat vara på flera ställen samtidigt (det kanske är ett romanuppslag?)
Men en känsla som var väldigt stark på ConFuse var att fantastikgenren i Sverige växer så det knakar. Det är bra.
Avdelning: Fantastik Taggar: #kongress #science fiction #fantasy #fantastik #swecon
Kommentera
Mattias Lönnebo
Det sista kapitlets märkliga känsla
Jag har under några år skrivit noveller som alla utspelar sig i min fantasyvärld Tabor. (Amsalor och draken, Kanariefågeln och fladdermusen) Novellerna är avslutade äventyr men kan också läsas som kapitel i en helhet. Min tanke med detta är att boken ska fungera extra väl när den unga läsaren kanske känner att en tjock bok är lite för mycket. Eftersom varje kapitel är en avslutad berättelse (novell) kommer den där känslan av att man klarat av något. Jag tror det är en bra känsla. Och den lockar förhoppningsvis till mer. Till läslust.
För mig personligen infinner sig känslor av både tillfredsställelse och rastlöshet. Vad ska jag nu göra med mina tidiga mornar innan de andra i familjen vaknat? Fundera på nästa skrivprojekt? Läsa en bok? Det får bli en frukostbladning av dessa smakliga pålägg. De berikar varandra och förhöjer upplevelsen av att ha klarat av något. Kanske man skulle prova något helt nytt och oväntat? Kan man blanda ägg och jordgubbsmarmelad?
(Bilden ovan är från omslaget till den kommande boken "Äventyr i Tabor". Utgivningsdatum ej fastslaget)
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #avsluta #fantasy
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Mattias Lönnebo
Intervju med Oskar Källner, Fafner förlag
(På bilden Oskar Källner. Fotograf Angelica Klang)
Hur kom det sig att du startade ett förlag?
Under en längre tid skrev jag på det manus som sedan blev mina fantasyböcker Drakhornet och Skogens hjärta. Jag försökte som de allra flesta att få dem utgivna på något av de stora förlagen. Och som de allra flesta blev jag refuserad. Samtidigt trodde jag på min egen berättelse och jag hade gott om testläsare som berättade hur mycket de älskade historien. Jag var helt enkelt tvungen att få ut min text i världen, så att den kunde få andas och vara fri.
Vändpunkten kom nog när jag insåg hur extremt låg sannolikheten var att bli utgiven på ett etablerat förlag. De får tusentals manus varje år, och ger kanske ut en eller två debutanter. Chansen är alltså bara några promille. Jag insåg då att systemet var skapat för förlagens skull, inte för författarna. Och det är inget konstigt. Förlag måste gå med vinst. Annars kan de inte existera. Men jag var inte intresserad av att tjäna pengar, utan av att få ut mina böcker. Om då systemet inte gör det som jag vill, varför ska jag följa det? Om musiken skorrar, varför ska jag dansa?
Så jag startade mitt eget förlag, gick runt systemet och skapade min egen utgivningsplattform. Idag är jag så otroligt glad över det. Inte bara har jag total kreativ kontroll över mina böcker, då jag själv hyr in redaktör, illustratör och formgivare, utan redan från första boken har det gått jämnt ut ekonomiskt. Så jag har världens bästa hobby, och det kostar mig inte ett öre.
Vilka är dina drivkrafter?
Jag vill få ut mina texter, att de ska andas och få leva. När man läser en text så möter man den, och i mötet tar man med sig sin egen förförståelse och skapar sina egna bilder. På så sätt är läsning en oerhört kreativ sysselsättning, enligt min mening mer så än t.ex. film och tv-spel. Nu älskar jag både film och tv-spel, jag har varit en gamer hela livet, men jag tror att det händer något extra i hjärnan när man läser en bok. Läsaren blir en medskapare i den värld och historia som författaren vill förmedla. Texten är aldrig enbart författarens, utan är sin egen entitet mellan författare och läsare, som ständigt går att tolka, och omtolka i nya kontexter.
Det kanske låter lite teoretiskt, men för mig är det där mötet, och att få vara med och skapa sådana möten, något oerhört spännande. Det är en enorm drivkraft.
Och så är det alltid kul att skriva om tentakelmonster, rymdskepp, androider, tidsmaskiner och sådant, som man visserligen kan ha med bara för att det är roligt, men också för att tänja våra ramar och vår förståelse av verkligheten.
Man kan ana en del kluriga tankar om livets mening, relationer och annat djupt i många av dina berättelser. Kan du berätta mer om det?
För min del är det de existentiella och etiska frågorna som är de intressanta. Vad är det att vara människa? I alla hennes glimrande facetter ... Är inte det den fråga som all litteratur egentligen, någonstans, ämnar besvara? Litteratur är vår spegel, som vi håller upp framför oss i ett försök att se och förstå vilka vi är. Sedan tycker jag att just science fiction, fantasy och skräck är några av de absolut bästa genrerna för att utforska denna sorts frågor, för man kan dra saker och ting till sin absoluts spetts, på ett sätt som inte går inom så kallad ”realistisk” litteratur.
Sedan har jag ofta mycket action också. Jag gillar action. Men action utan karaktärer, utan substans, utan ett existentiellt ramverk att falla tillbaka på, blir lätt bara bling, bling och pang pang. Sådan underhållning kan visserligen också vara skön någon kväll när man är trött och vill stänga av hjärnan. Men för det mesta föredrar jag att ha hjärnan påslagen, och då vill jag ha något med mer substans.
Hur går det till när förlaget väljer omslagsbilder?
För det mesta hyr jag in en illustratör. Nu på senare tid har många av mina omslag gjorts av den mycket talangfulle Andreas Raninger. Han har bl.a. gjort illustrationen till både Munins skärvor och Stormvinge. Då brukar han läsa historien, göra en skiss och skicka över. Sedan diskuterar vi bilden fram och tillbaka, och så växer något nytt och spännande fram. Han har förmågan att alltid överraska mig. Det är härligt.
Sedan använder jag en del bilder från bildbanker också. Då gäller det att hitta en bild som verkligen känns rätt hela vägen ner i hjärtat. Men jag föredrar, om det är möjligt, att någon målar en unik illustration.
Vad är du aktuell med just nu?
Jag har precis släppt min nya bok Stormvinge. Det är en hästbok, fast med flygande hästar. Det är min tribut till Walter Farley och hans böcker om Svarta hingsten. Det var den första boken jag läste som nioåring. Den kom att skapa en omättlig läshunger i mig. Roligt nog har Stormvinge, sedan den släpptes, fått flera riktigt fina recensioner. Min förhoppning är att den ska få betyda samma sak för nya unga läsare, som Svarta hingsten fick betyda för mig.
Hur ser dina planer ut för framtidens utgivning?
Jag har massor av planer, men alldeles för lite tid. Just nu skriver jag på ett antal noveller till ett flertal antologier. När jag är klar med dem ska jag åter ge mig på uppföljaren till Drakhornet och Skogens hjärta. Men jag är dessutom sugen på att skriva en uppföljare till Stormvinge. Dessutom har jag ett dieselpunk-äventyr som ligger och puttrar i bakgrunden, och tusen andra idéer jag vill ta tag i. Men man får helt enkelt ta det lite lugnt och ta en sak i taget.
Vilka råd skulle du vilja ge till den som vill skriva fantasy?
Gräv inte ner dig i världsbygget. Världen finns där för att tjäna din historia, inte tvärt om. Världen är viktig, men än viktigare är karaktärerna, att de är trovärdiga och intressanta. Se till att det är karaktärerna som lyfter din historia. Sedan får du gärna ha ett spektakulär och spännande världsbygge, men det får inte ta över.
Är det något särskilt du vill tillägga? Kanske något om förlagsbranschen i stort?
Jag skulle kunna skriva flera sidor bara om förlagsbranschen och dess framtid. Men jag nöjer mig med att göra några förutsägelser. Vi är mitt inne i en våldsam omvälvning som kommer att skaka om bokbranchen på samma sätt som musikbranchen skakades om för några år sedan. Snart är Amazon här, och e-böckerna kommer till slut att göra sitt definitiva intåg i vårt vardagsliv.
I och med den nya tekniken med billig Print On Demand-tryckning och e-böcker, så har inte längre de stora förlagen monopol på tryck och distribution. Vem som helst kan egentligen fixa kapital nog att ge ut sina egna verk. Detta håller redan på och vänder upp och ner på maktbalansen i branchen. Snart är tiden helt förbi då författaren stod vackert med mössan i hand och bad om att få bli publicerad. Istället kommer författarna att kunna välja och vraka mellan olika utgivningsalternativ, och förlagen kommer att bli mer som servicebolag som hjälper författarna att skapa bästa möjliga bok och ge ut dem. De förlag som inte förstår detta skifte kommer plötsligt att stå utan författare och gå omkull.
Det är en oerhört spännande framtid, men jag är positiv för jag tror det är författarens framtid, och den goda litteraturens framtid som kommer att ha möjlighet att utveckla både ett djup och en bredd vars like aldrig tidigare skådats i världshistorien.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #förlag #fantasy #SF #egenutgivning
Kommentera
Kristina Hård
VÅGA LÄS!
”Det borde finnas en etikett som på vinflaskor, med cirkelgrafer som visar innehållet för teknik, fantasy, drama och hur-man-mår-efter-läsning. Så man vågar testa.”
Hur skulle en sådan se ut, tänker jag och skissar på skoj upp ett förslag.
Vi är ett gäng författare som på hösten 2013 bestämde oss för att göra en podcast ihop. Eftersom vi är spridda över Sverige och Finland är vi uppdelade på fyra grupper. Varannan vecka turas vi om att publicera ett avsnitt där vi pratar fantastik. Eller som Mia Franck så träffande presenterar oss i introt som inleder varje avsnitt:
”Fantastisk Podd. En podcast producerad av fantasy, science fiction och skräckförfattare. På svenska i Sverige och Finland. Vi snackar skriva, böcker, våndor och vändor i våra och andras världar.”
Förra veckan spelade jag, Karin Tidbeck och Nene Ormes in ett nytt avsnitt som vi döpte till Fantastikofobi: rädsla för eller oviljan att läsa science fiction och fantasy. För fobin finns därute och vi som skriver i genren får ofta höra konstiga kommentarer från de som vi i hemlighet hoppas på som potentiella läsare. Etikettförslaget var kreativt, ett av de vanligaste är annars: ”Sånt läser inte jag.” Nähä, varför då? ”För jag har ingen fantasi.”
Fantasilöshet som argumentet har alltid förbluffat mig. Fantasin står ju böckerna för. Fantasin kommer så att säga med läsningen och fantasin är som så mycket annat, möjlig att träna upp. Kan det vara så att de är rädda för att förlorar sig i något som utmanar deras världsbild?
Många vill istället placera fantasy i barnbokshyllorna och barndomen är något man lämnat bakom sig. Science fiction vågar de inte ens närma sig.
”Det känns som om man måste vara civilingenjör för att läsa science fiction.”
"Science fiction är till större delen mest teknik och innehåller ingen egentlig handling."
”Science fiction är bara för män.”
Man behöver inte vara civilingenjör, allt är inte teknik och det är klart att det inte saknas handling. Men det sista uttalandet är extra märkligt. Det finns en rad kvinnliga författare som skriver science fiction. Vi nämner några i podcasten. Ursula K LeGuin, Margeret Atwood, Doris Lessing, James Tiptree Jr (Alice Sheldon), Joanna Ross.
Jag säger VÅGA LÄS!
... och lyssna när vi diskutera fantastik på fantastiskpodd.se
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #fantastik #fobi #fantastikofobi #fantastikfobi #science fiction #fantasy #podcast
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Till Terry
Käre Terry,
Vi har haft en lite ambivalent relation de senaste åren.
Jag upptäckte dig i tonåren, genom att min familj fick kassar med pocketböcker av en vän till min pappa. När han läst ut dem fick vi dem och vi slukade allihop hungrigt dessa papperssamlingar som rymde så mycket mer än sin trycksvärta.
Mamma älskade häxorna, jag älskade bibliotekarien, pappa älskade allt. Vi skickade sms till varann igår. "Har du sett?" "Nej!" "Vilken sorglig dag!" Det var verkligen sorg vi kände. Jag minns vår chock när vi fick veta att du hade blivit sjuk. Vår oro för att du inte skulle skriva fler böcker. Det gjorde du, vi köpte dem, men jag tror inte att någon läste dem.
För sanningen är att jag har gått vidare. Ett tjugotal böcker räckte för mig. Sedan kunde jag din värld och dina skämt utantill. Det kan jag fortfarande. Min älskade bibliotekarie, i vars fotspår jag gått, rent yrkesmässigt och även övertagit hans vana att säga "Ook". DÖDEN, råttornas död, Nanny Ogg, Mormor Vädervax, Margrat Vitlök, Vimes, kapten Morot, patriciern, Rensvind...
Jag lämnade dig bakom mig, men Skivvärlden är fortfarande en del av mig. Jag säger fortfarande "Ook" med jämna mellanrum. Dessutom har min sambo nyligen börjat läsa dina böcker och när han berättar så minns jag. Vi kan skratta tillsammans. Vi kan dela din värld.
Vila i frid nu! Du skrev så mycket om DÖDEN och jag minns alla scener där han kommer för att hämta någon och de frågar vad som ska hända nu. "VAD TROR DU SJÄLV?", frågar DÖDEN och när de har berättat vet vi att det de säger kommer att hända dem. De som tror på reinkarnation reinkarneras. De som tror på ingenting efter döden, de försvinner.
Jag hoppas att du är nöjd med det du trodde skulle hända. Och att du har gott om banana daquiri. Hälsa råttornas död från mig! Ett PIP, istället för ett RIP.
Hälsningar från ett ex som alltid kommer att minnas dig
Avdelning: Fantastik Taggar: #nekrolog #fantasy #humor #Skivvärlden #döden #sorg #minnen
Kommentera
Mats Strandberg
Boken jag längtar efter att läsa
Jag längtar tills jag har tid (och plats i huvudet) för den här tegelstenen: Odinsbarn av Siri Pettersen, den första delen i trilogin Korpringarna. Det är norsk fantasy som tar avstamp i nordisk mytologi. Har hört så mycket gott om den! När vi var i Oslo sist pratade många om boken, och jag och Sara fick också träffa Siri på en rätt så oförglömlig middag. Jag älskar också det snyggäckliga omslaget, med en avhuggen svans. Det författarinnan själv som designat.
Avdelning: Fantastik Taggar: #ungdom #fantasy #norge
Kommentera
Mats Strandberg
Julklappstips: bästa boken jag läst på länge
Har just läst ut Patrick Ness bok A Monster Calls (utgiven på svenska som Sju minuter över midnatt). Pojken Conors mamma är döende i cancer. Ett monster kommer till hans fönster och påstår att det är Conor som kallat på honom. Monstret ska berätta tre historier för pojken, och sedan ska Conor återgälda genom att berätta en fjärde historia: sanningen. Den mest skrämmande berättelsen av alla.
Alltså, jag kan knappt tänka på den här boken utan att börja fulgråta igen. Den klassas som en barnbok, men i all sin enkelhet är den stor och allmänmänsklig. Den handlar om kärlek, förtvivlan och hopp, och hur man hittar mod och kraft att stå ut med den här jävla pärsen som livet kan vara ibland.
Den hyllade författaren Siobhan Dowd kom på idén till A Monster Calls, men dog i bröstcancer innan hon hann förverkliga den. Patrick Ness fick "ärva" idén. Han säger i förordet att han inte ens försökt skriva boken som Dowd skulle skrivit den. Isttället har han försökt skriva en bok han tror att Dowd skulle tyckt om. Jag är övertygad om att han lyckats. Jag vet i alla fall att jag älskar den här boken. Så ge bort den i jul till alla barn du känner, och alla vuxna som har ett hjärta.
För övrigt går alla Siobhan Dowds royalties - för denna bok och hennes tidigare - till fonden The Siobhan Dowd Trust, som hjälper mindre priviligerade barn att få tillgång till böcker. Dowd startade själv fonden strax före sin död 2007.
Avdelning: Fantastik Taggar: #ungdom #nyläst #fantasy #skräck
Kommentera
Mats Strandberg
När bantande tonåringar var helt oproblematiskt
Jag läser om en gammal barndomsfavorit, Agnes Cecilia - En sällsam historia, av Maria Gripe. Åh, vad jag älskade den här boken när jag var liten.
Den är fortfarande stämningsfull och fin, men mindre tidlös än jag trodde. Som i exemplet nedan. På det glada, obekymrade 80-talet var bantningshetsande femtonåringar en helt oproblematisk, tokrolig krydda bara.
Avdelning: Ungdom Taggar: #ungdom #fantasy
Kommentera
Mattias Lönnebo
Urslula Le Guin får stort litteraturpris
Feminist, världsberömd författare och drömmare
Urslula Le Guin fick nyligen ta emot ett av Amerikas finaste bokpriser ur Neil Gaimans hand, ”the Medal for Distinguished Contribution to American Letters 2014” Detta pris avser att belöna ”individer som haft en exceptionell påverkan på landets kulturella arv”.
Avdelning: Fantastik Taggar: #fantasy #pris #feminism #queer #sagor #sociologi
Kommentera
Mats Strandberg
Jag ville stanna kvar i utopin
Jag har just läst ut Maria Turtschaninoffs roman Maresi, om en trettonårig flicka med samma namn. Hon bor i Röda klostret, ett utopiskt matriarkat där kvinnorna bevarar hemlig kunskap om Gudinnan och hennes tre ansikten; Jungfrun, Modern och Haggan. De flesta, inklusive Maresi och hennes nya vän Jai, har hittat en fristad i Röda klostret - de har varit på flykt från svält, från förtryck, från utsatthet.
Jag älskar berättelsen om klosterlivet. Vänskapen. Rutinerna. Skördandet av snäckor. Lagandet av mat. Uppfostrandet av smånoviserna. Maresi är bara 205 sidor, och redan från början förstår läsaren att utopin kommer att slås sönder. Kanske är det därför jag vill stanna kvar i idyllen. Jag ville inte komma till den oundvikliga vändningen, så mycket trivdes jag i Röda klostret. Men när katastrofen väl kommer går det inte att sluta läsa.
Avdelning: Fantastik Taggar: #ungdom #nyläst #fantasy
Kommentera
Mats Strandberg
Min bokmässa i bilder och filmklipp!
Sitter på hotellrummet och väntar på taxin som ska ta mig och Sara från Bokmässan för det här året. Det har varit en helt fantastisk mässa för mig personligen, och det kändes som bra stämning överlag. Vi hade lagom många programpunkter, med stor variation, och träffade massor av fina läsare. Är helt sänkt i hjärnan nu (och jag har ingen röst kvar), men väldigt inspirerad.
Här är bilder från några av mina höjdpunkter på mässan.
Sitter och pratar om Frankenstein med Siri Hustvedt bara, inget särskilt alls... Hamnade vid samma bord som min idol på Norstedts förlagsfest, och jag kan meddela att hon är exakt så trevlig och intelligent och nyfiken på andra som man kan önska att alla etablerade författare vore.
Årets fynd på bokmässan: på Norstedts-festen lärde jag också känna Therese Bohman.
Tack alla som kom till Göteborgs stadsbibliotek för att höra på mitt, Martin Halldins och Maria Svelands snack om Stephen King!
Carol Rifka Brunt och Jenny Jägerfeld. Och en galen stalker i bakgrunden.
På Rabén & Sjögrens fest träffade jag Hillevi Wahl. Om ni missade henne i SVT:s nya serie Djävulsdansen, om missbruk och medberoende, så åtgärda det för Guds skull snarast!
Hade ett spännande seminariesamtal om flickbilden i fantasy med Maria Turtschaninoff, Sara och Johanna Koljonen. Se hela seminariet här, på UR Play!
Lisa Bergström från Sveriges Radio ledde seminariet om filmatiseringen av Cirkeln, där vi också visade ett klipp från filmen för första gången! Det var så kul att få se den första responsen - och den var överväldigande. På bilden: Sara, jag, Cecilia Mardell (producent), Benny Andersson (producent), Levan Akin (regissör). Vi pratade bland annat om musiken som Benny skriver till filmen (!!!), och hur det känns för Levan att säga till Benny Andersson att "det var jättebra, men du kanske kunde göra lite mer såhär..."
Rebecka Åhlund var i hatten. Blir glad varje gång jag träffar henne.
Jag och Sara blev intervjuade på Biblioteksscenen av urfina ungdomar från VIB på Borås Stadsbibliotek.
Träffade Annika Norlin på Rättviseförmedlingens fest. Innan jag och Sara skrev böckerna om Engelsfors hade vi planer på att skriva en filmmusikal - och Annika skulle göra musiken! Drömmer fortfarande om att det projektet ska bli av någon gång!
En del av mitt byte från bokmässan... Nu ska jag bara lyckas släpa hem alltsammans....
Slutligen vill jag såklart tipsa er om att se Saras seminarium med John Ajvide Lindqvist - finns också på UR Play!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #bokmässan #författare #fantasy #skräck
Kommentera
Mats Strandberg
Några goda råd från Stephen King
Har just läst om Stephen King-biografin Haunted Heart av Lisa Rogak. Jag gjorde det som research inför samtalet jag och Maria Sveland ska ha med Martin S Halldin på bokmässelördagen om Kings författarskap, men det var också otroligt inspirerande för mitt eget skrivande. Här har vi en man som skriver för att han älskar det, och för att han är besatt av det. En man som publicerade 63 böcker under de första 35 åren av sin karriär och ändå utmanar sig att testa nya genrer, nya medier, och ständigt läser böcker. Som skriver 4-6 timmar varje dag – inklusive jul och födelsedagar, inklusive dagar då han har lunginflammation. Som kämpade redan på college för att även populär, modern litteratur (som hans stående favorit Shirley Jackson) skulle tas på allvar. Som fortfarande älskar fortfarande att prata om böcker och skrivande. Som inte drar sig för att vara öppet självkritisk, och medge att en del av hans böcker är riktiga lågvattenmärken. Som är generös mot andra författare, genom att hylla dem och ge dem uppmärksamhet. Och dessutom använder sina pengar (och det är många, många, MÅNGA dollarmiljoner per år) till en hel rad välgörenhetsprojekt, allt från att renovera hemstadens bibliotek och barnsjukhus till att hjälpa små bokhandlare att stå pall mot de stora kedjorna genom att skänka värdefulla specialutgåvor.
I en av intervjuerna berättar King om ett råd han fick av en redaktör, och det är faktiskt huvudet på spiken, och precis vad jag behövde ”höra” i den fas där jag befinner mig i mitt skrivande just nu:
”När du skriver en berättelse, så berättar du historien för dig själv. Och när du redigerar är det ditt jobb att ta bort allt som inte har med historien att göra.”
Några andra bra råd från intervjuer med och texter av Stephen King:
The more you read, the less apt you are to make a fool of yourself with your pen or word processor.
Description begins in the writer’s imagination, but should finish in the reader’s.
Write with the door closed, rewrite with the door open.
The worst advice? ‘Don’t listen to the critics.’ I think that you really ought to listen to the critics, because sometimes they’re telling you something is broken that you can fix.
One of the really bad things you can do to your writing is to dress up the vocabulary, looking for long words because you’re maybe a little bit ashamed of your short ones. This is like dressing up a household pet in evening clothes. The pet is embarrassed and the person who committed this act of premeditated cuteness should be even more embarrassed.
You can approach the act of writing with nervousness, excitement, hopefulness, or despair … Come to it any way but lightly.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skräck #skriva #skriva skräck #fantasy
Kommentera
Mats Strandberg
Kul så in i Norden
Har just kommit hem från Norge, såsig i huvudet och svettig under armarna. Efter att i tre dagar ha koncentrerat mig på att hänga med i alla norska samtal har till och med mina egna tankar liksom börjat "eka" på norska när jag är ensam. Men jag är också glad och inspirerad. Det sista jag och Sara gjorde på norsk mark var att medverka på invigningen av NUBB, ett nytt nätverk för nordiska ungdomsbokbloggare. Vi satt i ett panelsamtal med författarkollegorna Harald Rosenløw Eeg (Norge), Sanne Munk Jensen (Danmark), Lisa Bjärbo (Sverige) och Mari Moen Holsve (Norge). Som vanligt kände jag en vag skam över att vi svenskar (jag själv inkluderad) har så mycket sämre koll på våra nordiska grannars kultur än vad de har på vår. I Norge finns det massor av nya, intressanta fantastikförfattare, och jag och Sara har haft turen att få träffa många av dem under våra besök. Jag hoppas att vi kommer att se en utveckling framöver där fler svenska läsare upptäcker nordiska grannländers böcker - och att fler svenska förlag ger oss en chans att göra det, genom att köpa in dem.
Avdelning: Ungdom Taggar: #fantasy #skräck #författare #författarträff #engelsfors #norge #norden #nordiska författare
Kommentera
Mats Strandberg
Snorig i Oslo
Jag och Sara är i Oslo för att lansera den norska översättningen av Nyckeln. Här blir vi intervjuade av det läsfrämjande projektet Ubok. Jag är ungefär hur förkyld som helst och har mer snor än hjärnceller i skallen. Därför hasplade jag ur mig en del oväntade saker - jag kommer nog INTE att titta på resultatet när det läggs upp...
Vi har det dock väldigt, väldigt trevligt här. Norska förlaget Gyldendal är så bra på att skämma bort oss!
(Bild snodd från Uboks Instagram!)
Avdelning: Fantastik Taggar: #engelsfors #norge #fantasy
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Mats Strandberg
Här är hela mitt schema för bokmässan!
Hurra, mitt program på årets bokmässa är så fantastiskt kul! Jag ska bland annat prata om Cirkeln-filmatiseringen, om Stephen King, flickbilden i fantasy, hur man skapar karaktärer, och ha ett samtal med Jenny Jägerfeld och Carol Rifka Brunt som skrivit Låt vargarna komma (Tell the Wolves I’m Home).
Här är schemat:
Torsdag 25 sept
16.30-17.00: Jag och Sara intervjuas i ETC:s monter
Fredag 26 sept
10.30-10.50: Karaktärsdanande: Så skapar du dina huvudpersoner
Jag och Jenny Jägerfeld intervjuas av Ingela Bendt på Litteraturscenen om hur vi blåser liv i våra romanfigurer.
11.00-11.20: Värsta boken
Inspirerande läsning för unga. Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, författare till succétrilogin - "Cirkeln", "Eld" och "Nyckeln" - intervjuas på scenen av ungdomar från VIB på Borås Stadsbibliotek. Och så blir det boksläpp - gratis pocketböcker till unga mellan 13-25 år!
Plats: Biblioteks- och berättarscenen, D-hallen
14.00-14.45: Synen på sexualitet och sjukdomar
Romanen Låt vargarna komma utspelar sig under aidsepidemin på 80-talet. Hur har synen på sexualitet och sjukdomar förändrats sedan dess? Författaren Carol Rifka Brunt samtalar med Jenny Jägerfeld, (Här ligger jag och blöder och Jag är så jävla easy going), och Mats Strandberg (Engelforstrilogin), om sexualitet, vänskap över gränserna och tabubelagda sjukdomar, men också om sina författarskap och hur man följer upp en succé.
Plats: Debattscenen, F-hallen
18.00-18.45: Arbete pågår – en bok blir film (seminarium)
Cirkeln, Sveriges mest framgångsrika fantasyroman genom tiderna, är på väg att bli film. Hur går det till att göra film av en bok? Teamet bakom filmen berättar bland annat om hur manusarbetet gick till, hur visionen för filmen växte fram, rollbesättningen och var i processen de befinner sig nu. Klipp från filmen, som har premiär 18 februari 2015, visas. Medverkande: författarna Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, producenterna Ludvig Andersson, Benny Andersson och Cecilia Mardell, samt regissören Levan Akin. Moderator Lisa Bergström, journalist och radioproducent.
Plats: K1
Lördag 27 sept
10.00-10.45: Flickbilden i fantasy (seminarium)
Den nya ungdomsfantasyn som Hungerspelen, Maresi – Krönikor från Röda Klostret och Engelsforstrilogin har alla kvinnliga huvudpersoner. Hur har kvinnobilden förändrats i fantasylitteraturen? Ger fantasygenren större möjlighet att tänja på gränser och vara nyskapande och fri från stereotyper? Och är det dags att sluta prata om ”starka kvinnor”? Möt Maria Turtschaninoff, Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg i ett samtal med Johanna Koljonen, journalist och författare.
Plats: K2
11.30-12.00: Jag och Sara signerar i Science Fiction-bokhandelns monter
13.00-13.10: Jag och Sara pratar Engelsfors och signerar i Rabén & Sjögrens monter
15.00-16.00: Strandberg och Sveland om Stephen King
Stephen King är ständigt aktuell. Men han kommer kanske aldrig att bli så stor som under 1980-talet. Då var King kungen i var mans bokhylla. Hur kunde en skräckfattare få ett så enormt genomslag? Vad slog denna amerikanska berättare an i den svenska folksjälen? Och vad är det egentligen som skrämmer i Stephen Kings värld? Bland monster, vampyrer och blodtörstiga clowner finns kanske ändå den största skräcken i kärnfamiljen. Hör de båda författarna berätta om sin relation till King och varför man kan läsa honom såväl feministiskt som samhällskritiskt. Mats Strandberg skriver just nu på sin första skräckroman. Han upptäckte Stephen King som tioåring, och förra året gjorde han en pilgrimsresa till författarens hemstad, Bangor i Maine. Maria Sveland inledde sin kärleksrelation med King som elvaåring i Örebro. ”Han hade allt ett litet flickebarn kan önska; skräck, monster och sex.” För henne var han en ingång till litteraturen och läsningen.
Plats: Göteborgs stadsbibliotek (obs – utanför mässområdet! Du kan alltså komma och se oss även om du inte köpt entré till bokmässan)
Söndag 28 sept
12.30-13.00: Jag och Sara intervjuas i DN:s monter
Dessutom: Saras programpunkter som jag inte medverkar på:
Fredag 26 sept 16.00-16.45: Tove Jansson 100 år - Ett samtal om Tove Janssons liv och verk med Sara, Sophia Jansson, brorsdotter och konstnärlig chef vid Moomin Characters, Boel Westin, professor i litteraturvetenskap, och Tove Janssons förläggare Helen Svensson.
Lördag 27 sept 15.00-15.45: Att förverkliga sina mardrömmar - Sara intervjuar John Ajvide Lindqvist om hans författarskap och nya boken Himmelstrand.
(bilden ovan från min och Saras första bokmässa tillsammans - så unga och oförstörda!)
Avdelning: Fantastik Taggar: #bokmässan #skräck #fantasy #författarträff #författare
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Mats Strandberg
Jag och Sveland snackar Stephen King under bokmässan!
Här sitter jag och Maria Sveland och planerar en av de roligaste programpunkterna vi har under bokmässan! På lördagen den 27 sept kl 15.00 ska vi analysera vår gemensamma idol Stephen Kings författarskap. Och vi gör det på Göteborgs stadsbibliotek, det vill säga utanför själva mässområdet, så alla som vill kan komma!
Herregud, vad jag längtar! Såhär ser programinformationen ut: (UPPDATERING: Moderator blir Martin S Halldin!)
Stephen King är ständigt aktuell. Men han kommer kanske aldrig att bli så stor som under 1980-talet. Då var King kungen i var mans bokhylla. Hur kunde en skräckfattare få ett så enormt genomslag? Vad slog denna amerikanska berättare an i den svenska folksjälen? Och vad är det egentligen som skrämmer i Stephen Kings värld? Bland monster, vampyrer och blodtörstiga clowner finns kanske ändå den största skräcken i kärnfamiljen. Hör de båda författarna berätta om sin relation till King och varför man kan läsa honom såväl feministiskt som samhällskritiskt.
Mats Strandberg skriver just nu på sin första skräckroman. Han upptäckte Stephen King som tioåring, och förra året gjorde han en pilgrimsresa till författarens hemstad, Bangor i Maine. Maria Sveland inledde sin kärleksrelation med King som elvaåring i Örebro. ”Han hade allt ett litet flickebarn kan önska; skräck, monster och sex.” För henne var han en ingång till litteraturen och läsningen.
Avdelning: Skräck Taggar: #skräck #författare #författarträff #fantasy #maria sveland #stephen king #bokmässan
Kommentera
Mats Strandberg
Fyra glada författare
Igår signerade och bokpratade jag och Sara, Anders Fager (till vänster) och John Ajvide Lindqvist (till höger) på SF-bokhandeln i Stockholm. Det var en helt otrolig uppslutning, med en signeringskö som jag varken trodde eller ville skulle ta slut. Tycker lite synd om, men blir väldigt glad över, alla som släpar med sig hela Engelsfors-trilogin (de inbundna är svintunga!) till både sig själva och vänner. Om du var en av de som kom, så tack!
Passade på att köpa JAL:s splitternya bok Himmelstrand, och fick denna fina signering. Hans böcker har varit en stor inspiration för mig och Sara. Inte bara för att de är fantastiskt bra, utan för att de också öppnade många dörrar för fantastiken i Sverige. Vi har honom att tacka för mycket.
Sen undrar jag hur stor chansen är att vi båda skulle ha på oss illrosa T-shirtar just idag... Jag har exakt en i min garderob, och det har han också (jag frågade).
Avdelning: Fantastik Taggar: #författare #engelsfors #författarträff #skräck #fantasy
Kommentera
Mats Strandberg
Kom och fira SF-bokhandelns födelsedag med oss!
Fina, underbara Science Fiction-bokhandeln fyller 30 år och firar med jubel och klang den här veckan. På torsdag är jag och Sara där och pratar och signerar, tillsammans med bland andra John Ajvide Lindqvist - som förhandssläpper sin nya bok Himmelsstrand! - och Anders Fager.
Här finns hela programmet, men hålltiderna vad gäller oss är följande: 17.15-17-50 intervjuas jag, Sara och John Ajvide. 18-19 signerar vi och Anders Fager.
Avdelning: Fantastik Taggar: #författarträff #skräck #fantasy
Kommentera
Mats Strandberg
Att dumpa information på läsaren
Konstigt hur hjärnan funkar. Vaknade i morse och hade under natten löst ett problem med boken, som jag inte ens visste medvetet att det fanns. Såg nästan en tänd glödlampa som lyste ovanför mitt huvud, som i en tecknad serie.
När man skriver fantasy eller skräck kommer man ofta till en punkt där det är dags att berätta för läsaren vilka regler som gäller (eller vilka regler som påstås gälla). I första hand försöker jag skriva efter devisen show don’t tell. Det går ofta att ”smyga in” information genom händelser och karaktärernas agerande, utan att de ska behöva berätta saker för varandra i dialog. Men ibland, om till exempel människorna möter ett gäng utomjordingar och får chansen att prata med dem, så måste de ställa de frågor som läsaren vill ha svar på. Det här är de fruktade ”infodumparna”, som är så sjukt svåra att få till.
Herregud, vad jag och Sara kämpade med några infodumpar i Engelsforsböckerna. Där hade vi en komplex mytologi, som vi ville få fram så lättbegripligt som möjligt. Vi hade sex Utvalda som ofta fick information samtidigt; smarta tjejer som ställde följdfrågor och ifrågasatte och dessutom hade helt olika syn på det de fick veta. I de här scenerna kunde varje ord, varje kommatecken, vara en potentiell maskburk vi absolut inte ville öppna. (Jag ska villigt erkänna att Sara alltid såg maskburkarna på längre avstånd än vad jag gjorde.)
Det var så viktigt för oss att tjejerna skulle vara smarta, snabbtänkta och kunna ställa de rätta frågorna utifrån den information de fått. Det finns få saker som är så frustrerande som när karaktärer står med öppna, tysta munnar och bara accepterar allt fantastiskt de får veta. Men dumma karaktärer är onekligen lättare att ha att göra med som författare. För varje ny sak De utvalda fick veta, varje liten ny detalj, var vi tvungna att fråga oss själva: Skulle alla närvarande acceptera den här informationen, från den här källan? Vad skulle de tycka? Och hur ska vi göra för att inte leda in någon av dem på ett spår som vi inte vill att de ska hitta till ännu?
Hur som helst. Problemet som min hjärna löste i natt var ”infodumpen” i min bok och varför den inte fungerat. Jag skrev den med för mycket Engelsfors-tänk, utan att inse att i den här boken kommer informationen under helt andra förutsättningar, till en helt annan sorts karaktär.
Det är sommarens hittills vackraste dag. Havet glittrar, solen är perfekt varm, och jag har egentligen en ledig dag. Men jag tänker kura in mig i det mörkaste rummet inomhus och kämpa med den här urjobbiga, bångstyriga scenen nu. Och jag ser fram emot det.
Konstigt hur hjärnan funkar.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skriva #skräck #fantasy #färjan #engelsfors
Kommentera
Mats Strandberg
Jobbar lite med Stephen King bara
Har tagit ledigt ett par dagar från skrivandet för att göra lite research på Stephen King; jag och en annan författare (som kanske är hemlig än så länge) ska ha ett snack om honom på bokmässan. Ska bli så himla kul. Nästan så jag längtar lite till hösten...
Mina fem favoriter av King:
1. Jurtjyrkogården
2. Staden som försvann
3. Det
4. Varsel
5. Lida
Bubblare: Cujo, Död zon, Carrie, Christine, Pestens tid, Maratonmarschen, Dolores Claiborne, Köplust
En liten text om när jag stod utanför Stephen Kings hus i Maine, som en annan Annie Wilkes.
Avdelning: Skräck Taggar: #skräck #fantasy #bokmässan
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Mats Strandberg
Filosofiska frågor och kroppsvätskor
Chuck Palahniuks romaner Fight club, Lullaby och Diary tillhör mina absoluta favoritböcker. Därför måste jag väl kalla honom en av mina favoritförfattare, trots att han också är väldigt ojämn.
Har just läst ut Damned från 2011. Den handlar om den 13-åriga Madison, dotter till en filmstjärna och en affärsman, som dör av en marijuanaöverdos (åtminstone är det vad hon själv tror, till en början) och hamnar i helvetet. Det är hon knappast ensam om. Det visar sig nämligen att den gammeltestamentliga kristendomen har haft rätt hela tiden - reglerna är till och med ÄNNU strängare. Så gott som ALLA hamnar i helvetet, för vem har inte syndat? Du kastas ner i lågorna om du till exempel mördat, svurit, tillbett fel gudar, gjort abort, gett kvinnliga politiker en röst eller kissat i en simbassäng.
Helvetet har alltså miljarder och åter miljarder invånare. Madison lär känna ett gäng ungdomar, och tillsammans bildar de ett Breakfast Club-liknande gäng. Det är en uppväxtskildring från helvetet - bokstavligt talat. Damned är Palahniuk när han är som bäst och när han är som sämst, samtidigt. Få låter sin fantasi löpa så fritt, och så långt, som han. Den här gången tycks han helt ha släppt alla ambitioner om att skapa trovärdiga karaktärer eller en handling som håller ihop. Här finns både snygga formuleringar och tankeväckande filosofiska frågor om liv, död, ondska, religion, självuppfattning och identitet. Men det finns också sådana överdrifter och tvära kast att det blir svårt att bry sig mellan varven. Det känns ungefär som när en kompis berättar alltför ingående om en konstig dröm. Och allt utspelas i ett landskap med öknar av mjäll, oceaner av spilld säd och ändlösa drivor av avklippta naglar. Det är barnsligt och roligt och tankeväckande och smart och dumt och småtråkigt och nihilistiskt och underligt upplyftande, allt på samma gång. Jag vet inte ens själv vad jag tycker om slutresultatet. Jag tror inte att jag skulle rekommendera någon den här boken. Men jag kommer definitivt att läsa uppföljaren, Doomed, som kom förra året.
Avdelning: Fantastik Taggar: #nyläst #skräck #fantasy
Kommentera
Anmäl textfel
